Svar:
Hej Anna!
För att få bra resultat behöver du naturligtvis även bra detektorer. Men låt oss se vilka preparat du bör välja.
b-sönderfall
Elektronerna kommer ut med varierande energi och de sprids genom slumpmässiga kollisioner i alla riktningar. Det är därför inte särskilt meningsfullt att göra absorptionmätningar med elektroner.
a-sönderfall
He-kärnor är mycket tyngre än elektroner och går i stort sett rakt fram. De har även en relativt konstant räckvidd. Eftersom
a-partiklar har mycket kort räckvidd i fasta material så mäter man räckvidden i luft. Man har kommit fram till att räckvidden i cm ges av
D = 0.318 E
3/2
där E är
a-partikelns energi i MeV.
241Am är ett bra preparat som sänder ut
a-partiklar med energin 5.638 MeV. Dessa har en räckvidd i luft av 4.3 cm.
Man kan sätta in en bit papper mellan detektorn och preparatet för att visa att alla
a-partiklar absorberas.
g-sönderfall
Fotoner absorberas av fasta material enligt
I = I
0 e
-mx
där
m är absorptionskoefficienten som varierar med absorptionsmaterialet och x är tjockleken hos absorbatorn.
Lämpliga absorbatormaterial är Al, Cu och Pb. Som preparat är
137Cs lämpligt eftersom det ger en
g-energi på 0.662 MeV.
Se även laborationshandledning under länk 1. Kärndata finns under länk 2.
/Peter E 2013-10-09