Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [2557]
Fråga:
Vi har gjort ett experiment där bärnsten gjordes statisk genom att gnidas mot ylle. Därefter kunde vi få "fast" silkespapper på den. Det vi sedan funderade på var om vi kan veta att det var äkta bärnsten eller om det kan vara plast. Vi har ju nämligen även gjort plast statiskt.
/Lotta L, Lovisaskolan, Lund 1999-01-27
Vi har gjort ett experiment där bärnsten gjordes statisk genom att gnidas mot ylle. Därefter kunde vi få "fast" silkespapper på den. Det vi sedan funderade på var om vi kan veta att det var äkta bärnsten eller om det kan vara plast. Vi har ju nämligen även gjort plast statiskt.
/Lotta L, Lovisaskolan, Lund 1999-01-27
Svar:
Jo, det går bra med plast också. Det viktiga är att det är en isolator. Det roliga med bärnsten är att det heter elektron på grekiska. Därav vårt ord elektricitet.
/KS 1999-03-08
Jo, det går bra med plast också. Det viktiga är att det är en isolator. Det roliga med bärnsten är att det heter elektron på grekiska. Därav vårt ord elektricitet.
/KS 1999-03-08
Grundskola_1-3: Elektricitet-Magnetism [2621]
Fråga:
Förra veckan hade vi 30-graders kyla hela veckan och eleverna fick vara inne på rasterna. Den populäraste leken blev då att gnida fötterna mot mattan och sedan ge stötar till kompisarna. I det läget var det ganska naturligt att undervisa om statisk elektricitet. Men det vi undrade över var: varför går det bättre att "göra stötar" när det är kallt ute?
/Margaretha J, Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina 1999-02-01
Förra veckan hade vi 30-graders kyla hela veckan och eleverna fick vara inne på rasterna. Den populäraste leken blev då att gnida fötterna mot mattan och sedan ge stötar till kompisarna. I det läget var det ganska naturligt att undervisa om statisk elektricitet. Men det vi undrade över var: varför går det bättre att "göra stötar" när det är kallt ute?
/Margaretha J, Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina 1999-02-01
Svar:
Det beror på att luften inomhus är torr när det är kallt ute. I vanliga fall finns ett tunt (osynligt) vattenlager på mattan. Det ökar mattans elektriska ledningsförmåga. När det är torrt minskar detta vattenskikt, och mattan blir en bättre isolator. De elektriska laddningarna leds inte bort så lätt.
Det beror på att luften inomhus är torr när det är kallt ute. I vanliga fall finns ett tunt (osynligt) vattenlager på mattan. Det ökar mattans elektriska ledningsförmåga. När det är torrt minskar detta vattenskikt, och mattan blir en bättre isolator. De elektriska laddningarna leds inte bort så lätt.
Försök: Ta av dig tröjan i ett mörkt rum. Använd ett spetsigt metallföremål för att ta ut gnistor från tröjan. Hur långa gnistor kan du få?
/KS 1999-03-08
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - blixt [2645]
Fråga:
Vid åska: Varför möts den nedersta förurladdningen av en motsatt förurladdning som skjuter upp från marken och möter den nedåtgående
förurladdningen ca 30 meter upp?
/ANDREAS S, KOMVUX, FALUN 1999-02-04
Vid åska: Varför möts den nedersta förurladdningen av en motsatt förurladdning som skjuter upp från marken och möter den nedåtgående
förurladdningen ca 30 meter upp?
/ANDREAS S, KOMVUX, FALUN 1999-02-04
Svar:
Det är när blixten slår ner i spetsiga föremål, som man kan få det
förloppet. Redan innan blixten slår ner, sker en sorts urladdning (koronaurladdning)
från spetsen. I mörker kan man se ett fladdrande ljussken, som utgår ifrån
spetsen. Man kan också höra ett fräsande ljud. Sjömän som såg det skenet
i masttopparna kallade det Sankt Elmseld. Det hela beror på att den elektriska fältstyrkan är hög vid en spets. Ju högre fältstyrkan är, desto
livligare blir koronaurladdningen. När förurladdningen banar sig väg ner
från molnet, ökar fältstyrkan dramatiskt. Startande från koronaurladdningen,
börjar en ny förurladdning bana sig väg uppåt från spetsen. När de båda
förurladdningarna möts har vi fått en ledande kanal mellan moln och spets,
och huvudblixten går. Den kan sen följas av flera urladdningar i samma
kanal. Detta är en något förenklad beskrivning. Det bör också påpekas
att det finns flera olika blixtförlopp.
