619 frågor / svar hittades
Jag läste i illustrerad vetenskap att temperaturen på vattnet i marianergraven (ca 11 000 m) är 2,5 grader. Vatten är ju tyngst vid 4 grader. Hur kommer det sig???
Kan det bero på salthalten eller andra faktorer????
/Magnus P, Strömbacka, Piteå 1999-02-26
Din förmodan är alldeles riktig, temperaturen för den lägsta densiteten
påverkas av salthalten. Det där har stor betydelse för cirkulationen
i världshaven. I polartrakterna sjuker det kalla vattnet. Det ersätts
av ytvatten söderifrån (Golfströmmen).
/KS 1999-02-26
Hej! Jag ska göra ett specialarbete om "fiolens fysik" och undrar om ni har litteraturförslag. Jag hade tänkt att ta upp vågrörelser i olika strängar, vad materialet har för betydelse m.m. Tack på förhand Thérèse
/Thérèse G, Rudbecksskolan, Sollentuna 1999-02-27
Det finns faktiskt en bok med titeln The Physics of the Violin. Den är skriven av L Cremer och J S Allen, och kom ut på MIT Press år 1985. Biblioteket bör kunna skaffa fram den åt dig.
/KS 1999-07-04
Hejsan!! Jag kom på en sak: Växthus effekten! Alla säger att ozonlagret kommer att spricka och det tror jag är sant, för kolla här: Solen värmer ju planeterna, och är inte det typ lika dant som om man steker nåt? Jag menar, det tar ett tag för att värmen steker t. ex köttet, och eftersom att solen är väldigt varm så det dröjer ett tag inna värmen blir hög här, eller är jag helt ute och cyklar??? Jag skulle bli väldigt glad om du kunde svara på detta snabbt!! Angeliqa
/Angeliqa L, Artediskolan, Nordmaling 1999-03-05
Nej, det är inte solen som förstör ozonlagret, tvärtom, solstrålningen tillverkar ozon. Den vanliga syremolekylen består av två syreatomer, medan ozonmolekylen har tre syreatomer. Högt uppe i atmosfären slår ultraviolett ljus från solen sönder syrgasmolekyler, så att fria syreatomer bildas. En sådan kan sedan slå ihop sig med en syremolekyl, och bilda ozon.
Ozon är ett starkt oxidationsmedel, och kemiskt mycket reaktivt. Olika ämnen som människan har släppt ut har förts upp i ozonskiktet, till exempel klor. Dessa ämnen kan reagera med ozon, som då förstörs.
Sök på ozon i denna databas!
/KS 1999-03-08
Vilka energier finns i en kastparabel, vilken fart har det man kastar i olika lägen. Berätta lite om en kastparabel
/Malin H, Vasaskolan, Göteborg 1999-03-08
Enklast blir det om man tänker sig hastigheten uppdelad i två komponenter, en horisontell och en vertikal. Den horisontella påverkas inte av tyngdkraften, den är konstant. Skulle man rakt uppifrån från hög höjd se en kastad sten, tycker man att den rör sig med konstant hastighet. När man resonerar om den vertikala komponenten, kan man lika gärna tänka sig stenen kastad rakt upp. Den når en viss maxhöjd, där den tycks stå stilla ett ögonblick. Då har all rörelseenergi övergått till lägesenergi. När stenen faller tillbaka, omvandlas lägesenergi åter till rörelseenergi.
Om vi återvänder till kastparabeln, är ju inte rörelsenergin noll vid höjdpunkten, men den är minst här. Rörelseenergin är lika stor när stenen landar som när den kastas (om kastaren är kortväxt).
Vi har här förutsatt plan mark och försummat luftmotståndet.
/KS 1999-03-09
En morgon då jag kokade gröt började jag fundera över varför mjölk kokar "tyst", den bara stiger i pannan. Varför? När vatten kokar upp så susar det först och sedan bullrar det. Vad är det som skiljer, jag har några teorier men vill gärna veta. Som blivande lärare kan jag ju bli ställd inför den frågan.
/Karin W, Mitthögskolan, Härnösand 1999-03-10
Den troliga förklaringen är att det i mjölk finns en massa små partiklar där bubblor kan starta. Man får då en massa små bubblor i stället för några få stora, som i vatten.
