Svar:
Om förklaringen är enkel vet jag inte, men det finns en förklaring.

I den tidszon vi tillhör används centraleuropeisk tid, och den gäller som
medelsoltid för 15:e längdgraden öster om Greenwich. Då tycker man
kanske att där skulle solen stå i söder klockan 1200. Så är det faktiskt
inte, det kan skilja upp till en kvart åt ena eller andra hållet.
Det beror på två saker, dels är jordens bana runt solen inte cirkulär utan
elliptisk, dels är jordaxeln inte vinkelrät mot jordbaneplanet.
Skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid kallas tidsekvationen, se länk 1 nedan. Dessa effekter påverkar också tiderna för solens upp- och nedgång.

Tidsekvationen ekv definieras alltså av

ekv = medelsoltid - sann soltid

dvs

sann soltid = medelsoltid - ekv

Tidsekvationen orsakas av att jorden rör sig lite snabbare när den är nära solen i januari (se fråga [18013]) än i juli.

Den bakomliggande orsaken är Keplers andra lag (se fråga [12644]) som innebär att en planet rör sig snabbare när den är nära solen än när den är längre ifrån. Med ett modernt synsätt beror detta på att den potentiella energin är lägre när avståndet är litet varför rörelseenergin blir större.

Nedan visas tidsekvationen för Karlskrona. Tidsekvationen ser liknade ut för andra orter, kurvan är bara förskjuten upp eller ner beroende på hur långt öster eller väster om Sveriges tidsmeridian orten ligger. Tidsekvationen är t.ex. ökande i december-januari. Det betyder att den sanna soltiden blir tidigare och tidigare under januari (solen rör sig lite åt öster). Soluppgången blir alltså pga tidsekvationens ändring senare liksom solnedgången.

Dagens längd ökar alltså mer på kvällen än på morgonen: ökningen beror på att solen rör sig lite norrut (upp mot himmelsekvatorn) medan dagens förskjutning åt kvällssidan orsakas av tidsekvationen.

Se även tidsekvation i Nationalencyklopedin. För solens upp- och nedgång se Tables i Sky View Café.

/KS/lpe 2000-02-12