Det är när blixten slår ner i spetsiga föremål, som man kan få det
förloppet. Redan innan blixten slår ner, sker en sorts urladdning (koronaurladdning)
från spetsen. I mörker kan man se ett fladdrande ljussken, som utgår ifrån
spetsen. Man kan också höra ett fräsande ljud. Sjömän som såg det skenet
i masttopparna kallade det Sankt Elmseld. Det hela beror på att den elektriska fältstyrkan är hög vid en spets. Ju högre fältstyrkan är, desto
livligare blir koronaurladdningen. När förurladdningen banar sig väg ner
från molnet, ökar fältstyrkan dramatiskt. Startande från koronaurladdningen,
börjar en ny förurladdning bana sig väg uppåt från spetsen. När de båda
förurladdningarna möts har vi fått en ledande kanal mellan moln och spets,
och huvudblixten går. Den kan sen följas av flera urladdningar i samma
kanal. Detta är en något förenklad beskrivning. Det bör också påpekas
att det finns flera olika blixtförlopp.
Studera koronaurladdningarna med bilradio
Kör man i närheten av ett åskväder kan man höra koronaurladdningarna från
bilradioantennen som ju är en spets) på AM (mellanvåg). Det hörs som knäppningar. När fältstyrkan ökar, kommer knäppningarna tätare. När tidpunkten för en blixt närmar sig, övergår knäppningarna till ett tjut, alltså flera
hundra knäppningar per sekund. Så går blixten, förhoppningsvis inte i antennen, och det blir knäpp tyst. Efter en stund börjar knäppningarna
igen, och förloppet upprepas. Kör man under en kraftledning, försvinner knäppadet (faradaybur). Man kan känna sig säker i en vanlig
personbil, eftersom den fungerar som en faradaybur. Ska man kliva ut, kan man passa på när det inte knäpper. OBSERVERA: Man måste lyssna på AM, på FM hörs det inte.
/KS 1999-11-07
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [2719]
Fråga:
En sak som jag och mina klasskompisar har funderat på är hur man kan avskärma den elektromagnetiska strålningen från elkablar (vilka ämnen används)?
Går det på samma sätt att avskärma vanlig magnetisk strålning?
Var kan man i så fall få tag på dessa material.
Tack på förhand.
/Lars G, Överkalix Gymnasieskola, Överkalix 1999-02-10
En sak som jag och mina klasskompisar har funderat på är hur man kan avskärma den elektromagnetiska strålningen från elkablar (vilka ämnen används)?
Går det på samma sätt att avskärma vanlig magnetisk strålning?
Var kan man i så fall få tag på dessa material.
Tack på förhand.
/Lars G, Överkalix Gymnasieskola, Överkalix 1999-02-10
Svar:
Lägger man ledningen i ett metallrör blir skärmningen effektiv. Nu är
detta i de flesta fall onödigt, strålningen från vanliga elkablar är väldigt liten. Du kan ju ta reda på hur
Strålsäkerhetsmyndigheten ser på det hela: Magnetfält och eventuella hälsorisker
.
/KS/lpe 2000-03-29
Lägger man ledningen i ett metallrör blir skärmningen effektiv. Nu är
detta i de flesta fall onödigt, strålningen från vanliga elkablar är väldigt liten. Du kan ju ta reda på hur
Strålsäkerhetsmyndigheten ser på det hela: Magnetfält och eventuella hälsorisker
. /KS/lpe 2000-03-29
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - magnetism [2720]
Fråga:
Hur skärmar man av magnetism?
Jag vet att man kan använda någon form av bur (Faraday). Måste denna vara helt sluten (som ett klot), kan den vara kubisk eller kan den vara cylindrisk sluten eller öppen i ändarna?
Har det någon betydelse vilken form magneten har?
