Svar:
Reaktorbränslet består till 97% av ²³⁸U och till 3% av ²³⁵U. Det som klyvs när reaktorn är igång är ²³⁵U. Långsamma neutroner kan inte klyva ²³⁸U, men denna isotop kan i sällsynta fall (en gång på miljonen) sönderfalla genom spontan fission (klyvning), och då bildas flera neutroner. Man kan räkna ut, att i 1 kg uran produceras på detta sätt över 1000 neutroner per sekund. I en kärnreaktor produceras flera miljoner neutroner per sekund innan den startat.

Detta resonemanget gäller när reaktorn startas första gången. Ska reaktorn startas efter ett stopp, finns vissa klyvningsprodukter som absorberar neutroner mycket effektivt, till exempel ¹³⁵Xe. Vid normal drift förstörs den isotopen kontinuerligt, men stoppar man reaktorn, bildas en avsevärd mängd, som gör det svårt att starta reaktorn igen. Då brukar man "tända" reaktorn med en yttre neutronkälla.

För att kärnklyvningen ska pågå, krävs ett ganska invecklat arrangemang för att bromsa upp neutronerna. I ett löst bränsleelement på fabriken finns ingen risk för kedjereaktion. Detta gäller låganrikat uran.  
/KS

Nyckelord: kärnenergi [19];