Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
749 frågor / svar hittades
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [9941]
Fråga:
En fråga av astronomisk karaktär den här gången - i filmen År 2010
ser man hur en supercivilisation förvandlar Jupiter till en stjärna
genom att öka dess massa. Borde inte gravitationen ha ökat också
och helt enkelt sugit in månen Europa i "Jupiter-stjärnan"?
Min andra fråga gäller helt enkelt hur många jordmassor det krävs
för att tända en stjärna - jag har sett uppgifter om minst 3000
jordmassor men vet inte om dessa stämmer. Jupiters massa skulle
i så fall behöva ökas ca 10 ggr - om detta vore möjligt skulle i
så fall Jupiter verkligen bli en liten stjärna som i År 2010?
/Bengt I, Sven Eriksson, Borås 2002-03-22
En fråga av astronomisk karaktär den här gången - i filmen År 2010
ser man hur en supercivilisation förvandlar Jupiter till en stjärna
genom att öka dess massa. Borde inte gravitationen ha ökat också
och helt enkelt sugit in månen Europa i "Jupiter-stjärnan"?
Min andra fråga gäller helt enkelt hur många jordmassor det krävs
för att tända en stjärna - jag har sett uppgifter om minst 3000
jordmassor men vet inte om dessa stämmer. Jupiters massa skulle
i så fall behöva ökas ca 10 ggr - om detta vore möjligt skulle i
så fall Jupiter verkligen bli en liten stjärna som i År 2010?
/Bengt I, Sven Eriksson, Borås 2002-03-22
Svar:
Du har rätt, Io hade med säkerhet strukit med.
Det räcker inte att öka Jupiters massa 10 gånger, det behövs 75 gånger,
vilket motsvarar 25000 jordmassor. Vad ska vi få det ifrån?
/KS 2002-03-22
Du har rätt, Io hade med säkerhet strukit med.
Det räcker inte att öka Jupiters massa 10 gånger, det behövs 75 gånger,
vilket motsvarar 25000 jordmassor. Vad ska vi få det ifrån?
/KS 2002-03-22
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [9960]
Fråga:
Ett av era tidigare svar angående mörk energi och dess verkan i universum har
konfunderat mig...
Först står dår " Orsaken till accelerationen är troligen att universum nu inte
domineras av materia, utan av en egenskap hos vakuumenergi eller mörk energi."
Senare i samma svar står det att den mörka energin idag inte alls deltar i
universums expansion. Hur hänger dessa två påståenden ihop?
Om den mörka energin dels är konstant och dels har fått ett allt större
inflytande, kan det kanske bero på att den mörka energin ökar ju mer universum
expanderar för att
1. de föremål som ger upphov till gravitation kommer
längre och längre ifrån varann och på så sätt minskar i sin verkan, eller
2. det blir mer vakuum och alltså mer vakuumenergi.
Om den mörka energin påverkat lika mycket i universums ungdom som
(om jag fattat det hela rätt) den gör nu hade den då motverkat gravitationen
så mycket att planeter m.m. inte hade kunnat bildas?
/Rebecka H, stagnelius, kalmar 2002-03-24
Ett av era tidigare svar angående mörk energi och dess verkan i universum har
konfunderat mig...
Först står dår " Orsaken till accelerationen är troligen att universum nu inte
domineras av materia, utan av en egenskap hos vakuumenergi eller mörk energi."
Senare i samma svar står det att den mörka energin idag inte alls deltar i
universums expansion. Hur hänger dessa två påståenden ihop?
Om den mörka energin dels är konstant och dels har fått ett allt större
inflytande, kan det kanske bero på att den mörka energin ökar ju mer universum
expanderar för att
1. de föremål som ger upphov till gravitation kommer
längre och längre ifrån varann och på så sätt minskar i sin verkan, eller
2. det blir mer vakuum och alltså mer vakuumenergi.
Om den mörka energin påverkat lika mycket i universums ungdom som
(om jag fattat det hela rätt) den gör nu hade den då motverkat gravitationen
så mycket att planeter m.m. inte hade kunnat bildas?
/Rebecka H, stagnelius, kalmar 2002-03-24
Svar:
I själva verket har man ingen riktigt säker kunskap om dessa saker.
