Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
620 frågor / svar hittades
Fråga:
Hej!
Vi är ett gäng mattelärare som håller på med ett projekt i matematiken
(för att behandla decimaltal på ett annorlunda sätt) där vi ska ut på en
simulerad resa till olika planeter. Planeterna har olika storleksförhållanden
där vår planet jorden är det hela, 1, och de andra är t.ex. en fjärdedel,
en tredjedel, två gånger större etc. Vår fråga är följande: om vi antar
att allting (gravitation, luftmotstånd, människornas storlek, muskelstyrka,
syrebehov etc.)på den fiktiva planeten är exakt en fjärdedel av det på jorden
hur skulle då värlsdrekordet i längdhopp på den planeten bli i förhållande
till jordens världsrekord. Först tänkte vi på samma sätt som på månen men
sedan blev vi fundersamma eftersom vårt projekt går ut på att ALLT är förändrat.
Detta är visserligen ett fiktivt problem men ändå en tankemässig utmaning.
Tack på förhand!
/Per-Arne B, Kungsängen 2001-10-23
Hej!
Vi är ett gäng mattelärare som håller på med ett projekt i matematiken
(för att behandla decimaltal på ett annorlunda sätt) där vi ska ut på en
simulerad resa till olika planeter. Planeterna har olika storleksförhållanden
där vår planet jorden är det hela, 1, och de andra är t.ex. en fjärdedel,
en tredjedel, två gånger större etc. Vår fråga är följande: om vi antar
att allting (gravitation, luftmotstånd, människornas storlek, muskelstyrka,
syrebehov etc.)på den fiktiva planeten är exakt en fjärdedel av det på jorden
hur skulle då värlsdrekordet i längdhopp på den planeten bli i förhållande
till jordens världsrekord. Först tänkte vi på samma sätt som på månen men
sedan blev vi fundersamma eftersom vårt projekt går ut på att ALLT är förändrat.
Detta är visserligen ett fiktivt problem men ändå en tankemässig utmaning.
Tack på förhand!
/Per-Arne B, Kungsängen 2001-10-23
Svar:
Problemet kan inte analyseras med enkel fysik. Det är väl bekant att
de flesta biologiska paramertrar inte skalar linjärt med storleken.
Se länken nedan.
/KS 2001-10-24
Problemet kan inte analyseras med enkel fysik. Det är väl bekant att
de flesta biologiska paramertrar inte skalar linjärt med storleken.
Se länken nedan.
/KS 2001-10-24
Fråga:
Vad har titan för densitet? Letat på hela internet,
men det finns ingen info om detta underbara grundömne!
/Albin D, Burgården, Alingsås 2001-10-25
Vad har titan för densitet? Letat på hela internet,
men det finns ingen info om detta underbara grundömne!
/Albin D, Burgården, Alingsås 2001-10-25
Fråga:
Jag är lärare inom Vuxenutbildning.
Jag undrar om mjöl är särskilt brandfarligt. Hörde idag att mjöl är
det farligaste som en lastbilschafför kan transportera för vid en olycka
är brandrisken till och med högre än vid en oljetransport.
Jag tycker det låter mycket märkligt. Kan det stämma?
/Ulrika J, Vuxenskolan, Uddevalla 2001-10-26
Jag är lärare inom Vuxenutbildning.
Jag undrar om mjöl är särskilt brandfarligt. Hörde idag att mjöl är
det farligaste som en lastbilschafför kan transportera för vid en olycka
är brandrisken till och med högre än vid en oljetransport.
Jag tycker det låter mycket märkligt. Kan det stämma?
/Ulrika J, Vuxenskolan, Uddevalla 2001-10-26
Svar:
Det man är rädd för i detta sammanhang är dammexplosion. Kommer det upp
tillräckligt med mjöldamm i luften blir blandningen explosiv.
/KS 2001-10-29
Det man är rädd för i detta sammanhang är dammexplosion. Kommer det upp
tillräckligt med mjöldamm i luften blir blandningen explosiv.
/KS 2001-10-29
Fråga:
Hej!
Jag håller på att skriva om Hiroshimabomben.
Jag skulle ha stor nytta av att veta när man upptäckte radioaktivitetens
långsiktiga skadliga effekter, eller med andra ord: var de långsiktiga
skadliga effekterna kända bland de amerikanska forskarna och
beslutsfattarna 6 augusti 1945? Tack på förhand!
/Mikael G, Vilhelm Mobergsgymnasiet, Emmaboda 2001-10-28
Hej!
Jag håller på att skriva om Hiroshimabomben.
Jag skulle ha stor nytta av att veta när man upptäckte radioaktivitetens
långsiktiga skadliga effekter, eller med andra ord: var de långsiktiga
skadliga effekterna kända bland de amerikanska forskarna och
beslutsfattarna 6 augusti 1945? Tack på förhand!
