Svar:
Om isen flyter på vatten händer ingenting. Ni vet nog att när vatten fryser till is så sker det en volymökning. När isen smälter så får man på motsvarande sätt en mindre volym vatten som precis fyller "det hål" som isberget gjort i vattnet. Vattnet stiger alltså inte. När is på land smälter och vattnet rinner ut i havet så stiger naturligtvis vattenytan i havet. Titta på en jordglob! Det finns is på land på Antarktis och Grönland och kanske på några andra ställen. Den isen är i allmänhet flera kilometer tjock. Man har beräknat, att skulle all den isen smälta kommer havsytan att stiga ungefär 70 meter. Det skulle vara en katasstrof, för de flesta av oss bor på platser som skulle dränkas.
1999-03-06

Svar:
O ja. Det är bara kusttrakter och mycket flacka landskap nära havet som kommer att översvämmas. Linneryd kommer med all säkerhet att klara sig. Även om den yta som översvämmas inte är så stor så får det stora konsekvenser eftersom det bor väldigt många människor nära havet. Exempelvis i Bangladesh skulle förmodligen miljontals människor få flytta högre upp.
1998-11-10

Svar:
Kratrar bildas på jordytan precis som på månen. Däremot sliter väder och vind ner kanterna på kratrarna här på jorden. Även erosionen bidrar till detta. Exempel på en stor krater här på jorden är den så kallade Siljansringen. På månen däremot så finns det ingen atmosfär. Har det en gång bildats en krater så slits den inte ner.
1998-11-10

Svar:
Det dröjer mer än 100 år innan en fullständig solförmörkelse kan ses i Sverige.

Solförmörkelser är sällsynta. Om man stannar på en plats i hela sitt liv är det osannolikt att man får uppleva en fullständig solförmörkelse. Däremot kan man kanske var 10:e år se en partiell förmörkelse.

Månförmörkelser inträffar relativt ofta, till exempel 1997 inträffade två månförmörkelser. Den första, som var partiell, kunde ses den 24 mars och den andra den 16 september.

Man kan nog säga att solen har oändligt många strålar och dessa går åt alla håll.

Solen har levt ungefär hälften av sitt liv. Man räknar med att den lyser i ca. 4 miljarder år till.

Bra fråga om temperaturen. För att bestämma temperaturen på ett föremål som strålar (t ex solen) kan man undersöka färgen. Du har säkert sett att en spisplatta blir röd när den värms. Om du ser på en ljuslåga ser du att den har olika färger. Där den är blå är den varmast medan de röda delarna är svalare. På detta sätt har man bestämt solens temperatur. Man kan även bestämma temperaturen på stjärnorna med denna metod.

Experiment: kan du komma på en enkel undersökning som verkligen visar att brännarlågan har olika temperatur i den blå respektive den röda delen utan att använda en termometer?

Läs: I den astronomiska kalendern finns bl a data om alla förmörkelser.
1999-09-02

Svar:
Ebb och flod är ganska komplicerade fenomen som beror på en rad faktorer som Du anger. En av de viktigaste faktorerna är om det kan uppstå
ståendevågor på havet.

Försök: Fyll ett handfat nästan fullt med vatten. Rör handen fram och tillbaka i handfatet. Om handen rörs fort så blir det små vågor men om handrörelserna harsamma frekvens som den fram och återgående vågen i handfatet så kan man enkelt få en stor amplitud. Man har resonans.

Om ett område på havet kan fungera som en balja i vilken orsaken till
tidvattnet kan orsaka sådana stående vågor kan man få väldigt högt tidvatten. Dessa"baljor" i havet är inte de små vikar eller bukter som man ser när man
är ute och seglar.

Läs: I Hans-Uno Bengtssons bok "Fysik för Akrobater" finns en
fyllig genomgång av tidvattenfenomenet.
1998-11-10

Svar:
Vi får skilja på två saker: Dels rotationen kring den egna axeln och dels rörelsen i banan runt solen.

Planeterna har bildats ur ett stoftmoln som snurrat runt solen. De måste ha haft sin banrörelse redan när de bildades.

Även planeternas rotation fanns när de bildades. Om man tar ett stort gasmoln som komprimeras under sin egen gravitation så behövs det endast en liten rotationsrörelse från början eftersom rotationsfarten ökar med sammandragningen.

Försök: Sitt på en snurrstol med två vikter i händerna. Sätt fart på stolen medan du håller bägge händerna utsträckta. Vad händer när du drar in vikterna mot kroppen?

Slutligen tror man inte att jorden har bildats ur massor som slungats ut från solen utan att solen och planeterna har bildats av samma typ av stoftmoln.
1998-11-10

Svar:
Kometer brukar liknas vid "smutsiga isberg" eftersom de mest består av is och en del stenar. De har en radie på ungefär 10 km. Vi vet inte så mycket om hur de bildats men man antar att det finns en mängd kometer utanför vårt solsystem. Denna "kometreservoar" kallas Oorts moln. Genom påverkan från de yttre planeterna dras kometerna in i solsystemet.

Sannolikheten för att en komet ska träffa jorden är ungefär en på en miljard kometer. Det kommer sådär en komet om året som vi observerar men det finns säkert andra. Man kan uppskatta att en kollision med jorden inträffar en gång på 10 miljoner år. Du kan alltså sova lungt!

Halleys komet har en periodtid på 76 år. Den var synlig år 1910 och 1986. Vid passagen 1910 var man mycket orolig eftersom jorden passerade genom svansen på kometen, men inget hände.

I Emil i Lönneberga pratas en gång om en komet. Det måste vara denna händelse man syftar på!
1998-11-10

Svar:
De stora planeterna Jupiter och Saturnus består till största delen av grundämnena väte och helium. Dessa ämnen är i gasform på jorden men på grund av det höga trycket så är själva planeten i vätskeform eller i fast form. Trots detta brukar man kalla planeterna för "gasplaneterna".

Att fundera vidare på: Varför tror Du att alla planeter och nästan alla månar i planetsystemet är runda?
/GO 1998-11-10

Svar:
60 månar är kända maj 2003. Det beror lite på vad menar med månar. Rymdsonder som studerar Jupiter kommer säkert att upptäcka fler"klippblock" eller andra kroppar runt Jupiter i framtiden.

Den största är Ganymedes. Jag vet inte vilken som är den minsta men Adrastea är väldigt liten. Det är intressant att notera att dena måne inte är rund utanmest liknar ett rätblock med sidorna 25, 20 och 10 km.

Synodisk omloppstid = tiden mellan två lika faser hos en planet eller
månen sett från jorden.

Siderisk omloppstid = tiden för ett helt varv runt solen för en planet.
2003-05-26

Svar:
Jupiters atmosfär består av gaserna väte och helium samt metan, etan, acetylen, ammoniak, vattenånga och svavelväte. Det finns moln av ammoniakdroppar idenna atmosfär.

För att få svar på Dina övriga frågor bör Du läsa Forskning och Framsteg nummer 6 (aug - sept) 1996 (Forskning & Framsteg, webbarkivet)där det finns en lång artikel om Jupiter där Dina frågorbelyses mer omfattande än vi kan göra här!
1998-11-10