Svar:
Man börjar med att komprimera (trycka ihop) luft till högt tryck. Luften blir då mycket varm. Sedan kyler man den komprimerade luften. Därefter låter man luften expandera (utvidga sig) igen. Det blir då så kallt, att en del av luften kondenseras i flytande form. Flytande luft kokar vid ungefär -200 ^oC vid normalt lufttryck. Vill man ha det ännu kallare kan man kyla helium med den flytande luften och göra samma sak med den gasen. Då kan man komma ner till -269 ^oC, eller 4 K (kelvin). Vill man komma ännu lägre, får man hitta på andra knep, som du kan läsa om i artikeln lågtemperaturfysik Nationalencyklopedin.  
/KS 1999-02-07

Svar:
Vi har inte hittat någon uppgift om Neptunus yttemperatur, men vi kanske återkommer. Där är kallt, solen lyser väldigt svagt där ute. Vi gissar cirka 150 K. Hur mycket är det i ^oC? Vid 0 ^oC är det 273 K. vid 150 K är det alltså 150 - 273 = -123 ^oC.

Kelvin får du genom att addera 273 till celsius-temperaturen. 
/KS 1999-02-03

Svar:
Jo, det är faktiskt så, havsis är i stort sett saltfri. Detta utnyttjas kommersiellt för produktion av apelsinjuice. I landet där apelsiner odlas, pressar man apelsinerna till juice. Sedan kyler man juicen till kanske -10 ^oC. Då har det mesta frusit. Sedan centrifugerar man massan. Kvar i centrifugen är nästan ren is. Ut har kommit koncentrerad apelsinjuice, som exporteras till oss. Här tillsätter man vatten och fyller förpackningarna. Vitsen är att man slipper transportera vattnet.

Experiment: Häll saltvatten i en plastburk, och ställ in i frysen. Ta ut den när det är halvfruset och smaka på isen.
/KS 1999-03-01

Svar:
När vattenånga kondenseras eller när luft kyls till -190 grader, händer i princip samma sak. En gas övergår till en vätska, något som vi kallar fasövergång. Karakteristiskt för en fasövergång är att energi måste tillföras eller förbrukas utan att temperaturen förändras. När vattenånga kondenseras, frigörs stora mängder energi. Detta har stor betydelse för meteorologiska fenomen.

Kommunicerande kärl är kärl som är förbundna med en slang, till exempel.

Experiment: När is smälter sker också en fasövergång. Lägg några isklumpar i ett glas vatten och mät temperaturen medan du rör om. När börjar temperaturen stiga?
/KS 1999-03-30

Svar:
Det finns flera olika principer för rörelsedetektorer. Den vanligaste typen numera, registrerar förändringar i infrarött ljus (värmestrålning). En människa utsänder ju värmestrålning, och rör sig en människa inom det känsliga området registrerar rörelsedetektorn det. 
/KS 1999-02-16

Svar:
När man blåser, är det inte bara luften från lungorna som sätts i rörelse. En del luft från omgivningen rivs med, i bastun varm luft och ute i kylan kall luft. Mäter man hudens temperatur i bastun, inne och ute, blir det inte så stor skillnad. Luftskiktet alldeles utanför huden har samma temperatur (ungefär 30 ^oC). När man blåser, ersätter man detta luftskikt med:

I bastun: Varmare luft

Inomhus: Kallare luft

Utomhus i kylan: Kallare luft

Det finns andra effekter, till exempel avdunstning (svett), men det här är nog den viktigaste.

Visst är det riktigt att den rörelseenergi man tillfört går till temperaturhöjning, men först när alla virvlarna lagt sig. Och bidraget är obetydligt, luftmolekylernas hastighet är ju omkring 300 m/s (ljudhastigheten). Trycket behöver nog inte blandas in.

Tänk på att det känns kallare när det blåser än när det är vindstilla!
/KS 1999-02-23

Svar:
Låt oss först beskriva vad vi i fysiken menar med ordning. Tänk dig att vi har ett biljardbord där 20 kulor rullar fram och tillbaks och att de ibland kolliderar. Vi får också föreställa oss att de hela tiden har samma fart. Om vi nu startar med 10 röda kulor på vänstra halvan och 10 vita på den högra halvan så har vi ett ordnat system. Men när kulorna rör sig så försvinner denna ordning.

Detta kallar vi i fysiken för entropilagen: Naturen går spontant mot allt större oordning.

Exempel Om man inte bryr sig så ökar oordningen på skrivbordet. Det vet alla. Vill vi öka ordningen så krävs det energi. Precis så är det i fysiken också: Vi kan öka ordningen i ett system men bara genom att tillföra energi.

Nu till ballongen. Vi måste ta hänsyn till all luften som finns i lungorna och ballongen när vi tillämpar entropilagen. När vi med ett andetag blåser upp ballongen så ökar inte oordningen om inte temperaturen ökar. När ballongen spricker så ökar plötsligt ordningen för att den gas som fanns inne i ballongen kan röra sig över ett större område.

/GO 1999-03-30

Svar:
Se nedan. Om is hade varit tyngre än vatten, skulle den sjunka. Det skulle vara stor risk att sjöarna bottenfryser, och att "bottenisen" inte skulle hinna smälta om sommaren. Det skulle inte fiskarna tycka om. 

Sök på Arkimedes i denna databas.
/KS 1999-03-23

Svar:
Den högsta temperaturen som avlästs i Sverige är 38.0 ^oC.
Det inträffade 29 juni 1947 i Målilla i Småland.
/KS 1999-05-06

Svar:
Värme är en yttring av molekylernas rörelser eller atomernas vibrationer.  Se nedan!
/KS 1999-04-21