Det tidigare svaret utgår från att
den mörka energin är Einsteins kosmologiska konstant
(L). Den deltar inte i universums expansion.
Eftersom materien expanderar, spelar materien allt mindre roll.
Den mörka energin
har just tagit över. Gravitationen minskar. Expansionen accelererar.
/KS 2002-03-25
I själva verket har man ingen riktigt säker kunskap om dessa saker.
Det tidigare svaret utgår från att
den mörka energin är Einsteins kosmologiska konstant
(L). Den deltar inte i universums expansion.
Eftersom materien expanderar, spelar materien allt mindre roll.
Den mörka energin
har just tagit över. Gravitationen minskar. Expansionen accelererar.
/KS 2002-03-25
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [9961]
Fråga:
Vad menas med att universum i en tidigare epok var strålningsdominerat?
/Rebecka H, stagnelius, kalmar 2002-03-24
Vad menas med att universum i en tidigare epok var strålningsdominerat?
/Rebecka H, stagnelius, kalmar 2002-03-24
Svar:
Att energin till större delen består av elektromagnetisk strålning.
/KS 2002-03-25
Att energin till större delen består av elektromagnetisk strålning.
/KS 2002-03-25
Jag undrar om du kunde berätta lite om de tre olika typerna av supernovor
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna - supernova [9964]
Fråga:
Hej!
Jag undrar om du kunde berätta lite om de tre olika typerna av supernovor......
/Sofia C, Larskaggskolan, Kalmar 2002-03-25
Hej!
Jag undrar om du kunde berätta lite om de tre olika typerna av supernovor......
/Sofia C, Larskaggskolan, Kalmar 2002-03-25
Svar:
Ensupernova är en exploderande stjärna som hör till de våldsammaste händelserna i universum. I en supernova utvecklas oerhörda mängder energi, som lämnar reststjärnan i form av enorma neutrinoflöden, gasmassor och strålning, vilket gör att de under en viss tid kan lysa upp till hundra miljarder gånger starkare än vår sol.
Först delade man in supernovorna i två klasser: I och II. Klass I saknar
väte i spektret medan typ II har väte. Nu vet vi att denna indelning inte
är fysikaliskt motiverad. Den viktiga indelningen är nu:
Ia: Total kärnsprängning av en vit dvärgstjärna, det blir ingenting kvar.
Detta inträffar i täta dubbelstjärnesystem. De har blivit av intresse
för kosmologin, eftersom de alltid frigör lika mycket energi. De fungerar
som kosmiska standardljus. Se vidare bilden nedan och länk 1.
II, Ib och Ic: Gravitationskollaps av en stjärnas järnkärna. Resulterar i en
neutronstjärna och ett utkastat ytterhölje. De olika typerna skiljer i spektrum. Minimimassan är 8-10 solmassor och uppåt, seSupernovaCore_collapse för detaljer.
En ny typ har tillkommit på senare år: hypernova. Man tror att det
rör sig om en supertung stjärna, vars inre delar kollapsar till ett svart
hål. De är ganska sällsynta, men frigör mycket energi.
Novor är betydligt midre våldsamma explosioner, senova .
Se vidare Nationalencyklopedin
(supernova ), Supernova , Supernova
och nedanstående länkar.
En
Först delade man in supernovorna i två klasser: I och II. Klass I saknar
väte i spektret medan typ II har väte. Nu vet vi att denna indelning inte
är fysikaliskt motiverad. Den viktiga indelningen är nu:
Ia: Total kärnsprängning av en vit dvärgstjärna, det blir ingenting kvar.
Detta inträffar i täta dubbelstjärnesystem. De har blivit av intresse
för kosmologin, eftersom de alltid frigör lika mycket energi. De fungerar
som kosmiska standardljus. Se vidare bilden nedan och länk 1.
II, Ib och Ic: Gravitationskollaps av en stjärnas järnkärna. Resulterar i en
neutronstjärna och ett utkastat ytterhölje. De olika typerna skiljer i spektrum. Minimimassan är 8-10 solmassor och uppåt, se
En ny typ har tillkommit på senare år: hypernova. Man tror att det
rör sig om en supertung stjärna, vars inre delar kollapsar till ett svart
hål. De är ganska sällsynta, men frigör mycket energi.
