Svar:
Det är många som funderar över detta. Man måste vara klar över att svaret
kan inte ges inom ramen av klassisk mekanik, man måste använda
relativitetsteori. Då står man inför problemet att storlek
och längd måste behandlas med yttersta försiktighet inom
relativitetsteorin. Det svar man kommer fram till kan inte tolkas med
klassisk mekanik, och är därför inte heller åtkomligt för sunt bondförnuft.

För en mera ingående diskussion, läs svaren nedan!
/KS 2002-02-11

Svar:
Den äldsta bergart man hittat på jorden är faktiskt 4.4 miljarder år (se nedan).
Solsystemets ålder är 4.6 miljarder år. Åldersbestämningen har gjorts med
meteoriter som inte genomgått omvandlingsprocesser. Solen och planeterna
tycks ha bildats ganska snabbt vid denna epok. Universums ålder är
13.7 miljarder år, så det har funnits många generationer solsystem
före vårt. Det är viktigt, eftersom livet kräver tunga grundämnen.
Dessa har producerats i numera utdöda stjärnor.
/KS 2003-05-09

Svar:
Solen är inte den enda ljuskällan på månen, jorden lyser ganska starkt.
Jorden är större än månen och reflekterar mera ljus. Det gör att jorden,
sedd från månen, är ungefär 100 gånger ljusare än månen sedd från jorden.
Det förklarar skugg- och belysningfenomen på månen.

Visst fick de en stråldos i van Allenbältena, men den var inte farlig.
/KS 2002-10-25

Svar:
Vi kan vara lyckliga över att naturen själv tillhandahåller de instrument
vi behöver för detta, nämligen de radioaktiva kärnorna. De är garanterat
pålitliga. Sannolikheten att en viss radioaktiv kärna ska sönderfalla
inom ett visst tidsintervall är konstant, alltså oberoende av tiden.
Detta kan förstås med kvantmekaniken, och denna egenskap gör de radioaktiva
ämnena till perfekta klockor. De påverkas inte alls av yttre omständigheter.

Sedan är det en annan sak hur väl vi lyckas läsa av dessa klockor. Man har
med tiden blivit allt skickligare på det. Som ett exempel vet man att
solsystemets (och därmed jordens) ålder är 4.56 miljarder år, med ett
fel som är mindre än 0.2%.

Universums ålder är 13.7 miljarder år, så det finns stjärnor
som är mycket äldre än solen.
/KS 2003-05-09

Svar:
Det här kan man inte svara på med ett par meningar. Man ska i alla fall
komma ihåg två saker:

1. Vad som händer beror i huvudsak på stjärnans massa.

2. Ett tätt dubbelstjärnesystem utvecklas helt annorlunda än en singelstjärna.

Slå på stjärna i Nationalencyklopedin. Där finns en bra artikel
och ett jättebra diagram över vad som händer med stjärnor med olika massor.
/KS 2002-02-18

Svar:
Det vi vanligen kallar ljud måste ha luft (eller en annan gas) för att
sprida sig. På månen är det ju lufttomt. När astronauter pratar med
varandra, sker det med radio, som inte behöver någon luft.

Ljud kan också gå i vätskor och fasta ämnen.
Man skulle kunna tänka sig att montera högtalare och mikrofoner under
fotsulorna. Då kan i princip ljudet fortplanta sig genom månytan,
fast det är nog inte så praktiskt.
/KS 2002-02-20

Svar:
Vi kan hänvisa till en artikel i Scientific American, oktober 2001, sid 52.
Titeln är: Refugees for Life in a hostile Universe.
/KS 2002-02-22

Svar:
Det går inte att nämna någon enskild person i detta sammanhang.
Kunskapen har efter hand vuxit fram under de sista 10 - 20 åren. Nu vet vi
att de flesta galaxer har ett tungt svart hål i centrum. Vår
vintergatas svarta hål väger 2.8 miljoner solmassor, men man
känner galaxer som har 1000 gånger större svart hål, till exempel M87.

/KS 2002-02-28

Svar:
Förutom gravitationen spelar den nyupptäckta mörka energin stor roll.
Den motverkar gravitationen och driver på universums expansion. Kolla
svaren nedan!

Nu vet vi att det finns ett stort svart hål i Vintergatans centrum. Det
väger 3 miljoner solmassor. Kolla sajten Galactic Center Research. Där ser man hur stjärnorna
"dansar" kring hålet.
/KS 2002-03-20

Svar:
Det som på engelska kallas &34;flat universe&34; brukar översättas &34;platt universum&34;,
men vi föredrar &34;plant universum&34;. &34;Platt&34; låter inte bra i sammanhanget.
Nu har BOOMERANG och andra experiment visat universum i stor skala
har plan geometri, så de andra alternativen behöver knappast diskuteras
längre. I närheten stora massor avviker geometrin lokalt enligt den
allmänna reltivitetsteorin.
/KS 2002-03-05