/Mikael G, Vilhelm Mobergsgymnasiet, Emmaboda 2001-10-28
Svar:
Nog kände man på den tiden till att joniserande strålning är skadlig,
men nu vet vi mycket mera om långtidseffekterna, inte minst genom
undersökning av de överlevande från Hiroshima och Nagasaki. Vi har
god uppfattning om de cancerframkallande effekterna. SÃ¥ vitt vi
vet har man inte lyckats påvisa några genetiska effekter, trots att
man kunde vänta sig sådana. Metoderna är kanske för okänsliga.
Det bör påpekas att de allra flesta dog av effekterna av tryckvåg och
värmestrålning, alltså sammanstörtande hus och bränder.
/KS 2001-10-29
Nog kände man på den tiden till att joniserande strålning är skadlig,
men nu vet vi mycket mera om långtidseffekterna, inte minst genom
undersökning av de överlevande från Hiroshima och Nagasaki. Vi har
god uppfattning om de cancerframkallande effekterna. SÃ¥ vitt vi
vet har man inte lyckats påvisa några genetiska effekter, trots att
man kunde vänta sig sådana. Metoderna är kanske för okänsliga.
Det bör påpekas att de allra flesta dog av effekterna av tryckvåg och
värmestrålning, alltså sammanstörtande hus och bränder.
/KS 2001-10-29
Fråga:
Ang Ljud-Ljus-VÃ¥gor [8947]
Jag tror det rör sig om det jag har hört kallas "irrbloss",
dvs sumpgas (metan) som sipprar upp ur jorden och antänds.
Har själv observerat detta i närheten av Ravlunda.
/stefan M, LTH, Lund 2001-10-30
Ang Ljud-Ljus-VÃ¥gor [8947]
Jag tror det rör sig om det jag har hört kallas "irrbloss",
dvs sumpgas (metan) som sipprar upp ur jorden och antänds.
Har själv observerat detta i närheten av Ravlunda.
/stefan M, LTH, Lund 2001-10-30
Svar:
Det var ju kul att du sett fenomenet, det är nog inte många som har gjort det.
Metan kan bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö.
Det är ju så biogas bildas. Det vill nog till speciella omständigheter för
att det blir så mycket att en låga kan underhållas. Speciellt i gamla
soptippar med hushållsavfall bildas mycket metan. På vissa tippar tar
man faktiskt hand om det kommersiellt.
/KS 2001-11-06
Det var ju kul att du sett fenomenet, det är nog inte många som har gjort det.
Metan kan bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö.
Det är ju så biogas bildas. Det vill nog till speciella omständigheter för
att det blir så mycket att en låga kan underhållas. Speciellt i gamla
soptippar med hushållsavfall bildas mycket metan. På vissa tippar tar
man faktiskt hand om det kommersiellt.
/KS 2001-11-06
Fråga:
Hejsan Fysiker
Dimensionsanalys är ju jättebra, men kan man mäta bränsleförbrukning i
kvadratmeter? Liter/mil i SI-enheter blir kubikmeter/meter som förkortat
blir just kvadratmeter. Känns inte rätt för fem öre, men vari ligger då felet?
Vilka begränsningar har dimensionsanalysen?
/Anders L, Göteborg 2001-11-01
Hejsan Fysiker
Dimensionsanalys är ju jättebra, men kan man mäta bränsleförbrukning i
kvadratmeter? Liter/mil i SI-enheter blir kubikmeter/meter som förkortat
blir just kvadratmeter. Känns inte rätt för fem öre, men vari ligger då felet?
Vilka begränsningar har dimensionsanalysen?
/Anders L, Göteborg 2001-11-01
Svar:
Det här var ett kul problem som vållade oss en del huvudbry. Nu är det löst!
Där finns inget fel, analysen är helt korrekt. Antag att vi har en
bränsleförbrukning av
1 liter/mil. Nu tänker vi oss att vi häller ut
1 liter i en 1 mil lång likformig sträng. Bränsleförbrukningen är
helt enkelt tvärsnittsarean av denna sträng. Låt oss räkna:
1 liter/mil = 10-3m3/104m =
10-7m2 = 0.1 mm2
Det kanske förvånar någon, men SI-enheten för bränsleförbrukning
är faktiskt kvadratmeter.
/KS 2001-11-01
Det här var ett kul problem som vållade oss en del huvudbry. Nu är det löst!
Där finns inget fel, analysen är helt korrekt. Antag att vi har en
bränsleförbrukning av
1 liter/mil. Nu tänker vi oss att vi häller ut
1 liter i en 1 mil lång likformig sträng. Bränsleförbrukningen är
helt enkelt tvärsnittsarean av denna sträng. Låt oss räkna:
1 liter/mil = 10-3m3/104m =
10-7m2 = 0.1 mm2
Det kanske förvånar någon, men SI-enheten för bränsleförbrukning
är faktiskt kvadratmeter.
/KS 2001-11-01
Fråga:
Jag har hört ett exempel på relativitetsteorin som gick ut på att en man reste iväg från jorden med en snabb rymdfarkost, och när han kom tillbaka hade han åldrats mindre än de som stannat kvar på jorden.
