Svar:
Vatten är ganska ogenomskinligt för värmestrålning (infrarött ljus). När man belyser vattenytan ovanifrån med värmelampan, kommer energin att absorberas i ytskiktet, som värms upp. Det får också lägre densitet, varför det det inte så lätt blandar sig med det kallare vattnet under.   Det varma vattnet har också lägre brytningsindex, vi får vad man kallar en "gradient" i brytningsindex, och det är orsaken till att laserstrålen böjs.

Analogt fenomen 1: Simmar man under vattnet med cyklopöga, kan man bara se himlen ned till en viss vinkel från zenit. Därefter ser man reflekterad botten ( totalreflexion ). Detta beror alltså på skillnaden i brytningsindex mellan luft och vatten. Omvänt, om man placerar sig lämpligt på stranden, kan man titta på en fisk utan att fisken ser en.

Analogt fenomen 2: En vacker vårdag blåser solvärmd luft ut över det kalla vattnet. Är omständigheterna gynnsamma, kan vi få en stabil skiktning, med ett varmt luftskikt ovanför ett kallt. En ö i havsbandet kan då synas i två upplagor, en rättvänd, där ljuset har gått genom den kalla luften, och ovanför, en upp och nedvänd, där ljuset speglats (böjts) mot den varma luften. Detta är en typ av hägring.
/KS

Se även fråga 629

Nyckelord: hägring [4];