Svar:
Hej igen Fredrik! Det beror på definitionen av bindningsenergi, se fråga 1433 .

I nedanstående figur visas bindningsenergin per nukleon som funktion av masstalet A=Z+N. Utgångspunkten för definitionen av bindningsenergin är Z väteatomer och N neutroner. Dessa har då definitionsvis bindningsenergin = 0, dvs en linje sammanfallande med den horisontella axeln. När man sätter samman dessa beståndsdelar till en kärna ^AZ och då frigörs energi. Vi hamnar då på den grå linjen i diagrammet. Ju större bindningsenergi som frigöres, desto mer bunden är kärnan.

Det hade varit bättre om man definierat bindningsenergin som negativ. Då hade de mest bundna kärnorna hamnat längst ner, vilket intuitivt hade varit met tillfredsställande. Se det så här: bindningsenergin är den energi som krävs för att plocka isär kärnan helt och hållet. Om vi definierar energin av den sönderplockade kärnan som 0, blir alltså energin hos den sammansatta kärnan negativ. Av praktiska skäl definierar man dock bindningsenergin som den energi som krävs för att plocka isär kärnan, dvs som positiv.

Nyckelord: bindningsenergi [23];