Om den är cylindrisk kort d=15 mm, h=10 mm) eller lång (d=15 mm, h=500 mm)?
Är det möjligt att skärma av en del av magnetfältet (en av polerna)?
/Claes L, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg 1999-02-10
Hur skärmar man av magnetism?
Jag vet att man kan använda någon form av bur (Faraday). Måste denna vara helt sluten (som ett klot), kan den vara kubisk eller kan den vara cylindrisk sluten eller öppen i ändarna?
Har det någon betydelse vilken form magneten har?
Om den är cylindrisk kort d=15 mm, h=10 mm) eller lång (d=15 mm, h=500 mm)?
Är det möjligt att skärma av en del av magnetfältet (en av polerna)?
/Claes L, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg 1999-02-10
Svar:
Man brukar använda mymetall.
Mymetall är en nickel-järn legering (med ungefär 77% nickel, 16% järn, 5% koppar och 2% krom eller molybden) som kännetecknas av sin höga magnetiska permeabilitet. Dess höga permeabilitet gör mymetall mycket effektivt till att skärma av statiska eller lågfrekventa magnetfält, som inte kan dämpas med andra metoder (mymetall
).
Bäst skärmning får man om behållaren är helt sluten, men ofta är det inte praktiskt möjligt. Den vanligaste situationen är, att man vill skydda något (till exempel en fotomultiplikator) från yttre, störande magnetfält. Då måste ju ljus kunna komma in i ena änden, och ledningarna komma ut i den andra. Man omger fotomultiplikatorn med ett rör av mymetall. Lite magnetfält kan då läcka in i ändarna.
Formen har ingen betydelse om skärmningen är sluten. Skyddet få inte vara alltför tunnt, men det är ingen vinst med att göra det mycket tjockt, ett par mm räcker. Vill man skärma starka magnetfält effektivt bör man ta flera tunna isolerade lager hellre än ett tjockt.
Nej, det är inte möjligt att skärma av bara den ena polen. Kraftlinjerna bildar ju slutna slingor.
Ett alternativ som används för att bli av med magnetfältet utanför moderna MR-kameror (magnetresonans, MRI) är aktiv kompensation. Man mäter helt enkelt ströfältet och tar bort det med små elektromagneter.
/KS/lpe 1999-02-19
Man brukar använda mymetall.
).Bäst skärmning får man om behållaren är helt sluten, men ofta är det inte praktiskt möjligt. Den vanligaste situationen är, att man vill skydda något (till exempel en fotomultiplikator) från yttre, störande magnetfält. Då måste ju ljus kunna komma in i ena änden, och ledningarna komma ut i den andra. Man omger fotomultiplikatorn med ett rör av mymetall. Lite magnetfält kan då läcka in i ändarna.
Formen har ingen betydelse om skärmningen är sluten. Skyddet få inte vara alltför tunnt, men det är ingen vinst med att göra det mycket tjockt, ett par mm räcker. Vill man skärma starka magnetfält effektivt bör man ta flera tunna isolerade lager hellre än ett tjockt.
Nej, det är inte möjligt att skärma av bara den ena polen. Kraftlinjerna bildar ju slutna slingor.
Ett alternativ som används för att bli av med magnetfältet utanför moderna MR-kameror (magnetresonans, MRI) är aktiv kompensation. Man mäter helt enkelt ströfältet och tar bort det med små elektromagneter.
/KS/lpe 1999-02-19
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [2870]
Fråga:
Hej min fråga till er är förmodligen av en annorlunda karaktär. Men jag gör
ett försök för att se om jag har hamnat rätt. Jag jobbar i städbranschen, ett av dom stora mysterierna som vi brottas med
är det vi kallar
mjölning på polishbehandlade linoleum golv.
som uppstår när det är låg luftfuktighet inomhus oftast under 25% alltså på vintern.
Polish innehåller ofta akrylatplast eller någon annan plast. precis som
målarfärg (akrylatfärg)
Polishen används för att skydda golven mot slitage och för att göra det mer
lättstädat.
tyvärr allt för ofta slarvas det med grundjobbet när golvvården görs pga
outbildad personal eller för låga priser. då inträffar fenomenet krackelering
precis som när målarfärg krackelerar av samma anledning.
