Svar:
Den &34;vanliga&34; tiden kallas medelsoltid. I större delen av Europa
används medelsoltiden för longituden 15^o. Om vi står på denna
longitud, är solen i allmänhet inte i söder kl 1200. Det beror på
att jordens bana kring solen inte är en cirkel, utan en ellips. Man kan
definiera en tid där solen verkligen står i söder kl 1200. Den kallas
sann soltid. Skillnaden mellan medelsoltid och sann soltid brukar
kallas tidsekvationen. Den varierar under året, och är maximalt
plus/minus 20 minuter. Med hänsyn till att vi har sommartid så är det
mycket möjligt att solen kulminerar 1 timme och 20 minuter efter 1200
en dag om året. Förflyttar vi oss västerut till 0:e longituden, som går
genom Frankrike och Spanien, lägger vi på ytterligar 1 timme till den
sanna soltiden. Då får vi en skillnad mellan vår klocka och den sanna
soltiden på 2 timmar och 20 minuter, som i ditt exempel.

Påståendet är i alla fall lite krystat. Vem använder sig av sann soltid?

Fundera: Vad visar ett solur?
/KS 2001-04-12

Svar:
Tänk på höger och vänster. Du klarar säkert ut det själv.
/KS 2001-04-17

Svar:
Det är klart att man kan tänka sig lokala variationer i syrehalten,
beroende på lokala variationer i fotosyntesen. En sak är i alla fall
säker. Variationerna är mycket små. Man kan få en uppfattning om storleken
genom att titta på mostvarande variationer av koldioxidhalten under året.
Det rör sig då om 0.0005%, vilket ska jämföras med normalhalten av syre på 20%.

Nedanstående figur (från Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere) visar den årliga variationen i koldioxidhalten och även den systematiska ökningen orsakad av vår förbränning av fossila bränslen.

/KS/lpe 2001-04-17

Svar:

1.Det där med hjulen gäller väl när du ser på film eller TV. Det har vi utrett
i ett tidigare svar.

2. Med ett okokt ägg får man inte snurr på hela innanmätet. Därför stannar det
fortare. Vi äggpickning är väl det ena ägget lite starkare. Det vinner.
/KS 2001-04-24

Svar:
När ett sprängämne detonerar, omvandlas ett fast ämne till en gas med
nästan samma volym. Temeraturen är hög och trycket är mycket högt. Det
är när denna gasvolym expanderar, som sprängverkan uppstår. I det fall som
du nämner, så ger luften lite motstånd, men vakuum inget alls. Det talar
för att sprängverkan blir något högre i luft, fast skillnaden är säkert
inte stor. Ge dig inte på Hubble-teleskopet. Det har vi stor nytta av!
/KS 2001-04-23

Svar:
Fasta tillståndets fysik sysslar med fasta ämnens egenskaper, alltså inte
med vätskor eller gaser. Man är heller inte sysselsatt med vad som händer
inne i atomkärnan, eller med elementarpartiklarnas egenskaper.
/KS 2001-04-23

Svar:
Det här börjar bli lite för tekniskt för oss. Kolla länken!
/KS/lpe 2001-04-25

Svar:
Här får du ett antal länkar där du nog kan hitta en del kul.
/KS/lpe 2001-05-07

Svar:
Begreppet datortomografi syftar snarast på analysmetoden.
På det uppslagsordet behandlas i Nationalencyklopedin 3 olika typer:

1. Röntgentransmissionsdatortomografi (CT eller CAT)

2. Magnetisk resonanstomografi (MR)

3. Positronemissionsdatortomografi (PET)

Metod 1. är den vanligaste, så talar man bara om datortomografi, menar man
i allmänhet denna.
/KS 2001-05-07

Svar:
Nej, det är inte bariumlösning man får. Lösliga bariumsalter är mycket
giftiga. Dödlig dos är mindre än 1 g. Vad man får är en &34;gröt&34; av
bariumsulfat, som är mycket svårlösligt. Vitsen är att barium är en
ganska tung metall (atomnummer 56), som absorberar röntgenstrålning bra.
Man kallar det kontrastmedel. Bariumsulfatet kommer ut den naturliga
vägen utan att vålla någon skada.

För ungefär 70 år sedan användes toriumoxid med katastrofalt resultat.
Toriumoxid innehåller alltid en del radium, som löses upp. En del
av detta radium hamnade i benstommen, och orsakade åtskilliga fall
av leukemi (blodkancer). Men det var som sagt länge sen.
/KS 2001-05-11