Svar:
Hej Fredrik! Du har säkert sett små vattenvirvlar i en bäck eller när vattnet rinner ur badkaret. Man kan också se fina sådana virvlar på de flesta "science centers" som finns på flera platser i Sverige, bland annat på Tekniska Muséet i Stockholm.

Om man tittar på en sådan virvel ser man att vattnet i själva virveln inte bara snurrar runt utan även rör sig nedåt som i en spiral. Om man kommer nära en mycket stor virvel så kan man sugas med vattnet nedåt. Då är det farligt.

Jag vet faktiskt inte om någon fastnat i en sådan virvel, men otroligt är det inte.

Virvlarna uppkommer därför att vattnet snurrar. Tänk på ett badkar. När Du tappar ur vattnet så är inte vattnet helt stilla utan det rör sig något. När då vattnet strömmar mot öppningen så går det inte rakt mot hålet utan lite vid sidan om. Nära hålet böjs vattnet av och vi får en virvel.

Försök Ta vatten i ett handfat med propp i hålet. Ta ur proppen och se om det blir en virvel. Gör om försöket men snurra med handen i vattnet så att det går runt i handfatet. Blir det bättre virvel nu? 
1998-11-04

Svar:
Det har med ytspänningen att göra. Ni har ju själva bevisat detta genom att sätta till diskmedel som förändrar ytspänningen.

a och b: Ja.

c Vattnet i den övre flaskan "bärs upp" av luften i den undre flaskan. Alltså måste lufttrycket i den undre vara högre.
1997-11-20

Svar:
Det kan jag inte svara på utan att göra försök. En gissning är att man kommer kanske 10 meter.

Enda sättet att få reda på det är att göra försöket! 
1999-06-27

Svar:
En "vanlig" explosion är en snabb förbränning. Vid normal förbränning är det luftens syre som reagerar med ett eller flera andra ämnen. Vid en explosion kan inte syret från luften komma till utan man måste blanda de ämen väl som ska reagera med varandra.

Naturen kan påverkas på två sätt: Dels genom att de förbränningsgaser som bildas kan vara giftiga, frätande eller otrevliga på andra sätt och dels genom att tryckvågen som bildas vid explosionen kan förstöra naturen.

1999-06-27

Svar:
Jag har läst om försöket.

Man utnyttjar den sk tunneleffekten som är en kvantmekanisk effekt som endast kan observeras i mycket små system. Jag tycker försöket är intressant men jag anser att man inte slutgiltigt har diskuterat dess tolkning.

Trots detta försök tycker jag inte det är visat att ljushastigheten har överskridits.
1999-06-27

Svar:
1 Mät vattnets fart och hur brett och djupt vattendraget är. Beräkna sedan vattenflödet. Problemet är att strömningen inte har samma hastighet överallt.

2 Gör en fördämning och mät hur mycket vatten som passerar genom att samla upp det. Denna metod fungerar bara i mindre bäckar.
1999-06-27

Svar:
Jag tror att man ska skilja på religion och vetenskap. Man argumenterar på
helt olika sätt: I religion är det tron som gäller medan vi i vetenskapen
utgår från det vi observerar och kan tänka ut. Det är bara Du själv som kan avgöra vad Du ska tro.

När det gäller skapelseberättelsen så skiljer det faktiskt inte så
mycket mellan bibeln och fysiken, åtminstone inte om bibeln tolkas symboliskt.

Jag tycker det är synd att fröken inte vill diskutera dessa saker. Det finns ingen
anledning att ställa saker mot varandra så hårt att man inte vågar lyssna på olika argument. 
/ Gunnar O 1998-11-04

Svar:
Kul fråga!

Tyvärr är Din fråga rent hypotetisk. Det finns alltid ett svagaste ställe på snöret. Inte minst genom den oordnade värmerörelsen blir det svaga punkter.

När sedan snöret börjar brista på det svagaste stället så ökar påfrestningen nära detta ställe. Därför växer sprickan lavinartat.  
1999-06-27

Svar:
Det är inte så enkelt att man direkt från antalet givna siffror kan säga att man skall använda det minsta antalet. För det första är precisionen i t.ex. 10.0 nästan samma som i 9.0 trots att 10.0 innehåller tre siffror och 9.0 två siffror (0.05/10 är 0.005 och 0.05/9 är 0.0056). För det andra så måste man se hur de olika värdena påverkar slutresultatet. I det fall du beskriver så påverkar värdet 0.50 ohm slutresultatet mycket lite, medan värdet 12.5 har ett dominerande inflytande. Det är alltså korrekt att ge svaret som 12.5 V. Det är alltså (tyvärr för dig) korrekt att göra ett litet avdrag. Det har i varje fall det goda med sig att du lärt dig något - prov är till för det också, inte bara att testa kunskaper. Om detta var enda avdraget du hade på provet, så var ju ändå resultatet utmärkt! Grattis Nisse!
/Peter Ekström 1999-06-27

Svar:
Det är mycket svåra frågor du ställer Anna! Jag skall försöka svara så gott det går. Först: Vad menar vi med istid? Det är när en stor del av t.ex. norra Europa, Asien och Nordamerika är täckt av inlandsis.

Figuren nedan från Wikimedia Commons
visar ändring i jordens temperatur (blÃ¥ kurva), halten CO₂ (grön kurva) och mängd damm (röd kurva). Under de senaste 400000 Ã¥ren har vi alltsÃ¥ haft 4 perioder när klimatet varit 10 grader kallare än vad temperaturen är nu. Dessa kalla perioder kallas istider och kontinenterna har alltsÃ¥ delvis varit täckta av ett istäcke pÃ¥ flera km:s tjocklek.

Man ser att temperaturen och halten CO₂ följer varandra mycket nära. Anledningen är att kallt vatten kan lösa mer CO₂ än varmt vatten. AlltsÃ¥: Kallt klimat - mer koldioxid i haven och mindre i atmosfären. Vid varmt klimat är det tvärtom.

Observera orsak och verkan här. Det är inte den högre halten av CO₂ som är orsak till att det är varmare nu än under istiden. CO₂ är visserligen en s.k. växhusgas - se nedan - men en fördubbling av nuvarande halt skulle bara ändra jordens medeltemperatur med en grad och skillnaden i temperatur mellan istid och icke-istid är c:a 10 grader. Det är alltsÃ¥ temperaturändringen som orsakar förändringen i CO₂-halt, inte tvärt om!

Resonemanget i ett dokument från Columbia University (numera försvunnet) är alltså helt felaktigt:

Past relationships between atmospheric CO₂ and surface temperature

We can learn about earth climate sensitivity to past variations in atmospheric CO₂ by drilling into ice sheets. Ice sheets record past concentrations of atmospheric CO₂ by trapping bubbles of ancient air as the ice sheet forms. The figure below shows the relationship between CO₂ in the atmosphere and surface temperatures over Antarctica spanning the last 150,000 years.

As you can see, there is a very close relationship between surface temperatures and atmsopheric CO₂ levels. Note, however, the present mismatch between the current high levels of CO₂ (around 365 ppm) and the relatively unchanged surface temperatures. If past history is a guide to the future, the data in this plot suggest we are due for very significant global warming.

Figuren man refererar till är i princip nedanstÃ¥ende. Man har, som synes, problem att förklara nuvarande temperatur med en CO₂ halt av över 370 ppm. Förklaringen ges ovan: det är temperaturändringen som orsakar ändringen i CO₂ halt, inte tvärt om!

Nu till dina frågor.

1) Ganska säkert, men vi vet inte exakt när. De senaste 4 istiderna visas på figuren nedan. Man ser att de återkommer med stor regelbundenhet med en period på c:a 110-120 tusen år. Interglacialperioderna (varma perioder mellan istiderna) är emellertid ganska korta, så om c:a 10000 år blir det nog en ny istid om det inte händer något annat innan dess.

2) Man tror att istiderna beror på att jordens bana påverkas av jätteplaneterna Jupiter och Saturnus. Det är flera aspekter på jordens rörelse som påverkas, men viktigast är antagligen att excentriciteten (avlångheten) hos jordbanan ändras periodiskt (se Milankovitch cykler). Medelavståndet till solen ändras inte, men enligt Keplers andra lag (se Keplers lagar) kommer jorden att tillbringa längre tid på stort avstånd från solen eftersom banrörelsen är långsammare där. En excentrisk bana ger alltså lägre temperatur, en cirkulär högre temperatur. Påverkan av övriga variationer beskrivs i fråga [14214].

3,4) Jordens temperatur beror på balansen mellan instrålning (ljus från solen) och utstrålning (värmestrålning från jorden), se strålning, in-/ut-. Solens utstrålning är mycket stabil - åtminstone på tidsskalor på några 100 miljoner år. Instrålningen till jorden kan alltså endast ändras genom ändringar i jordens rörelse (se ovan) eller att jordens reflektionsförmåga (sk albedo) ändras. En del av det inkommande ljuset reflekteras direkt och försvinner ut i rymden. Ökning i albedo kan t.ex. åstadkommas av mer moln eller mer is/snö. Moln och is/snö är ju vitt, dvs har hög reflektionsförmåga. De orsakar därmed minskning i nettoinstrålningen och därmed en sänkning i temperaturen.

Om golfströmmen skulle upphöra, så får vi säkert åtminstone
en liten istid. Det kan vara så att det bara är slumpen som orsakar istider:
man kan tänka sig att även förekomsten av inlandsis över norra Europa kan vara ett stabilt system även utan en ändring i instrålningen.

Även om instrålningen är konstant kan man ändra balansen genom förhindra utstrålningen. Vissa gaser, t.ex. vattenånga och koldioxid absorberar värmestrålningen från jorden och hindrar den därmed att försvinna ut i rymden. Detta medför en uppvärmning av jorden, se växthuseffekten.

5) Ingen - inte ens Polman - vet.

6) Inte med nuvarande teknik. Om vi slutar förstöra ozonlagret, så kommer det med tiden att reparera sig själv.

Se vidare Ice_age.

/Peter E 1999-06-27