/KS 1999-05-06
oj, jag glömde en fråga. Vad är det för skillnad på intensitet och frekvens?
/Filip S, ..., Göteborg 1999-03-11
Intensitet betyder effekt per ytenhet eller energiöverföring per yt- och tidsenhet. Enhet är till exempel W/m2 eller J/m2s.
Frekvens betyder per tidsenhet. Enhet är till exempel s-1 eller Hz.
/KS 1999-03-30
Vad är det för kraft som påverkar en slagruta som får den att ändra riktning emot tex järnföremål eller vatten ?
/Petra L, V-viks Gymnasium, västervik 1999-03-11
Det är nog inte lätt att hitta en fysiker som tror på slagrutan. Vatten finns överallt i marken. Var man än gräver, når man till slut grundvattennivån. Vad som skiljer olika brunnar åt, är hur mycket vatten man kan pumpa upp per tidsenhet.
Slagrutan hålles på så sätt, att den befinner sig i ett instabilt jämnviktsläge. Det krävs aktiv medverkan av slagrutebäraren för att den ska vara kvar där.
Experiment: Ta en lång käpp och sätt den på pekfingret. Nu kan du balansera den så att den står upprätt genom att röra fingret, men så fort du håller fingret stilla ramlar käppen. Så fungerar slagrutan.
/KS 1999-03-12
Hej fysikfenomen. Jag heter Henrik och läser sista terminen på gymnasielärarprogrammet. Det innebär att jag precis har påbörjat mitt examensarbete. Syftet med arbetet är att utröna vilka parametrar som talar för respektive mot öppna laborationer i gymnasiefysiken. (laborationen där handledningen är starkt begränsad.) Min fråga är: Har ni några tips på litteratur på området? Jag har hittat en del, men ingenting som passar riktigt bra. Jag har till exempel inte hittat någon litteratur som tar upp frågan explicit. Tack på förhand. /Henrik
/Henrik F, Linköpings Universitet, Linköping 1999-03-12
Hej Henrik! Öppna laborationer eller mindre regelbundet utformade laborationer anser jag vara ett arbetssätt som hör ihop med och bygger på en konstruktivistisk syn på undervisning i naturvetenskap. Det jag läst om öppna laborationer sätts in i detta sammanhang och behandlas inte som fristående företeelser.
En mycket läsvärd bok om fysikundervisning är ²Undervisning i fysik den konstruktivistiske idé², utgiven på det danska förlaget Gyldendal, ISBN 87-00-13885-1. Bland författarna kan nämnas Björn Andersson, Svein Sjöberg, Karin Beyer och Ole Goldbech. ²Grundskolans Naturvetenskap² av Björn Andersson behandlar i några kapitel försök med flera frihetsgrader.
/eva 1999-07-04
Har en liten småklurig fråga:
KOPPAR förhåller sig till MÄSSING som SYRE förhåller sig till:
1) KOLDIOXID
2) VAKUUM
3) LUNGA
4) LUFT
Vilket alternativ är rätt ?
Tack för att ni finns!
/Tim Z, Dragonskolan, Umeå 1999-03-15
Får vi föreslå LUFT?
/KS 1999-03-15
Varför är standardavvikelsen för tex rörelsemängdsfördelningen ett bra mått på osäkerheten i rörelsemängd? Sannolikheten att ett mätresultat inte ska hamna längre än en standardavvikelse från väntevärdet varierar ju berorende på hur fördelningen ser ut (tex 68% vid normalfördelning och så lågt som 30% i andra fall).
/Erik T, Ebersteinska skolan, Norrköping 1999-03-15
Det är helt enkelt så, att standardavvikelsen är det vanligaste sättet att ange bredden på en fördelning. Standardavvikkelsen vet (förhoppningsvis) alla vad det är. Sedan är det alldeles riktigt, att den ska tolkas med hänsyn till den fördelning man har. Ett annat vanligt mått på fördelningens bredd är halvvärdesbredden. Också här beror tolkningen av vilken fördelning man har.
/KS 1999-03-16
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar