Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
Fråga:
Vi är två NO-kollegor som vill förklara detta rätt. Har hittat aspekter av svaret, men inte något med direkt fokus på denna fråga:
Varför är stearinlågan blå allra längst inne vid veken?
Har det bara att göra med att elektronerna exiterar pga av värmen när stearinvätskan i veken övergår i gasform?
Jag och en kollega har olika uppfattningar och det handlar som du säkert som god naturvetare kan inte om att ha rätt eller fel utan en ren nyfikenhet.
Naturligtvis handlar det också om att visa för eleverna att två helt olika teorier kan förklara exakt samma skede.
Min fundering handlar också om att det också finns med fullständig förbränning längst inne vid veken. En skorstenseffekt helt enkelt. Att det blir några kanaler som leder upp syre längs med veken (undertryck?).
Vid den fullständiga förbränningen bildas avgaser och då så blir det en mer ofullständig förbränning. Därav lågans mer gula sken längst ut.
Om detta inte ligger inom ditt arbetsområde så får du gärna förmedla vidare frågorna. Jag ska också undersöka andra internetresurser.
/Petter G, Furulunds skola Lunden, Partille 2004-03-04
Vi är två NO-kollegor som vill förklara detta rätt. Har hittat aspekter av svaret, men inte något med direkt fokus på denna fråga:
Varför är stearinlågan blå allra längst inne vid veken?
Har det bara att göra med att elektronerna exiterar pga av värmen när stearinvätskan i veken övergår i gasform?
Jag och en kollega har olika uppfattningar och det handlar som du säkert som god naturvetare kan inte om att ha rätt eller fel utan en ren nyfikenhet.
Naturligtvis handlar det också om att visa för eleverna att två helt olika teorier kan förklara exakt samma skede.
Min fundering handlar också om att det också finns med fullständig förbränning längst inne vid veken. En skorstenseffekt helt enkelt. Att det blir några kanaler som leder upp syre längs med veken (undertryck?).
Vid den fullständiga förbränningen bildas avgaser och då så blir det en mer ofullständig förbränning. Därav lågans mer gula sken längst ut.
Om detta inte ligger inom ditt arbetsområde så får du gärna förmedla vidare frågorna. Jag ska också undersöka andra internetresurser.
/Petter G, Furulunds skola Lunden, Partille 2004-03-04
Svar:
Petter! Det kan tyckas märkligt att lågan är blå nere vid veken. Blått uppfattas ju som varmare än t.ex. gult. Detta gäller emellertid endast om det är svartkroppsstrålning. I en ljuslåga kommer det blå från band från molekylerna C2 och CH.
Det gula i en stearinljuslåga kommer från strålning från kolpartiklar (sot) som bildas av en ofullständig förbränning. Det gula området är ett mycket tunnt skal (någon millimeter) där bränslet (det förångade paraffinet) möter syret. Strålningen är en mycket komplicerad blandning av linjer och band, och är inte enbart svartkroppsstrålning (gult motsvarar - tänk på solen - av c:a 5500oC och så varm blir inte en ljuslåga).
En bunsenbrännare är bra för att demonstrera ovanstående effekt eftersom man med en sådan kan variera lufttillförseln. Med lufttillförseln strypt får man en fladdrande, gul och sotande låga (ofullständig förbränning), medan man med lufttillförseln öppen får en helt blå låga (fullständig förbränning). SeBunsen_burnerOperation .
Bilden nedan, från Causes of Color
, visar en vanlig ljuslåga till vänster. Denna karakteriseras av en luftström nerifrån och upp (varm luft stiger i ett tyngdkraftfält). Lågan till höger är en låga i tyngdlöst tillstånd i en rymdstation. Vi ser att lågan är rund (ingen strömning), och bara blå. Uppenbarligen bildas inte sot. Lågan slocknar efter en kort stund eftersom inget syre tillförs genom strömning.
Se även en utmärkt sajt om färger: Causes of Color
och nedanstående länk.
Tack Johan Zetterberg, Förbränningsfysik, för att du förklarat ljuslågans fysik för mig!
Petter! Det kan tyckas märkligt att lågan är blå nere vid veken. Blått uppfattas ju som varmare än t.ex. gult. Detta gäller emellertid endast om det är svartkroppsstrålning. I en ljuslåga kommer det blå från band från molekylerna C2 och CH.
Det gula i en stearinljuslåga kommer från strålning från kolpartiklar (sot) som bildas av en ofullständig förbränning. Det gula området är ett mycket tunnt skal (någon millimeter) där bränslet (det förångade paraffinet) möter syret. Strålningen är en mycket komplicerad blandning av linjer och band, och är inte enbart svartkroppsstrålning (gult motsvarar - tänk på solen - av c:a 5500oC och så varm blir inte en ljuslåga).
En bunsenbrännare är bra för att demonstrera ovanstående effekt eftersom man med en sådan kan variera lufttillförseln. Med lufttillförseln strypt får man en fladdrande, gul och sotande låga (ofullständig förbränning), medan man med lufttillförseln öppen får en helt blå låga (fullständig förbränning). Se
Bilden nedan, från Causes of Color
, visar en vanlig ljuslåga till vänster. Denna karakteriseras av en luftström nerifrån och upp (varm luft stiger i ett tyngdkraftfält). Lågan till höger är en låga i tyngdlöst tillstånd i en rymdstation. Vi ser att lågan är rund (ingen strömning), och bara blå. Uppenbarligen bildas inte sot. Lågan slocknar efter en kort stund eftersom inget syre tillförs genom strömning.Se även en utmärkt sajt om färger: Causes of Color
och nedanstående länk.
Tack Johan Zetterberg, Förbränningsfysik, för att du förklarat ljuslågans fysik för mig!
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar