Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
749 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna - nebulosa [5828]
Fråga:
Vad är en nebulosa
/BO L, SSHL, Sigtuna 2000-05-28
Vad är en nebulosa
/BO L, SSHL, Sigtuna 2000-05-28
Svar:
Förr i tiden kallade man alla mer eller mindre diffusa ljusfläckar nebulosor.
Numera skiljer man på galaxer, stjärnhopar och gasnebulosor. En nebulosa
består alltså av lysande gas. Vanligen får nebulosan sin energi från en
närbelägen, het stjärna, men andra mekanismer finns.
/KS 2000-05-28
Förr i tiden kallade man alla mer eller mindre diffusa ljusfläckar nebulosor.
Numera skiljer man på galaxer, stjärnhopar och gasnebulosor. En nebulosa
består alltså av lysande gas. Vanligen får nebulosan sin energi från en
närbelägen, het stjärna, men andra mekanismer finns.
/KS 2000-05-28
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5854]
Fråga:
När solen slocknar om sådär I miljard år kommer väl inte det gå att
leva på jorden? Om alla människor dör och allt slocknar finns det
då en chans att allt byggs upp igen och en ny sol håller människor vid liv?
/Karin A, Ã…re 2000-05-31
När solen slocknar om sådär I miljard år kommer väl inte det gå att
leva på jorden? Om alla människor dör och allt slocknar finns det
då en chans att allt byggs upp igen och en ny sol håller människor vid liv?
/Karin A, Ã…re 2000-05-31
Svar:
Solen slocknar inte om en miljard år, den kommer lysa starkare. Antagligen
kommer den då lysa så starkt, att allt vatten kommer försvinna ut i rymden.
Livet blir då omöjligt på jorden. Kanske blir det som på Venus i dag,
alltså nästan 500 grader på ytan. Om 5 miljarder år kommer solen att
expandera våldsamt och bli en röd jättestjärna. De innersta planeterna
kommer då att sugas in i solen. Först därefter kommer solen att krympa
ihop till en vit dvärgstjärna, som så småningom slocknar.
Du kan söka i denna databas på det som är skrivet i fetstil.
/KS 2000-06-05
Solen slocknar inte om en miljard år, den kommer lysa starkare. Antagligen
kommer den då lysa så starkt, att allt vatten kommer försvinna ut i rymden.
Livet blir då omöjligt på jorden. Kanske blir det som på Venus i dag,
alltså nästan 500 grader på ytan. Om 5 miljarder år kommer solen att
expandera våldsamt och bli en röd jättestjärna. De innersta planeterna
kommer då att sugas in i solen. Först därefter kommer solen att krympa
ihop till en vit dvärgstjärna, som så småningom slocknar.
Du kan söka i denna databas på det som är skrivet i fetstil.
/KS 2000-06-05
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5932]
Fråga:
Svart hål är svarta eftersom gravitationsfältet är för starkt.
Är ett vitt hål vitt? Har ett vitt hål gravitation,
radie o andra storheter... svarta hål har ju ingen radie
(utom schwartschildradien). I mitten av ett svart hål ,
i singulariteten, är rumtidens böjning oändlig.
Hur ser det ut i mitten av ett vitt hål?
Är det en likadan singularitet där? Tacksam för svar.
/Jakob J, 2000-09-29
Svart hål är svarta eftersom gravitationsfältet är för starkt.
Är ett vitt hål vitt? Har ett vitt hål gravitation,
radie o andra storheter... svarta hål har ju ingen radie
(utom schwartschildradien). I mitten av ett svart hål ,
i singulariteten, är rumtidens böjning oändlig.
Hur ser det ut i mitten av ett vitt hål?
Är det en likadan singularitet där? Tacksam för svar.
/Jakob J, 2000-09-29
Svar:
I Schwarzschildgeometrin För singulariteter finns två lösningar, en positiv
och en negativ. Den positiva svarar mot ett svart hål och den negtiva mot
ett vitt hål. Svarta hål ar numera väl etablerade. I vintergatans centrum
finns ett som väger 2.6 miljomer solmassor. Man vet inte om den negativa
lösningen svarar mot en fysikalisk realitet. Ett vitt hål skulle spy ut energi.