(för att ge lite bakgrund)
Men mjölning säger dom kloka som vet är när polishen sitter och det uppstår
ett vitt damm när ytskiktet av någon konstig anledning släpper.
Nu har vi tagit dammet vid minst tio gånger på olika objekt som ska ha
mjölat och skickat det för analys på ett labratorium som sedan har konstaterat
att dammet alla gånger har innehållit
textildamm gatudamm byggdamm men inte zink som man tittar efter om det ska
innehålla polish.
Min teori eller fråga till er är följande.
blir damm lättare vid låg luftfuktighet och tyngre vid en hög lutfuktighet
Kan golv med akrylatpolish eller innehållande någon annan plast bli laddade som
sedan drar till sig dammet som finns i luften. Kan det hjälpa till om det städas med en torr syntetfibermopp som kan ladda upp ytan.
Det här problemet är större än man kan tänka sig
och idag finns ingen fakta bara en massa tyckande som genererar till att
en massa mirakelprodukter lanseras i branschen och efter som kunskapen är så
dålig köper vi också all smörja. Problemet drabbar många, framförallt barn
i skolor men även vuxna som jobbar i den miljön som har problemet.
Nu ska man också lägga till att de senaste åren har företag och kommuner
(skolor) dragit rejält ner på städfrekvenserna för att spara pengar.
Har ni något svar eller om det finns något klokt
i den här teorin. är jag mycket tacksam.
/Peter B, har att projekt med sisab (sthlm skolor), Stockholm 1999-03-01
Hej min fråga till er är förmodligen av en annorlunda karaktär. Men jag gör
ett försök för att se om jag har hamnat rätt. Jag jobbar i städbranschen, ett av dom stora mysterierna som vi brottas med
är det vi kallar
mjölning på polishbehandlade linoleum golv.
som uppstår när det är låg luftfuktighet inomhus oftast under 25% alltså på vintern.
Polish innehåller ofta akrylatplast eller någon annan plast. precis som
målarfärg (akrylatfärg)
Polishen används för att skydda golven mot slitage och för att göra det mer
lättstädat.
tyvärr allt för ofta slarvas det med grundjobbet när golvvården görs pga
outbildad personal eller för låga priser. då inträffar fenomenet krackelering
precis som när målarfärg krackelerar av samma anledning.
(för att ge lite bakgrund)
Men mjölning säger dom kloka som vet är när polishen sitter och det uppstår
ett vitt damm när ytskiktet av någon konstig anledning släpper.
Nu har vi tagit dammet vid minst tio gånger på olika objekt som ska ha
mjölat och skickat det för analys på ett labratorium som sedan har konstaterat
att dammet alla gånger har innehållit
textildamm gatudamm byggdamm men inte zink som man tittar efter om det ska
innehålla polish.
Min teori eller fråga till er är följande.
blir damm lättare vid låg luftfuktighet och tyngre vid en hög lutfuktighet
Kan golv med akrylatpolish eller innehållande någon annan plast bli laddade som
sedan drar till sig dammet som finns i luften. Kan det hjälpa till om det städas med en torr syntetfibermopp som kan ladda upp ytan.
Det här problemet är större än man kan tänka sig
och idag finns ingen fakta bara en massa tyckande som genererar till att
en massa mirakelprodukter lanseras i branschen och efter som kunskapen är så
dålig köper vi också all smörja. Problemet drabbar många, framförallt barn
i skolor men även vuxna som jobbar i den miljön som har problemet.
Nu ska man också lägga till att de senaste åren har företag och kommuner
(skolor) dragit rejält ner på städfrekvenserna för att spara pengar.
Har ni något svar eller om det finns något klokt
i den här teorin. är jag mycket tacksam.
/Peter B, har att projekt med sisab (sthlm skolor), Stockholm 1999-03-01
Svar:
Det var en ingående utredning, och i allt väsentligt håller vi med om
dina slutsatser. Att elektrostatiska fält samlar damm är välkänt. Det
fenomenet används för sot- och dammavskiljning i rökgasreningsanläggningar.
De flesta har väl lagt märke till att damm samlas på TV-skärmen.
