Svar:
Du tänker förmodligen på växthuseffekten. Det går nog inte att ge
ett exakt svar på din fråga.

Däremot vet vi, att klimatet kan skifta snabbt, kanske på 10 år.
Det som driver havsströmmarna i Atlanten, är att kallt vatten
sjunker i trakten av Grönland. Tack vare detta har vi Golfströmmen,
som ger oss behaglig temperatur på vintern. Skulle denna cirkulation
upphöra, fick vi en drastisk klimatförändring.

/KS 1998-10-13

Svar:
 Vi vet inte säkert, men vi tror inte att det är så stor skillnad. Kanske går det lite fortare när det är varmt.
/KS 1998-10-12

Svar:
I vardagliga sammanhang är ju luft alltid en gas. Vatten, däremot, möter vi ju som fast ämne, vätska och gas. Vi brukar säga, att vatten uppträder i tre olika faser. Det går åt mycket energi för att smälta is, och ändå mera för att koka vatten. Omvänt, så frigörs mycket energi när vatten fryser och när vattenånga kondenseras.

Ett exempel på detta är den så kallade Föhn-vinden, som man kan uppleva norr om alperna. Det är en hård, varm sydlig vind med klart väder. När luften tvingas upp över alperna söderifrån avkyls den och vattenångan kondenseras. Då överförs energi till luften. Det regnar kraftigt i de italienska Alperna. När sedan luften pressas ner norr om Alperna, trycks den ihop och blir varm, mycket varmare än innan. Den har förlorat vatten, varför vädret är klart.

Detta är ett exempel på hur man kan förstå ett naturfenomen med hjälp av vattnets och luftens termiska egenskaper 
/KS 1998-10-16

Svar:
Det enda kända sättet att åstadkomma kall fusion är med hjälp av myoner. Bäst är förutsättningarna om man har en
gasblandning av lika delar deuterium (tvåtungt väte) och
tritium (tretungt väte). Det behöver inte alls vara kallt
för att det ska funka, tvärt om, bäst går det vid flera hundra grader plus.

Problemet med myonfusion som energikälla är att det kostar mycket energi att producera myoner. Det betyder att myonerna måste "återanvändas" för många fusioner och detta är svårt bland annat eftersom myonens livstid är ett par mikrosekunder!

För att framställa myoner accelererar man protoner (vätekärnor)
till hög energi och låter dom kollidera med något material.
Då bildas pioner, som snabbt sönderfaller till myoner.

Se vidare Kall_fusion, Cold_fusion och nedanstående länk.
/KS/lpe 1998-11-28

Svar:
En människa producerar hela tiden energi, som till sist blir värme. Man brukar nämna 70 W för en männska i vila. Den värmen lämnar kroppen genom avdunstning av vatten i lungorna och genom huden (svett). Om det är 30 grader och luften är torr, känns det inte obehagligt, svetten avdunstar och kyler kroppen. Är luften fuktig, känns det obehagligt, svetten bara rinner utan att avdunsta. Detta var en allmän kommentar om att fuktigheten spelar stor roll för upplevelsen av värme. Sedan får man komma ihåg, att hudens temperatur inte är 37^oC, utan några grader lägre.

Nu till din fråga. Det är riktigt att strålningen från himlen kan bidra till värmeupplevelsen, även om inte solen är framme. Hur stor den effekten är, beror på molnens tjocklek. 
/KS 1999-03-05

Svar:
Strängt taget är det inte så stor skillnad. I båda fallen övergår vatten från vätskeform till gasform. Vid avdunstning blandar sig vattenångan med luften, vid kokning är vattnets ångtryck lika med luttrycket. Vattenångan kan då tränga undan luften, det bildas bubblor av ren vattenånga.

Vatten kan faktiskt koka vid rumstemperatur

Det är tre begrepp man behöver kunna, för att förstå sammanhanget; temperatur, ångtryck och kokpunkt, och de hör ihop. Antag att vi fyller en flaska till hälften med 20 ^oC vatten. Sedan kopplar vi den till en vakuumpump och börjar pumpa ut luften. Vad händer? Jo, plötsligt börjar vattnet koka. Mäter vi då trycket, finner vi 2,3 kilopascal. Det är vattnets ångtryck vid 20 ^oC. Vid 100 ^oC kokar vattnet vid ångtrycket 101,3 kilopascal (=atmosfärstrycket). Man kan se det så, att för att vattenångan ska orka tränga undan luften, måste vi höja temperaturen till 100 ^oC. I luft mättad med vattenånga vid 20 ^oC har vattenånga motsvarande 23 hektopascal, men här kallas det partialtryck. Det finns tabeller över sånt här.  
/KS 1999-10-15

Svar:
Det här var ett kul problem. Om man värmer en kastrull vatten (utan potatis), cirkulerar vattnet upp och ned, också innan det börjat koka. Varmt vatten är lättare än kallt, så det vill upp. Den här cirkulationen kallas med ett fint ord konvektion. Lägger man i potatis, påverkas cirkulationen. Vattnet under potatisen har svårare att komma undan. Det värms effektivare än vattnet utanför potatisarna. Därför börjar bubblorna under potatisarna. Troligen tar sig det något svalare vattnet ned mellan potatisarna.

Experiment: Om den här förklaringen är riktig, borde temperaturen mellan potatisarna vara något under 100 ^oC. Kolla det! Det krävs en bra termometer, som förstås måste gå upp till 100 ^oC. Jag ska själv kolla! Jag rapporterar här nästa vecka.

Rapport: I potatiskoket var vattennivån 2 cm över potatisarna. Där bubblorna kom upp mättes en temperatur på 100.5 ^oC. Lufttrycket var 102.0 kilopascal, och då kokar vatten (enligt tabell) vid 100.3 ^oC, så termometern tycks vara OK. Sedan mättes temperaturen mellan potatisarna. Den svängde mellan 98.2 och 98.6 ^oC, vilket bekräftar vår teori. Vattnet strömmar alltså upp där bubblorna kommer, kyls vid ytan, och strömmar ner mellan potatisarna.

Notera: Indirekt kan man mäta lufttrycket genom att bestämma vattnets kokpunkt.
/KS 1998-12-01

Svar:
Det mest akuta är nog att blodet kokar, så att bubblorna blockerar blodcirkulationen. 
/KS 1998-11-18

Svar:
Precis samma sak händer med vatten, så i fortsättningen talar vi om vatten. Man sätter alltså en mugg vatten i mikron.
När det börjar koka i muggen, tar man ut den och sätter i en sked. Då kokar det upp mer eller mindre häftigt. Olika förklaringar har givits på detta, lösta gaser eller överhettning.
För att ta reda på vad som är rätt, har vi gjort en del experiment.
Tar man ut muggen precis när det kokat upp, kan man se en del
småbubblor som stiger upp. Där är säkert lösta gaser inblandade. Det är inte särskilt häftigt, så du frågar om någonting annat. Låter man muggen stå inne länge, eller kokar man upp samma vatten flera gånger,
driver man ut de lösta gaserna. Då blir reaktionen annan, då kan man
få så häftigt uppkok, att det kokar över.
Det beror på att vattnet är överhettat. Med en mycket bra termometer har vi mätt temperaturer på över 108 ^oC. Det
visar sig, att ju mindre lösta gaser det finns i vattnet, desto
högre blir temperaturen och
desto våldsammare blir fenomenet.

Nu till den detaljerade förklaringen. När vattnet i muggen kokar upp
i mikron, kommer bubblorna upp vid kanten. Det gör att vi får uppströmmar
vid kanten. Det måste kompenseras av en nedström i mitten. I mikron
värms vattnet i hela volymen. Det gör, att det nedströmmande vattnet
värms upp på väg ner. När vi sen tar ut muggen, slutar det koka. Nu
vänder strömmarna. Vattnet sjunker längs kanterna, och stiger i mitten.
Detta hindrar det överhettade vattnet att nå väggarna. Hamnar det nu
något föremål i det överhettade vattnet, kokar det upp våldsamt.

Vi mätte alltså 108 ^oC, men temperaturen var med säkerhet
högre från början. När man satte dit termometern, började det koka omkring den,
och efter 5 sekunder visade den 108 ^oC, för att sedan sjunka snabbt. Man kan uppskatta att temperaturen från
början kan ha varit så hög som 115 ^oC.

En sak återstår att förklara. Varför kokarinte det överhettade vattnet i mitten? Jämför vi två bubblor med sammadiameter, en "halvbubbla" vid kanten, och en "helbubbla" i mitten, visardet sig, att "halvbubblan" har hälften så stor ytspänningsenergi. Detär alltså energimässigt billigare att starta bubblor vid kanten.Det finns också andra fenomen, som gör att kokningen startar vid ett föremål. Det är också ytspänningen som är förklaringen till att vattnet kanöverhettas. I en mycket liten bubbla är ångtrycket högt på grund av ytspänningen. Högt ångtryck svarar mot hög kokpunkt. Finns ingentingsom bubblor kan starta på, blir vattnet överhettat. Det är alltsåinte helt sant att vatten kokar vid 100 ^oC.

I en kastrull på spisen inträffar inte detta fenomen, eftersom värmen tillförs underifrån, och sprider sig med cirkulation. I mikrovågsugnen värms hela volymen samtidigt.

Varning: Om vattnet kokat någon minut i mikron, kan uppkokningen
bli så häftig, att hälften av vattnet skvätter ut. Tänk på detta,
kokhett vatten är farligt! Man ska inte hålla muggen i handen när man släpper ner skeden. Sätt den försiktigt på diskbänken, och släppner skeden från ett visst avstånd. Var beredd på att det kan skvätta över.  
/KS 2000-03-23

Svar:
I denna databas till exempel.

1. Sök på termometer och energi. På energi blir det över 250 träffar. Det visar hur viktigt detta begrepp är i fysiken.

2. Slå på dessa ord i Nationalencyklopedin. Artikeln om termometern är mycket bra.

3. Läs kapitlet om Anders Celsius i Sten von Friesens bok Om mått och män.
/KS 1998-12-12