Många menar att vita hål är otänkbara i vårt universum, eftersom de skulle
strida mot termodynamikens andra huvudsats. Å andra sidan kan man ju säga
att ingen har undersökt om den gäller för vita hål.
På sajten nedan hittar du frågor och svar (på engelska) om
svarta och vita hål.
/KS/lpe 2000-10-04
I Schwarzschildgeometrin För singulariteter finns två lösningar, en positiv
och en negativ. Den positiva svarar mot ett svart hål och den negtiva mot
ett vitt hål. Svarta hål ar numera väl etablerade. I vintergatans centrum
finns ett som väger 2.6 miljomer solmassor. Man vet inte om den negativa
lösningen svarar mot en fysikalisk realitet. Ett vitt hål skulle spy ut energi.
Många menar att vita hål är otänkbara i vårt universum, eftersom de skulle
strida mot termodynamikens andra huvudsats. Å andra sidan kan man ju säga
att ingen har undersökt om den gäller för vita hål.
På sajten nedan hittar du frågor och svar (på engelska) om
svarta och vita hål.
/KS/lpe 2000-10-04
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [5937]
Fråga:
Hej! Har hört mycket om det nya universium,och att det skulle vara platt?
Nu undrar jag vad som menas med ett platt universum, är platt lika med plant
dvs.tvådimensionellt med x och y-koordinater eller med tjocklek för att
förtydliga min fråga dvs.tredimensionellt?Jag antar att Euklidiska
rummet i matematik även gäller i fysik.
/Kåre M, Åsö-Gym, Stockholm 2000-09-29
Hej! Har hört mycket om det nya universium,och att det skulle vara platt?
Nu undrar jag vad som menas med ett platt universum, är platt lika med plant
dvs.tvådimensionellt med x och y-koordinater eller med tjocklek för att
förtydliga min fråga dvs.tredimensionellt?Jag antar att Euklidiska
rummet i matematik även gäller i fysik.
/Kåre M, Åsö-Gym, Stockholm 2000-09-29
Svar:
&34;Universum är platt&34; är en direkt översättning av &34;universe is flat&34;.
Det låter inte bra på svenska. Det vore bättre att säga att
&34;universum är plant&34;.
Det ska tolkas som att universums geometri
i stora drag är euklidisk, alltså den geometri som känns naturlig för oss,
det vill säga att rummet inte är krökt.
Den ursprungliga Big Bang modellen säger inget om detta, men &34;inflatory
universe&34; (uppblåsnings-) modellen förutsäger just detta.
Tidigare hade man ganska dålig kännedom om hur det förhåller sig, men
våren 2000 publicerades data, som kan tolkas som att universum är
euklidiskt. Det var det ballongburna experimentet BOOMERANG, som
mätte små ojämnheter i den 3-gradiga bakgrundsstrålningen.
/KS 2000-10-03
&34;Universum är platt&34; är en direkt översättning av &34;universe is flat&34;.
Det låter inte bra på svenska. Det vore bättre att säga att
&34;universum är plant&34;.
Det ska tolkas som att universums geometri
i stora drag är euklidisk, alltså den geometri som känns naturlig för oss,
det vill säga att rummet inte är krökt.
Den ursprungliga Big Bang modellen säger inget om detta, men &34;inflatory
universe&34; (uppblåsnings-) modellen förutsäger just detta.
Tidigare hade man ganska dålig kännedom om hur det förhåller sig, men
våren 2000 publicerades data, som kan tolkas som att universum är
euklidiskt. Det var det ballongburna experimentet BOOMERANG, som
mätte små ojämnheter i den 3-gradiga bakgrundsstrålningen.
/KS 2000-10-03
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [6002]
Fråga:
Kan protoner excitera atomer på samma sätt som elektroner kan?
Ifall nej, varför inte? Ifall det endast är elektronens hastighet
som tillför energi borde ju protoner kunna göra det lika bra.
Jag frågar eftersom jag håller på med ett arbete om norrsken
och tycker att det borde komma in både elektroner och protoner
vid polerna och att båda borde kunna orsaka norrsken.
/Christian D, Internationella Gymnasiet, Stockholm 2000-10-06
Kan protoner excitera atomer på samma sätt som elektroner kan?
Ifall nej, varför inte? Ifall det endast är elektronens hastighet
som tillför energi borde ju protoner kunna göra det lika bra.
Jag frågar eftersom jag håller på med ett arbete om norrsken
och tycker att det borde komma in både elektroner och protoner
vid polerna och att båda borde kunna orsaka norrsken.
/Christian D, Internationella Gymnasiet, Stockholm 2000-10-06
Svar:
Visst, protoner (vätekärnor) kan också excitera. När det gäller norrsken,
dominerar ändå elektronerna, fast protonerna ger ett litet bidrag.
Elektronerna har mycket högre hastighet, vilket troligen är betydelsefullt.
Sök gärna på norrsken i denna databas!
/KS 2000-10-06
Visst, protoner (vätekärnor) kan också excitera. När det gäller norrsken,
dominerar ändå elektronerna, fast protonerna ger ett litet bidrag.
Elektronerna har mycket högre hastighet, vilket troligen är betydelsefullt.
Sök gärna på norrsken i denna databas!
/KS 2000-10-06
Grundskola_4-6: Universum-Solen-Planeterna [6007]
Fråga:
Australien är ju aktuellt genom OS. Jag undrar om ett solur,
sådant som brukar stå ute i folks trädgårdar, är annorlunda
konstruerat i Australien. Är de likadana som i Sverige och åt
vilket håll pekar de? Går det att ta med sig ett solur från
Sverige och använda där nere?
/Lisa Ã, Herrestad, Uddevalla 2000-10-06
Australien är ju aktuellt genom OS. Jag undrar om ett solur,
sådant som brukar stå ute i folks trädgårdar, är annorlunda
konstruerat i Australien. Är de likadana som i Sverige och åt
vilket håll pekar de? Går det att ta med sig ett solur från
Sverige och använda där nere?
/Lisa Ã, Herrestad, Uddevalla 2000-10-06
Svar:
Ett solur för norra halvklotet går bra att använda också på södra halvklotet.
Man måste vrida det, så att det det som pekar åt söder här, i stället pekar
mot norr.
/KS 2000-10-27
Ett solur för norra halvklotet går bra att använda också på södra halvklotet.
Man måste vrida det, så att det det som pekar åt söder här, i stället pekar
mot norr.
/KS 2000-10-27
: Universum-Solen-Planeterna [6025]
Fråga:
Ett klipp från mitt specialarbete:
&34; En sak som jag undrar över varför ingen har nämnt är det relativa
gravitationsfältet. Både Maxwell och Einstein konstaterade ju att
alla kraftfält så som t ex gravitationen utbreder sig med ljusets
hastighet. Om en stjärna exploderar så upphör inte dess gravitationsfält
omedelbart utan gravitationen försvinner sakta utåt med ljusets hastighet.
Det jag undrade var att varför skulle inte den här hastigheten vara lika
konstant som ljuset med avseende på rörelse i förhållande till iakttagaren?
Det skulle ju innebära att man skulle kunna &34;se&34; hur en massiv kropp som
rör sig i hög hastighet släpade sitt gravitationsfält efter sig.
Men det har jag inte hört någon nämna något om. &34;
Varför står det inte någonstans om detta ?
Har letat efter ett svar nu i ett halvår men inte lyckats hitta nåt....
Är jag helt ute och cyklar eller ?
/Martin S, Malmö 2000-10-07
Ett klipp från mitt specialarbete:
&34; En sak som jag undrar över varför ingen har nämnt är det relativa
gravitationsfältet. Både Maxwell och Einstein konstaterade ju att
alla kraftfält så som t ex gravitationen utbreder sig med ljusets
hastighet. Om en stjärna exploderar så upphör inte dess gravitationsfält
omedelbart utan gravitationen försvinner sakta utåt med ljusets hastighet.
Det jag undrade var att varför skulle inte den här hastigheten vara lika
konstant som ljuset med avseende på rörelse i förhållande till iakttagaren?
Det skulle ju innebära att man skulle kunna &34;se&34; hur en massiv kropp som
rör sig i hög hastighet släpade sitt gravitationsfält efter sig.
Men det har jag inte hört någon nämna något om. &34;
Varför står det inte någonstans om detta ?
Har letat efter ett svar nu i ett halvår men inte lyckats hitta nåt....
Är jag helt ute och cyklar eller ?
/Martin S, Malmö 2000-10-07
Svar:
För att analysera detta räcker det med Newtons gravitationsteori,
Einsteins gravitationsteori (allmänna relativitetsteorin) tillför
inget betydelsefullt. Om en stjärna exploderar, förändras gravitationen
inte alls för den utomstående betraktaren. Gravitationen från ett
sfäriskt skal är nämligen precis densamma som om all materia var
samlad i centrum. Det är först när den expanderande materien når betraktaren
som gravitationen påverkas. Det sker inte på något drastiskt vis. Sitter
man inne i ett sfäriskt skal, är gravitationen 0, alltså från det skal
som är utanför. När gassfären expanderar, kommer en allt större del
av den exploderade stjärnans materia att befinna sig utanför betraktaren.
Gravitationen avtar succesivt.
Alltså, i &34;normala&34; fall är förloppet så långsamt, att
ljushastigheten inte spelar någon roll alls.
Sedan kan man ju tänka sig fall där det inte råder sfärisk symmetri.
Där kommer då gravitationsstrålning att vara betydelsefull. Då måste
man dra in den allmänna relativitetsteorin. Den är svårhanterlig
matematiskt sett. Man jobbar mycket med dessa problem och man kan säga
att det ännu är en bit kvar till lösningen.
/KS 2000-10-09
För att analysera detta räcker det med Newtons gravitationsteori,
Einsteins gravitationsteori (allmänna relativitetsteorin) tillför
inget betydelsefullt. Om en stjärna exploderar, förändras gravitationen
inte alls för den utomstående betraktaren. Gravitationen från ett
sfäriskt skal är nämligen precis densamma som om all materia var
samlad i centrum. Det är först när den expanderande materien når betraktaren
som gravitationen påverkas. Det sker inte på något drastiskt vis. Sitter
man inne i ett sfäriskt skal, är gravitationen 0, alltså från det skal
som är utanför. När gassfären expanderar, kommer en allt större del
av den exploderade stjärnans materia att befinna sig utanför betraktaren.
Gravitationen avtar succesivt.
Alltså, i &34;normala&34; fall är förloppet så långsamt, att
ljushastigheten inte spelar någon roll alls.
Sedan kan man ju tänka sig fall där det inte råder sfärisk symmetri.
Där kommer då gravitationsstrålning att vara betydelsefull. Då måste
man dra in den allmänna relativitetsteorin. Den är svårhanterlig
matematiskt sett. Man jobbar mycket med dessa problem och man kan säga
att det ännu är en bit kvar till lösningen.
/KS 2000-10-09
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna - tunneleffekt [6026]
Fråga:
Jag har en fråga angående Hawking-strålning. Frågan lyder:
Vilken metod och vilka ekvationer använder man sig numera
av för att beräkna den strålning (temperatur) som ett
icke-roterande svart hål med given massa utsänder,
samt hur fort det förlorar massa då man bortser från
bakgrundsstrålningen? Har Ni tips på litteratur i ämnet?
/Andreas N, KTH, Sundbyberg 2000-10-08
Jag har en fråga angående Hawking-strålning. Frågan lyder:
Vilken metod och vilka ekvationer använder man sig numera
av för att beräkna den strålning (temperatur) som ett
icke-roterande svart hål med given massa utsänder,
samt hur fort det förlorar massa då man bortser från
bakgrundsstrålningen? Har Ni tips på litteratur i ämnet?
/Andreas N, KTH, Sundbyberg 2000-10-08
Svar:
Livstiden för ett svart hål på grund av massförlust genom Hawking-strålning kan anges till
6.617 1074M3 sekunder
där M är massan i solmassor (seHawking_radiation ). Universum är 41017 sekunder gammalt. Livstiden ökar alltså snabbare än massan M beroende på att större svarta hål har en större potentialbarriär. Hawking-strålning kan helt enkelt ses som tunnling genom en potentialbarriär som skapas av gravitationen, se tunneleffekt .
