Svar:
Vi antar att det är lufttemperaturen det gäller. Den ska, enligt reglerna,
mätas på 1 m höjd i skuggan. De mest extrema temperaturer som har avlästs är:

Lägst: -89.2 ^oC (Vostok, Antarktis, 21 juli 1983)

Högst: +58 ^oC (el-Azizia, Libyen, 13 september 1922)
/KS 2000-10-22

Svar:
Torris är frusen koldioxid som sublimerar (övergår till gas) vid en temperatur
av -80 ^oC. Lägger man den i vatten bildas bubblor av koldioxid med
en dimma av vattendroppar. Den är inte lätt att tillverka själv. Man kan köpa
den från gasfirmor. Vi har varit i kontakt med Air Liquid i Arlöv. Den minsta
mängd man säljer är 7 kg, och det kostar 220 kr + moms.
Koldioxid är inte giftigt, men den tränger undan luften (och därmed syret),
så man bör ha god ventilation. Man ska inte hantera torrisen med bara fingrar,
då kan man få köldskador.
/KS 2000-10-26

Svar:
När det är som varmast finns inte molekyler, atomer eller atomkärnor.
Ja till och med protoner och neutroner går sönder. Bara kvarkar och
gluoner och några andra fundamentala partiklar existerar. Tillståndet kallas
kvark-gluon plasma.
/KS 2000-10-27

Svar:
Man talar knappast om Kelvivtermometern, utan om kelvinskalan.
Du kan använda en helt vanlig termometer, läsa av på skalan och lägga
till 273, så har du temperturen i kelvin (K). Kelvinskalan är den
enda relevanta skalan ur fysikalisk synpunkt.

Fundera: Är det 5 gånger varmare vid +25 ^oC än vid
+5^oC? Respektive kelvintemperaturer är 298 K och 278 K.
/KS 2000-11-02

Svar:
Det här är inte så lätt att reda ut. Har man svag värme under lång tid,
blir värmeförlusterna stora. Har man plattan på högsta effekt och tar
av tevattnet när det börjar koka, blir det kvar mycket värme i plattan
till ingen nytta. Bäst är nog att starta med full effekt och sedan
slå av plattan innan vattnet börjar koka, och på så vis utnyttja eftervärmen.
/KS 2000-11-10

Svar:
Nej, det finns inget enkelt sätt att räkna ut detta. Rent allmänt följer
avsvalningen ett exponentiellt förlopp, vilket också kan uttryckas som
att det tar lika lång tid att halvera temperaturskillnaden, oberoende
av temperaturen. I det här speciella fallet uppträder två komplikationer.
Vatten har störst densitet vid +4^oC. Vid denna temperatur
upphör konvektionen (cirkulationen), och avsvalningen går långsammare.
Vid 0^oC fryser vatten till is (fasövergång), och denna
temperatur råder så länge det finns både vatten och is. När allt vatten
frusit, börjar temperaturen sjunka igen.

Eperiment: Detta kan lätt kollas med en ute/inne termometer och
en mugg vatten i frysen.
/KS 2000-11-19

Svar:
Kolla länken!
/KS 2000-11-26

Svar:
Smältentalpin (eller smältvärmen) för naftalen är 148 J/g. Det värdet
hittar man i: Kohlrausch, Praktische Physik, del 3. Man slår på
Schmelzwärme (feste Stoffe) i registret.
/KS 2000-11-26

Svar:
Vi är ju vana att föreställa oss att brand kräver syre, men så är faktiskt
inte fallet. Tar vi bort syret från luften, blir det nästan bara kväve kvar.
Kvävemolekylen är hårt bunden, vilket gör att kvävet är svåråtkomligt för
kemiska reaktioner, men värmer man magnesium i kvävgas brinner det faktiskt.
I klorgas brinner många metaller.

Syre är ju mycket reaktivt och egentligen ganska farligt för livet,
eftersom det alstrar så kallade fria radikaler (som kan orsaka cancer).
Genom årmiljonerna har livet lärt sig klara av detta gift ganska bra.
Syret produceras ju av de gröna växterna, och skulle det upphöra,
skulle syret försvinna ganska snabbt från atmosfären.
/KS 2000-11-29

Svar:
Det finns ingen sådan behållare, så frågan är i praktiken inte så intressant.
Mera intressant är vattnets tillstånd vid olika temperatur och tryck. Ett
diagram som beskriver detta kallas fasdiagram. På uppslagsordet is
finns i Nationalencyklopedin
ett fasdiagram för vatten. Där framgår att, vid tillräckligt högt
tryck, bildas is ända upp till 100 ^oC. Det framgår också
att det finns många olika sorters is.
/KS 2000-12-01