Det var en ingående utredning, och i allt väsentligt håller vi med om
dina slutsatser. Att elektrostatiska fält samlar damm är välkänt. Det
fenomenet används för sot- och dammavskiljning i rökgasreningsanläggningar.
De flesta har väl lagt märke till att damm samlas på TV-skärmen.
Den radikala lösningen skulle vara att använda ett elektriskt ledande
polish, och sådana finns, fast de kanske är dyra. Fackfolket brukar tala om ESD-skydd.
/KS/lpe 2000-03-29
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [2925]
Fråga:
Ljusets hastighet i vacuum är konstant. Den är alltså lika för alla observatörer oavsett rörelse i förhållande till ljuskällan. Det innebär också att ljuset aldrig kan uppleva någon acceleration, inte ens ögonblicket efter att det sänts ut från atomen. Detta resonemang, om det är riktigt, stämmer också bra med F=am. Ljus har ingen vilomassa och borde därför inte kunna accelereras från 0 m/s. Därmed måste ljus ha begynnelsehastigheten 310^8 m/s. Har jag uppfattat saken rätt?
Förklara då vänligen hur elektromagnetiska vågor får sin hastighet.
Jag skulle även vilja veta vem som kom på, och hur, fenomenet elektromagnetiska vågor.
/simon v, balderskolan, skellefteå 1999-03-08
Ljusets hastighet i vacuum är konstant. Den är alltså lika för alla observatörer oavsett rörelse i förhållande till ljuskällan. Det innebär också att ljuset aldrig kan uppleva någon acceleration, inte ens ögonblicket efter att det sänts ut från atomen. Detta resonemang, om det är riktigt, stämmer också bra med F=am. Ljus har ingen vilomassa och borde därför inte kunna accelereras från 0 m/s. Därmed måste ljus ha begynnelsehastigheten 310^8 m/s. Har jag uppfattat saken rätt?
Förklara då vänligen hur elektromagnetiska vågor får sin hastighet.
Jag skulle även vilja veta vem som kom på, och hur, fenomenet elektromagnetiska vågor.
/simon v, balderskolan, skellefteå 1999-03-08
Svar:
Du har uppfattat saken rätt. Ljusets hastighet i vakuum är konstant.
Man kan inte säga att en person kom på det här med elektromagnetism.
Här är ett antal namn: Galvani, Volta, Ampere, Ohm, Örsted, Faraday, Coulomb,
Maxwell, Herz. Skulle man särskilt nämna en, skulle det nog vara Maxwell.
Hans ekvationer utgör den teoretiska sammanfattningen av den klassiska
elektromagnetisman.
Du har uppfattat saken rätt. Ljusets hastighet i vakuum är konstant.
Man kan inte säga att en person kom på det här med elektromagnetism.
Här är ett antal namn: Galvani, Volta, Ampere, Ohm, Örsted, Faraday, Coulomb,
Maxwell, Herz. Skulle man särskilt nämna en, skulle det nog vara Maxwell.
Hans ekvationer utgör den teoretiska sammanfattningen av den klassiska
elektromagnetisman.
Flera av de nämnda herrarna är bekanta, eftersom de har fått enheter
uppkallade efter sig. Om du vill veta mera, läs i
Om mått och män av Sten von Frisen.
/KS 2000-03-30
Fråga:
Kan man bestämma Plancks konstant med hjälp av den fotoelektriska effekten?
/Agnes 1999-03-08
Kan man bestämma Plancks konstant med hjälp av den fotoelektriska effekten?
/Agnes 1999-03-08
Svar:
Ja, det kan man. Man belyser en fotocell med ljus av olika våglängder (olika energi). Om energin är tillräckligt hög, skickas elektroner ut från den ljuskänsliga ytan. Det gäller nu att bestämma maximala energin hos dessa elektroner. Det gör man genom att bromsa dem i ett elektriskt fält. När strömmen just blir noll mäter man spänningen, som då är ett mått på maximala energin. Plottar man nu i ett diagram spänningen mot ljusets frekvens, får man en rät linje, se nedan. Denna linjes lutning är Plancks konstant.