Novor är betydligt midre våldsamma explosioner, se
Se vidare Nationalencyklopedin
( och nedanstående länkar.- Supernovor Mycket bra sajt på svenska
- How Stars Work Ganska lättillgänglig men på engelska
- Supernovae, Supernova Remnants and Young Earth Creationism FAQ Ganska avancerad på engelska (inklusive argument mot kreationism)
- Supernova Kort artikel från Linné on line
- Från supernovor till svarta hål Forskningsgrupp med stöd från Vetenskapsrådet (VR)
- Hur dör en stjärna Föreläsning från Chalmers
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [9971]
Fråga:
Hej! Einstein övergav ju sin kosmologiska konstant då han upptäckte att
universum skulle expandera p.g.a den. För man trodde inte att univerum
expanderade då. Varför skulle universum expandera p.g.a den kosmologiska
konstanten, då den bara skulle motverka gravitationen? Hur fungerar hans
teori på denna punkt?
/Sara H, Göteborg 2002-03-25
Hej! Einstein övergav ju sin kosmologiska konstant då han upptäckte att
universum skulle expandera p.g.a den. För man trodde inte att univerum
expanderade då. Varför skulle universum expandera p.g.a den kosmologiska
konstanten, då den bara skulle motverka gravitationen? Hur fungerar hans
teori på denna punkt?
/Sara H, Göteborg 2002-03-25
Svar:
Gravitationen är ju alltid attraktiv. Därför behövde Einstein något som
verkade repulsivt för sitt statiska universum. Om vi har ett expanderande
universum minskar ju materietätheten (och gravitationen). Om nu den
repulsiva kraften inte minskar, måste det finnas en tidpunkt när den
tar över. Vi befinner oss ungefär där nu (rättare: vi har just passerat den
punkten).
/KS 2002-03-26
Gravitationen är ju alltid attraktiv. Därför behövde Einstein något som
verkade repulsivt för sitt statiska universum. Om vi har ett expanderande
universum minskar ju materietätheten (och gravitationen). Om nu den
repulsiva kraften inte minskar, måste det finnas en tidpunkt när den
tar över. Vi befinner oss ungefär där nu (rättare: vi har just passerat den
punkten).
/KS 2002-03-26
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [9975]
Fråga:
Hej! Jag har läst att det finns en möjlig bild av universum som oscillerande.
Om vi skulle förutsätta att detta stämmer, finns det då någonting som utesluter
att universum redan kollapsat till en singularitet ett antal gånger,
för att sedan födas om igen..?
/Johan E, Staffanskolan, Ljusne 2002-03-26
Hej! Jag har läst att det finns en möjlig bild av universum som oscillerande.
Om vi skulle förutsätta att detta stämmer, finns det då någonting som utesluter
att universum redan kollapsat till en singularitet ett antal gånger,
för att sedan födas om igen..?
/Johan E, Staffanskolan, Ljusne 2002-03-26
Svar:
Den modell du skisserar, har varit ur mode i flera decennier. Det har varit
"förbjudet" att tala om tiden före Big Bang. Extrapolerar man universum
tillbaks i tiden, kommer man till en punkt där gravitationen måste behandlas
kvantmekaniskt. Det kan man inte göra med den allmänna reativitetsteorin.
Vi hade alltså inte fysikaliska modeller för att hantera detta. Därför talade
man om en singularitet, vi kan inte se bortom denna punkt (Roger Penrose och
Stephen Hawking, 1960-talet).
Nu håller läget på att svänga. Även om man inte är färdig, arbetar man med
teorier, där man kan hantera gravitationen kvantmekaniskt (supersträngteorier,
M-teori). Då finns inget behov av någon singularitet längre, det går att räkna
vidare bakåt. Det blir då möjligt att universum kan ha ett pulserande förlopp
med upprepade Big Bangar. Det hela är fortfarande högst spekulativt.
/KS 2002-03-26
Den modell du skisserar, har varit ur mode i flera decennier. Det har varit
"förbjudet" att tala om tiden före Big Bang. Extrapolerar man universum
tillbaks i tiden, kommer man till en punkt där gravitationen måste behandlas
kvantmekaniskt. Det kan man inte göra med den allmänna reativitetsteorin.
Vi hade alltså inte fysikaliska modeller för att hantera detta. Därför talade
man om en singularitet, vi kan inte se bortom denna punkt (Roger Penrose och
Stephen Hawking, 1960-talet).
Nu håller läget på att svänga. Även om man inte är färdig, arbetar man med
teorier, där man kan hantera gravitationen kvantmekaniskt (supersträngteorier,
M-teori). Då finns inget behov av någon singularitet längre, det går att räkna
vidare bakåt. Det blir då möjligt att universum kan ha ett pulserande förlopp
med upprepade Big Bangar. Det hela är fortfarande högst spekulativt.
/KS 2002-03-26
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [9976]
Fråga:
vad är Pluto uppbyggt av
/amanda b, sanda grundskola, skärsta 2002-03-26
vad är Pluto uppbyggt av
/amanda b, sanda grundskola, skärsta 2002-03-26
Svar:
Pluto och dess måne Charon har låg densitet (2000 kg/m3 eller
2 g/cm3. Man uppskattar därför att 70% är sten och 30% is.
Dessutom finns på ytan frusna gaser som metan, etan och kolmonoxid.
Pluto och dess måne Charon har låg densitet (2000 kg/m3 eller
2 g/cm3. Man uppskattar därför att 70% är sten och 30% is.
Dessutom finns på ytan frusna gaser som metan, etan och kolmonoxid.
Länkar: http://www.nineplanets.org
/KS 2002-03-26
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [10006]
Fråga:
hejsan jag undrar vad en globul är och om ni kunde berätta lite om den
/simon g, staggnelius, kalmar 2002-03-28
hejsan jag undrar vad en globul är och om ni kunde berätta lite om den
/simon g, staggnelius, kalmar 2002-03-28
Svar:
Ett litet mörkt område, som avtecknar sig mot en ljusare bakgrund
kallar astronomerna globul. Globuler kan vara förstadiet till en
stjärna. Slå gärna i Nationalencyklopedin!
/KS 2002-04-03
Ett litet mörkt område, som avtecknar sig mot en ljusare bakgrund
kallar astronomerna globul. Globuler kan vara förstadiet till en
stjärna. Slå gärna i Nationalencyklopedin
!/KS 2002-04-03
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [10013]
Fråga:
Vad vet ni om Quintescence-teorin, berätta allt!! Mvh
/Cissi N, Kalmar 2002-03-28
Vad vet ni om Quintescence-teorin, berätta allt!! Mvh
/Cissi N, Kalmar 2002-03-28
Svar:
Om den mörka materien är Einsteins kosmologiska konstant, deltar den inte
i universums expansion. Det medför att en del fenomen är svåra att förklara.
I Quintescensmodellen antar man att den deltog i expansionen under en
viss epok, men inte nu längre. Vi kan inte gå in på detaljer här, vi hänvisar
till Scientific American, januari 2001. På senare tid har det kommit fram
en del som talar mot Quintescensmodellen.
/KS 2002-04-02
Om den mörka materien är Einsteins kosmologiska konstant, deltar den inte
i universums expansion. Det medför att en del fenomen är svåra att förklara.
I Quintescensmodellen antar man att den deltog i expansionen under en
viss epok, men inte nu längre. Vi kan inte gå in på detaljer här, vi hänvisar
till Scientific American, januari 2001. På senare tid har det kommit fram
en del som talar mot Quintescensmodellen.
/KS 2002-04-02
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [10014]
Fråga:
En fråga till! Deltar den mörka energin i universums expansion?
Svara så fort som möjligt tack på förhand!
/Cissi N, Kalmar 2002-03-28
En fråga till! Deltar den mörka energin i universums expansion?
Svara så fort som möjligt tack på förhand!
/Cissi N, Kalmar 2002-03-28
Svar:
De flesta kosmologer skulle nog svara nej på denna fråga,
men det finns olika uppfattningar, kolla svaret nedan.
/KS 2002-04-02
De flesta kosmologer skulle nog svara nej på denna fråga,
men det finns olika uppfattningar, kolla svaret nedan.
/KS 2002-04-02
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar