Svar:
Det som dominerar i rymden mellan planeterna är solvinden. De yttersta
delarna av solatmosfären (koronan) har mycket hög temperatur (miljoner grader).
Det gör att gasen är ett plasma med fria elektroner.
Dessa rör sig med hög hastighet. Man kan visa att en sådan gas har mycket
god värmeledningsförmåga, varför solkoronan är en i stort sett isoterm
atmosfär. En sådan atmosfär är instabil, den "avdunstar". Det är så
solvinden uppkommer.

Vid jordbanan är vindhastigheten typiskt 450 km/s och partikeltätheten

5 partiklar (protoner) per cm³. Vinden når normalt inte jordatmosfären,
jordens magnetfält länkar av den.
/KS 2002-03-18

Svar:
Bakgrundsstrålningen finns kvar och den kommer alltid finnas kvar.
Den sändes inte ut från någon bestämd plats. Den uppkom i hela universum,
överallt.
Den deltar i universums expansion. Vad som händer är att temperaturen
sjunker med tiden. I dag är temperaturen 3 K. Den sändes ut vid en epok
då rödförskjutningen var z = 1000. Det innebär att temperaturen då
var 3000 K. Det var då som den joniserade vätgasen rekombinerade och
blev en neutral vätgas. Universum blev plötsligt genomskinligt.
Det hände när universum var ungefär 400000 år gammalt. När vi studerar
bakgrundsstrålningen är det ett mycket ungt universum vi ser.
Det är faktiskt själva källan vi ser. Då fanns
varken stjärnor eller galaxer.

För att kunna hantera detta rätt måste man använda relativitetsteori.
/KS 2002-03-18

Svar:
Vad som är relevant i sammanhanget att man med den allmänna relativitetsteorin
kan hantera ett oändligt universum. Att gå in på detaljer går utanför denna
frågelådas ambitioner.
/KS 2002-03-18

Svar:
Det går inte att svara på, men det har varit känt i flera tusen år.
Man kan ju vid månförmörkelse se att jordens skugga är rund.

Eratosthenes mätte jorgradien för över 2000 år sedan.
/KS 2002-03-20

Svar:
Frågan om universums storlek har vi rett ut tidigare. Svårigheten är nog inte
att svara. Det svåraste är att förstå svaret. Vi har då ingen som helst
hjälp av vardaglig erfarenhet.
/KS 2002-03-20

Svar:
Man säger ju att en planet snurrar runt en sol,
men riktigt så enkelt är det inte. De snurrar båda
runt en gemensam tyngdpunkt. Det innebär att stjärnan
&34;vickar&34; lite fram och tillbaka. Det kan man se genom att stjärnan
ändrar färg genom den så kallade dopplereffekten. Ändringen är
mycket liten, så man måste göra oerhört noggranna mätningar på
stjärnans spektrallinjer. Alla kända främmande planetsystem (bortåt 100 st)
har upptäckts på detta vis. Man har ännu inte lyckats få syn på
någon av planeterna.
/KS 2002-03-20

Svar:
Det längsta människan åkt hittills är till månen. Med tanke på livets korthet och
annat, får vi nog hålla oss till vårt solsystem.
/KS 2002-03-20

Svar:
Vanliga stjärnor består mest av väte och helium, men alla grundämnen finns
där fast i små mängder, kanske sammanlagt 1%.
/KS 2002-03-22

Svar:
Om den mörka energin hade deltagit i universums expansion, hade aldrig
galaxer eller stjärnor kunnat bildats. Den skulle då hela tiden dominerat
över gravitationen. När galaxerna bildades var den mörka energin obetydlig
jämfört med materien.

Många tror att den mörka energin är just Einsteins kosmologiska konstant,
men vi vet inte säkert. Einstein införde den därför att han trodde att universum
var statiskt (oföränderligt). Han behövde då något som motverkade
gravitationen. När man senare upptäckte universums expansion, sade
Einstein att den kosmologiska konstanten var hans livs största tabbe.
Nu har den alltså kommit till heders igen.

Gravitationen har funnits hela tiden, men den kom att förstora de små
variationerna i densitet som fanns från början. Dessa kan tänkas ha
uppstått genom så kallade kvantfluktuationer i ett mycket tidigt stadium.
/KS 2002-03-22

Svar:
Man har ännu inte hittat något liv på Mars, men man har inte givit upp hoppet.
/KS 2002-03-22