Interceptet med V0-axeln är utträdesarbetet, dvs den minsta energi som krävs för att slita loss en elektron. Utträdesarbetet för ett antal ämnen finns iWork_function . Utträdesarbeten varierar en hel del mellan olika metaller: det är litet för alkalimetaller (t.ex. natrium där elektronerna sitter löst) och stort för ädelmetaller (t.ex. guld där elektronerna är väl bundna).
Einstein fick nobelpriset 1921 för sina studier av fenomenet. Millikan (nobelpris 1923) gjorde noggranna mätningar.
Se vidare: The Nobel Prize in Physics - Laureates och Photoelectric effect (Java applet). Wikipedia-artikeln Photoelectric_effect innehåller bland annat en omfattande genomgång av historiken. Den svenska artikeln Fotoelektrisk_effekt är också mycket bra.
Ja, det kan man. Man belyser en fotocell med ljus av olika våglängder (olika energi). Om energin är tillräckligt hög, skickas elektroner ut från den ljuskänsliga ytan. Det gäller nu att bestämma maximala energin hos dessa elektroner. Det gör man genom att bromsa dem i ett elektriskt fält. När strömmen just blir noll mäter man spänningen, som då är ett mått på maximala energin. Plottar man nu i ett diagram spänningen mot ljusets frekvens, får man en rät linje, se nedan. Denna linjes lutning är Plancks konstant.
Interceptet med V0-axeln är utträdesarbetet, dvs den minsta energi som krävs för att slita loss en elektron. Utträdesarbetet för ett antal ämnen finns i
Einstein fick nobelpriset 1921 för sina studier av fenomenet. Millikan (nobelpris 1923) gjorde noggranna mätningar.
Se vidare: The Nobel Prize in Physics - Laureates
och Photoelectric effect (Java applet). Wikipedia-artikeln är också mycket bra.
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [2982]
Fråga:
Om man låter en magnet passera en lindning får man ström. Genom att bryta magnetfältlinjerna får man detta fenomen vad jag förstår, men vad är det egentligen som händer? Är det elektronerna i metallen som man lyckas rikta så det blir ström?
/Päivi U, Experimentum, Tollered 1999-03-11
Om man låter en magnet passera en lindning får man ström. Genom att bryta magnetfältlinjerna får man detta fenomen vad jag förstår, men vad är det egentligen som händer? Är det elektronerna i metallen som man lyckas rikta så det blir ström?
/Päivi U, Experimentum, Tollered 1999-03-11
Svar:
Din beskrivning är inte så tokig. Fenomenet kallas induktion. Sök på detta ord!
/KS 1999-03-11
Din beskrivning är inte så tokig. Fenomenet kallas induktion. Sök på detta ord!
/KS 1999-03-11
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [2993]
Fråga:
HEJ! jag heter jenny och har en fråga om statisk elektriskitet!!!! min ponny blir väldigt elektrisk på våren och ibland så får man stötar. VAD KAN DET BERO PÅ? JAG SKULLE VARA TACKSAM OM JAG FICK SVAR PÅ MIN FRÅGA. HÄLSNINGAR :JENNY
/JENNY A, KUNGSGÅRDEN, ÄNGELHOLM 1999-03-12
HEJ! jag heter jenny och har en fråga om statisk elektriskitet!!!! min ponny blir väldigt elektrisk på våren och ibland så får man stötar. VAD KAN DET BERO PÅ? JAG SKULLE VARA TACKSAM OM JAG FICK SVAR PÅ MIN FRÅGA. HÄLSNINGAR :JENNY
/JENNY A, KUNGSGÅRDEN, ÄNGELHOLM 1999-03-12
Svar:
Frågan är om det är du eller ponnyn som är elektrisk. I varje fall uppstår en elektrisk spänning mellan er så att det slår gnistor. Det är säkert den torra luften på vinterhalvåret som är orsaken. Du kan läsa tidigare svar.
/KS 1999-03-13
Frågan är om det är du eller ponnyn som är elektrisk. I varje fall uppstår en elektrisk spänning mellan er så att det slår gnistor. Det är säkert den torra luften på vinterhalvåret som är orsaken. Du kan läsa tidigare svar.
/KS 1999-03-13
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar