Svar:
När vi tittar på himlen så lyser stjärnor olika starkt. Denna styrka vi ser mätes med den skenbara magnituden. Stjärnorna ser olika starka ut av två orsaker: dels beroende på hur starkt de lyser dels beroende på avståndet till oss. Den absoluta magnituden mäter stjärnans egentliga ljusstyrka.
1997-03-20

Svar:
Det var ett trevligt arbete du fått och intressanta frågor du ställer. Jag ska försöka att kortfattat besvara alla frågor men du måste nog komplettera mitt svar med att läsa i någon populär astronomibok. Leta i biblioteket så hittar du säkert flera böcker med vackra bilder i.

En stjärna lever ofta ett stillsamt liv i flera miljarder år för att dö i en våldsam explosion och bildar då en supernova. Din fråga om dragningskrafterna: När stjärnan lever är det balans mellan tyngdkraften och trycket inne i stjärnan. Tyngdkraften vill dra ihop stjärnan medan förbränningen av kärnbränslet gör att det bildas ett tryck inne i stjärnan. När bränslet är utbränt försvinner plötsligt trycket i stjärnan och stjärnmaterien trycks ihop av tyngdkraften. Då kan det ske nya snabba reaktioner som utvecklar energi som gör att en del av stjärnans materia slungas ut, vi har fått en supernova.

Läs vidare i astronomiböckerna och lycka till med Ditt föredrag!
1997-03-20

Svar:
Neutronstjärnor består av mycket tätt packade neutroner. Avståndet mellan neutronerna är ungefär 1 fm. Dessa stjärnor väger mycket dels för att neutronerna är tunga partiklar och dels för att de är tätt packade.

Slå upp: Vad betyder prefixet f?

Fundera: Hur många neutroner finns i en kubikcentimeter av en neutronstjärna? Kan Du räkna ut hur mycket den väger?
1998-11-09

Svar:
Det är väldigt roligt att Du är intresserad av dessa fantasieggande monster. Det finns några frågor och svar på svarssidan för gymnasiet om svarta hål som Du
kan läsa när Du läst detta svaret. Här ska jag försöka att förklara så enkelt som möjligt!

1. Ett svart hål kan man säga är när en stor mängd materia är sammanpressat till ett litet klot utan radie. Tyngdkraften blir då så stor
att allt som finns i
närheten av det svarta hålet sugs in i detta. Runt det svarta hålet
finns en tänkt yta som är sådan att allt innanför denna yta sugs in i hålet. Denna yta kallas för
händelsehorisonten. Man kan likna det svarta hålet vid en jättestark dammsugare som suger åt sig allt som kommer i dess närhet.

2. Ett svart hål bildas när en tung stjärna dör. Då trycks stjärnan ihop och vid en viss radie blir tyngdkraften starkare än alla andra krafter
och då kan inget
hålla emot utan stjärnan kollapsar in i mitten.

3. Man kan enklast säga att hålet består enbart av massa.

4. Storleken på ett svart hål mäts i händelsehorisontens radie. För ett "litet" svart hål med en massa som är 10 solmassor är radien ca 50 km.

Det är ingen som vet om det verkligen finns svarta hål eftersom de är väldigt svåra att se men de flesta fysiker är nog ganska säkra på att det finns många
svarta hål i universum. Det är mycket troligt att det finns ett jättelikt svart hål mitt i vår galax som "glufsar" i sig stjärnor och annan materia som råkar komma
för nära.
1998-11-09

Svar:
Det dröjer nog mycket länge innan vi kan göra resor utanför solsystemet. Det skulle säkert ta flera hundra år att komma till vår närmaste stjärna.

Undersök själv: Hur långt är det till den närmsta stjärnan? Med nuvarande teknologi torde det vara svårt att komma över 20 km/s. Hur lång tid skulle det ta att komma till den närmsta stjärnan med den hastigheten?
1997-03-20

Svar:
UFO som betyder "Unidentified Flying Objects" är vad man i dagligt tal kallar för flygande tefat, alltså rymdskepp från främmande världar. Alla så kallade UFO har vid närmare undersökning visat sig ha en naturlig förklaring.

Det är inte helt omöjligt att primitiva former av liv existerar på de andra planeterna i vårt solsystem. Några "marsmänniskor" torde dock inte finnas. Inte heller några gubbar på månen!

Trots all rymdforskning de senaste 30 åren så vet vi inte svaren på dessa frågor. Det finns många spännande saker kvar att upptäcka för Er som är unga!
1998-11-09

Svar:
Man kan mäta styrkan av gravitationen runt en planet genom att studera rörelsen hos dess månar. Man mäter både avståndet mellan planet och måne och hur fort månen rör sig. Sedan kan man räkna ut hur stor gravitationskraften är.

Studera: Titta på Jupiter med en vanlig kikare. Du ser då dess månar som små prickar. Om man tittar någon dag senare kan man tydligt se att månarna rört sig.
1998-11-09

Svar:
Det beror främst på att jordens bana runt solen inte är en cirkel utan lite utdragen. Det gör att jorden går olika fort runt solen och därmed flyttar den sig olika långt på ett dygn. "Sann middag", dvs den tid då solen står rakt söderut, ändras därför något under året. Det är denna effekt som gör att dagarna inte ändras lika mycket på morgon och kväll.

Försök: Ta en jordglob och en lampa. Om Du lyser på jordgloben och samtidigt ändrar lutningen på jordaxeln kan Du själv se hur lång dagen är vid olika tider.
1997-03-20

Svar:
Troligtvis inte. Om det funnits en tung planet bortom Pluto så hade den avslöjat sig genom sin påverkan på de andra planeternas banor.
1997-03-20

Svar:
Det tror jag inte. Så vitt jag vet har det alltid funnits is vid polerna. Det kan hända att om bilar och industri släpper ut för mycket koldioxid i luften så kommer växthuseffekten att öka och temperaturen att stiga mycket så att isen kan smälta. Det är väldigt svårt att fundera ut exakt vad som ska hända och det finns många olika åsikter om hur det blir i framtiden.
1998-11-09