Svar:
Det viktigaste när det gäller kylmaskiner är principen att man inte kan konstruera en maskin som bara ger kyla utan man får alltid både kyla och värme samtidigt. Tänk på ett kylskåp: Inne i kylskåpet blir det kallt medan utrymmet ovanför värms upp.

Förr i tiden skar man is på vintern som man lagrade till sommaren. Ville man ha extra kallt så blandade man isen med salt och fick vad som kallas en köldblandning.

Läs: Du kan läsa i Nationalencyklopedin under uppslagsorden kylmaskin, kylskåp och kylteknik.

Pröva: Fukta huden med 96% sprit eller något annat som avdunstar snabbt. Hur känns det? Kan Du förklara varför?

Experiment: Gör en köldblandning! Hur låg temperatur kan Du få?
1998-12-08

Svar:
När ytan blir varm så blir värmerörelsen starkare i ytan, atomer och elektroner vibrerar allt häftigare. Dessa laddade partiklar som vibrerar fungerar som utsändare av värmestrålning (=infrarött ljus) på samma sätt som en radioantenn skickar ut radiovågor.
1997-03-20

Svar:
Det är inte så lätt att svara på denna fråga. Uttrycken är inte allmänt kända här i södra Sverige.Låt oss börja med den andra frågan. Det är klart att tjälen fortsätter
att tränga längre ner i jorden ett tag efter det att temperaturen stigit
på jordytan. Allasådana processer har en fördröjning.Den första frågan: Det är klart att väggarna fortfarande är kalla även
efter väderomslaget men de är inte kallare än tidigare. Jag kan inte hitta
någon mekanismsom skulle ge lägre temperatur inomhus. Det torde också vara så att vid en plötslig temperaturstegring så sker det ett väderomslag med starkare
vindar ochhög luftfuktighet. Jag tror det är de senare faktorerna kombinerade med en psykologisk effekt; man förväntar sig att det ska vara varmare och
när det inte ärdet så upplevs det som kallt. Vidare blåser det in kall och fuktig luft när dörren öppnas.
1998-12-08

Svar:
När man löder blir det en legering (blandning av två eller flera metaller) i kontaktstället mellan de två metallerna.
1999-03-05

Svar:
Det enda jag kan säga är att det är ett instabilt fenomen. När ett ånglager bildas så har det lägre densitet än luften. När en liten störning kommer så flyger alltså ångan iväg.
1999-06-27

Svar:
SRC='http://www.fysik.org/images/solkurva_hogerspalt.jpg'>

Låt oss börja med att förklara vad en solkurva är. Förr i tiden hände det ibland när det var mycket varmt ute att järnvägsrälsen böjde sig i "extra kurvor" som på bilden. (Bilden kommer från Aftonbladets bildarkiv.)

Försök: Håll en plastlinjal mellan handflatorna och tryck dess ändar mot varandra. Vad händer? När man trycker plastlinjalens ändar mot varandra så blir linjalen instabil och den böjs ut åt ena hållet.

Det är samma sak som händer när det bildas en solkurva på järnvägen. När rälsen blir varm så utvidgas den och det uppstår ett tryck inne i rälsen. När detta tryck blir för stort så kröker sig rälsen. Förr i tiden så hade man glapp i rälsskarvarna så att rälsen kunde utvidga sig utan att spänningar uppstod. Numera svetsar man ihop rälsen så den saknar skarvar. Därför måste problemet lösas på något annat sätt.

Hur undviker man då solkurvor idag? För det första så kan man lägga rälsen så att det inte finns några spänningar i den vid "normal" temperatur (medelvärdet av den högsta och lägsta rälstemperaturen under året). Man har också möjlighet att sträcka ut rälsen när man lägger den. Eftersom man numera använder slipers av betong att fästa rälsen i, är underlaget tillräckligt stabilt för att stå emot de sidokrafter som uppstår vid såväl tryck- som dragspänningar.

Tack till banverket för information!

/GO/EN 2002-10-15

Svar:
Nej. Ett ämne kan vara genomskinligt även om det är nedkylt till 0 K.
1997-03-20

Svar:
Det går åt lika mycket värme att smälta isen som frigöres vid isbildningen. Om förhållandena i övrigt är identiska så ska det ta lika lång tid, men det är inte säkert att värmen transporteras lika effektivt vid de två tillfällena. Därför kan de båda tiderna skilja sig något.
1997-03-20

Svar:
Vi förutsätter att avsvalningen sker genom utstrålning. Då svalnar det som strålar ut mest snabbast. Man lär sig ju att svarta kroppar är bäst på att stråla och det är sant. Men ett föremål som vi tycker är svart behöver inte vara svart i det infraröda området i vilket utstrålningen sker. Man kan alltså inte svara entydigt på denna fråga!
1997-03-20

Svar:
Detta är en hypotetisk fråga. Solen kommer att dö om ca 4 miljarder år men den kommer då att svälla och bli en s k röd jättestjärna. Den kommer alltså inte att slockna likt en glödlampa som släcks. Men låt oss leka med tanken att solen slocknar plötsligt. Då skulle temperaturen i atmosfären sjunka snabbt. För att få en uppfattningen av hur snabbt detta sker kan du fundera på: Tänk Hur mycket sjunker temparaturen under natten? På några dagar skulle säkert temperaturen vara under - 50 grader C. Inne i jorden skulle däremot inte temperaturen sjunka så väldigt mycket. Det tar ju månader för tjälen att komma ner någon meter i jorden. Dessutom så uppvärms jorden hela tiden i sitt inre genom radioaktiva sönderfall.

Se fråga [3446] för ett mer sannolik utveckling.
/GO/lpe 1997-03-20