Svar:
1. Med "hög temperatur" menas i detta sammanhanget en temperatur på över 77 K. Detta är nämligen temperaturen på flytande kväve som är ganska billigt att framställa. Varje supraledande material har en karakteristik kritisk temperatur, dvs den temperatur vid vilken de övergår till att vara supraledande. Om denna temperatur är över 77 K kan man använda flytande kväve till nerkylningen. Det var först när dessa "högtemperatur- supraledare" blev kända som det blev ekonomiskt möjligt att planera storskaliga projekt som t ex höghastighetståg.

2. Den högsta kritiska temperaturen jag har hittat är 164 K (1994). Denna uppnåddes under 350 kbars tryck för materialet HgBa2Ca2Cu3O8.

3. Fysiken bakom supraledare är väldigt komplicerad och det finns fortfarande mycket som är oklart om de mekanismer som styr. Detta gör att det är ganska svårt att veta vad som ska ändras i deras kemiska formel för att få fram en bättre supraledare. För att hitta nya material används nog mest "trial and error"-metoden, dvs man testar och varierar de ämnen som verkar troliga tills man förhoppningsvis hittar nåt bra!

4. Utvecklingen gick framåt i rasande fart ett tag och man trodde att rumstemeratur var ett enkelt mål men det blir kanske inte så lätt som det verkade. Förutom att nå en viss övergångstemperatur finns det en massa problem med de nya materialen som man kanske inte tänkte på från början. Till exempel är de supraledande material som utvecklas idag keramiska ämnen, dvs de bränns i en ugn som lera, och precis som lera är de spröda. Du kan ju tänka dig hur svårt det är att göra en hållbar ledning av lera!

5. I Sverige bedrivs forskning om supraledare främst i Göteborg, på Chalmers, och på KTH i Stockholm.

Nyckelord: supraledning [7];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/solids/hitc.html#c1
2 http://en.wikipedia.org/wiki/High-temperature_superconductor