Min fråga lyder:
Mot vilken referenspunkt mäter man hastigheten?
Man kan väl lika väl säga att jorden rör sig snabbt i förhållande till rymdskeppet?
/david Ã, visby 2001-11-01
Jag har hört ett exempel på relativitetsteorin som gick ut på att en man reste iväg från jorden med en snabb rymdfarkost, och när han kom tillbaka hade han åldrats mindre än de som stannat kvar på jorden.
Min fråga lyder:
Mot vilken referenspunkt mäter man hastigheten?
Man kan väl lika väl säga att jorden rör sig snabbt i förhållande till rymdskeppet?
/david Ã, visby 2001-11-01
Svar:
Detta är den så kallade tvillingparadoxen, som inte alls är någon paradox.
Hastigheten är inte det viktiga utan accelerationen. Det ena systemet
är accelererat, det andra inte. "Paradoxen" uppkommer genom att Einstein inte
var någon radikal matematiker när han 1905 formulerade den speciella
relativitetsteori. Bara 3 år senare formulerade Minkowski om den med
en ny metrik. I fortsättningen accepterade Einstein helt Minkowskimetriken,
där tvillingparadoxen knappast kan formuleras. Det är därför konstigt
man fortfarande, efter nästan 100 år, lär ut relativitetsteorin med
Einsteins klassiska metrik. Kolla svaren och länken nedan!
/KS 2001-11-06
Detta är den så kallade tvillingparadoxen, som inte alls är någon paradox.
Hastigheten är inte det viktiga utan accelerationen. Det ena systemet
är accelererat, det andra inte. "Paradoxen" uppkommer genom att Einstein inte
var någon radikal matematiker när han 1905 formulerade den speciella
relativitetsteori. Bara 3 år senare formulerade Minkowski om den med
en ny metrik. I fortsättningen accepterade Einstein helt Minkowskimetriken,
där tvillingparadoxen knappast kan formuleras. Det är därför konstigt
man fortfarande, efter nästan 100 år, lär ut relativitetsteorin med
Einsteins klassiska metrik. Kolla svaren och länken nedan!
/KS 2001-11-06
Fråga:
Hej! Jag undrar om ni har någon fakta om hur katalyastorn fungerar
och hur den används i dagens samhälle, jag ska nämligen skriva om den på Kemin.
Jag har letat på Inernet men inte fått några vettiga svar.
Så om ni har någon länk maila mig. För att jag vet inte hur det här fungerar , ska jag gå in på den här sidan igen eller? MIn e mail är: trewi2@hotmail.com
Tack så mycket! Jenny
/Jenny T, Dammfriskolan, Malmö 2001-11-07
Hej! Jag undrar om ni har någon fakta om hur katalyastorn fungerar
och hur den används i dagens samhälle, jag ska nämligen skriva om den på Kemin.
Jag har letat på Inernet men inte fått några vettiga svar.
Så om ni har någon länk maila mig. För att jag vet inte hur det här fungerar , ska jag gå in på den här sidan igen eller? MIn e mail är: trewi2@hotmail.com
Tack så mycket! Jenny
/Jenny T, Dammfriskolan, Malmö 2001-11-07
Svar:
Du har stavat fel. När vi söker med Evreka på svenska i Sverige får vi
1799 napp på katalysator. Alla är inte av intresse för dig,
så lägg till något sökord.
/KS 2001-11-09
Du har stavat fel. När vi söker med Evreka på svenska i Sverige får vi
1799 napp på katalysator. Alla är inte av intresse för dig,
så lägg till något sökord.
/KS 2001-11-09
Fråga:
vem var demokritos???
/Jenny S, ribbyskolan, västerhaninge 2001-11-13
vem var demokritos???
/Jenny S, ribbyskolan, västerhaninge 2001-11-13
Svar:
En gammal grek. Lite information hittar du på sajten nedan. Du kan också
slå i Nationalencyklopedin
. Egentligen vet man inte så mycket om honom.
/KS/lpe 2001-11-13
En gammal grek. Lite information hittar du på sajten nedan. Du kan också
slå i Nationalencyklopedin
. Egentligen vet man inte så mycket om honom./KS/lpe 2001-11-13
Fråga:
Vad betyder lans förbättring STDMA inom GPS systemet??
/Filip D, Liljeborg, Trelleborg 2001-11-21
Vad betyder lans förbättring STDMA inom GPS systemet??
/Filip D, Liljeborg, Trelleborg 2001-11-21
Svar:
Vi är inte särskilt hemma i dessa teknikaliteter, men vi har hittat
en doktorsavhandling som behandlar just detta. Hoppas du begriper något.
Vi är inte särskilt hemma i dessa teknikaliteter, men vi har hittat
en doktorsavhandling som behandlar just detta. Hoppas du begriper något.
Länkar: http://www.gpc.se/descr/thesis.htm
/KS 2001-11-21
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar