Svar:
Man kan nu säga att vi är ganska säkra på att svarta hål finns.
Det svarta hålet i centrum av vår galax har man vägt. Det väger
2.6 miljoner solmassor. På sajten nedan ser man hur stjärnorna
"dansar" kring det svarta hålet.
/KS 2001-12-05

Svar:
Det är naturligtvis en möjlighet. Kerstin Lodén har skrivit en artikel
om detta i POPULÄR ASTRONOMI december 2001. Hon anser varken supernova
eller komet som särskilt troligt. Det finns nämligen inga antecknigar
om detta i varken Kina eller Japan. Hon tror mest på ett tillfälle
den 17 juni år 2
före Kristus, då Venus och Jupiter stod mycket nära varandra. Tidpunkten
för Jesu födelse är osäker på flera år. Inte heller vet man tiden på
året. Dessa data fastslogs flera hundra år senare. Det finns heller inga
uppgifter om att den kunde ses på dagen, men Venus kan, under gynnsamma
omständigheter, ses mitt på dagen.

Andra menar att det inte lönar sig att söka en astronomisk förklaring,
att det bara handlar om religiös symbolik. Se t. ex. Nationalencyklopedin.
/KS 2001-12-07

Svar:
Strax efter att solen hade bildats, snurrade en skiva av partiklar och gas
runt solen. Partiklarna började slå ihop sig till allt större klumpar.
Av dessa klumpar bildades de 8 inre planeterna. Utanför planetsystemet
hann aldrig denna process fullbordas, så där finns halvstora klumpar
kvar. Det är kometkärnorna. Så länge de är där ute, märker vi inte mycket
av dem. De är mycket ljussvaga.
Då och då händer en gravitationsstörning av någon sort,
som länkar av kometkärnan mot det inre solsystemet. När solen värmer
den, ger sig gas och stoft iväg och bildar kometsvansen.

Klumparnas kemiska sammansättning beror på temperaturen där de bildades.
Där jorden bildades fanns ingen is, bara vattånga, så klumparna blev här
isfria. Längre ut fanns is och också andra ämnen som var gasformiga här.
Kometkärnan brukar beskrivas som en smutsig snöboll. Man är mycket
intresserad av att komma över ett prov från en komet. Det är ju
ett prov på solsystemets ursprungliga sammansättning.
/KS 2001-12-07

Svar:
Kolla tidigare svar!
/KS 2001-12-10

Svar:
Sådana effekter har föreslagits, men då måste man införa ny fysik, som
inte har något stöd i experiment. Dessutom finns många andra observationer,
som visar att vi lever i ett universum, som är under utveckling.
Materietätheten var högre förr i världen. Stjärnbildningstakten var högre.
Kvasarer var mycket vanligare förr. Många andra exempel kan ges.
/KS 2001-12-18

Svar:
Om du slår på stjärna i Nationalencyklopedin hittar du en bild
som ger svar på din fråga. Vad som händer och hur fort det händer beror på
stjärnans massa.
/KS 2001-12-18

Svar:

1. Det beror på vad man menar med &34;måne&34;. Man har hittat över 30 himlakroppar
som snurrar kring Saturnus, och man förutsäger att man är uppe i hundra
om några år. De flesta är små, kanske ett tiotal kilometer. Antagligen
är de resterna av en söndersprängd måne.

2. Röda fläcken är ett oväder, som varat i flera hundra år, alltså ett
jättelikt lågtryck.
/KS 2001-12-17

Svar:
Karlavagnen är en del av stjärnbilden Stora björn. Slå på
Karlavagnen och Stora björn i Nationalencyklopedin!
/KS 2001-12-17

Svar:
Det är solens yttre atmosfär, som har en temperatur på ungefär 1 miljon grader.
/KS 2001-12-13

Svar:
Står man på ekvatorn är avståndet till jordens centrum 6378 km.
Står man på en av polerna är avståndet 6357 km, alltså 21 km mindre.
/KS 2002-02-04