/Peter E 2000-10-09
Livstiden för ett svart hål på grund av massförlust genom Hawking-strålning kan anges till
6.617 1074M3 sekunder
där M är massan i solmassor (se
/Peter E 2000-10-09
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [6089]
Fråga:
Den sk.osynliga materian, kan man anta att den är involverad eller
påverkas den av de fysikaliska processer som sker i solen.
Vet man något om detta.
/Jonas H, Katte, Lund 2000-10-13
Den sk.osynliga materian, kan man anta att den är involverad eller
påverkas den av de fysikaliska processer som sker i solen.
Vet man något om detta.
/Jonas H, Katte, Lund 2000-10-13
Svar:
Faktum är att bara 0,5% av universum består av synlig materia
(huvudsakligen stjärnor). 99.5% är något annat. Numera vet vi att
universum inte domineras av materia. Hela 65% utgörs av vakuumenergi
(en egenskap hos tomrummet). Denna brukar identifieras med Einsteins
kosmologiska konstant, L (lambda). En effekt
av vakuumenergin är att universums expansion accelererar.
Återstoden, 35%, är materia. Huvuddelen av materien är i en okänd
form. Vi vet att den finns, tyngdkraften märks, men det rör sig
inte om vanlig materia.
En galax är mycket större än det som astronomerna kan fotografera,
kanske 10 gånger större. Den domineras av ett väldigt sfäriskt
moln av exotisk materia, där det också finns en del mycket het
gas av vanlig materia. Allt detta är osynligt. Det enda som syns
är den lilla fläcken av stjärnor i mitten, ungefär 1 - 2 % av
galaxens massa.
Processerna i solens inre påverkas knappast av den exotiska mörka
materien. Man vet nämligen att den har väldigt lite kontakt med
den vanliga materien.
/KS 2000-12-08
Faktum är att bara 0,5% av universum består av synlig materia
(huvudsakligen stjärnor). 99.5% är något annat. Numera vet vi att
universum inte domineras av materia. Hela 65% utgörs av vakuumenergi
(en egenskap hos tomrummet). Denna brukar identifieras med Einsteins
kosmologiska konstant, L (lambda). En effekt
av vakuumenergin är att universums expansion accelererar.
Återstoden, 35%, är materia. Huvuddelen av materien är i en okänd
form. Vi vet att den finns, tyngdkraften märks, men det rör sig
inte om vanlig materia.
En galax är mycket större än det som astronomerna kan fotografera,
kanske 10 gånger större. Den domineras av ett väldigt sfäriskt
moln av exotisk materia, där det också finns en del mycket het
gas av vanlig materia. Allt detta är osynligt. Det enda som syns
är den lilla fläcken av stjärnor i mitten, ungefär 1 - 2 % av
galaxens massa.
Processerna i solens inre påverkas knappast av den exotiska mörka
materien. Man vet nämligen att den har väldigt lite kontakt med
den vanliga materien.
/KS 2000-12-08
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [6112]
Fråga:
Hur vet man att det är 15 miljoner grader varmt
i solens kärna?
När man aldrig har varit där???
/Martin W, Friberga skolan, Danderyd 2000-10-16
Hur vet man att det är 15 miljoner grader varmt
i solens kärna?
När man aldrig har varit där???
/Martin W, Friberga skolan, Danderyd 2000-10-16
Svar:
Den fysik som råder i solens inre är väl känd. Det har konstruerats detaljerade
modeller för solens inre med energiproduktion och energitransport med mera.
Dessa modeller är mycket väl underbyggda, teoretiskt och experimentellt.
De ger att temperaturen i solens centrum är 15 miljoner grader. Det är alltså
ett beräknat värde, men du kan betrakta det som mycket säkert.
/KS 2000-10-18
Den fysik som råder i solens inre är väl känd. Det har konstruerats detaljerade
modeller för solens inre med energiproduktion och energitransport med mera.
Dessa modeller är mycket väl underbyggda, teoretiskt och experimentellt.
De ger att temperaturen i solens centrum är 15 miljoner grader. Det är alltså
ett beräknat värde, men du kan betrakta det som mycket säkert.
/KS 2000-10-18
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar