Gränsen mellan dessa scenarier går vid den så kallade kritiska densiteten.
Det är svårt att bestämma hur mycket materia det finns i universum.
Det som lyser är lättast att mäta och man finner att den massan svarar
ungefär mot 1väteatom per kubikmeter.
Beräkna: Du kan själv bestämma ett värde på densiteten genom att slå upp väteatomens massa.
Denna densitet är betydligt mindre än den kritiska densiteten.
Man vet att det måste finnas mer materia i universum än det som lyser.
Alltså är densiteten större än det ovan givna. Man brukar ange
densitetsparametern med W (omega). Är den
mindre än 1 är universum slutet, och expansionen kommer att hejdas och
vända. Är den större än 1 fortsätter expansionen i evighet.
Den bästa mätningen ger värdet 1.0 +- 0.1. Den baseras på små
ojämnheter i bakgrundsstrålningen.
/?, KS 2000-05-03
I båda fallen så finns det varken början eller slut på universum.
1998-11-09
Om man dessutom fick materien att stå helt stilla i universum (dvs den skulle inte snurra runt någon sol, eller galaxcentrum el.dyl) skulle tiden i materien gå oändligt fort då?
1997-01-20
Om man antog att ALLT var stilla, det vill säga att vi varken har värmerörelse eller "vanlig" rörelse, så skulle som jag ser det tidsbegreppet vara meningslöst. Eftersom inget händer och det inte finns någon rörelse så finns inte heller någon tid.
1998-11-09
Dessutom kröks ljuset av "universum självt", det vill säga om universum är krökt så får man en avböjning av allt ljus. Om universum är slutet som en boll så får man den effekt Du säger.
1998-11-09
Varför? Ett svar är att det enklaste är att föreställa sig att universum började oladdat. Hade det inte varit oladdat då hade det varit svårt att förklara. En betydligt svårare fråga av detta slag är varför finns det inte lika många positroner (antielektroner) som elektroner?
1998-11-09
2. Som jag förstått det är de flesta galaxer tillplattade på grund av att de roterar kring sitt masscentrum, men det finns väl sfäriska galaxer? I så fall varför?
1997-01-20
2 Sfäriska galaxer är ovanliga. För att en galax ska bli sfärisk så får den inte rotera. Uppenbarligen är rotation det vanliga hos så stora objekt som en galax.
1997-03-20
Hur skapas en stjärna?
1997-01-20
En stjärna skapas ur ett jättelikt gasmoln. Om detta moln har lite olika densitet på olika ställen så gör tyngdkraften att gas dras till de ställen där densiteten är störst. Efter hand så får vi gasmoln som dras ihop av tyngdkraften. Under denna sammandragning blir gasen varm. När den blivit riktigt varm så startar kärnreaktionerna som kommer att frigöra energi. Denna energi är det som får stjärnan att lysa. När energi frigörs ökas trycket så att vi får en balans mellan tyngdkraften som vill dra ihop stjärnan och trycket som pressar utåt. Denna jämvikt kan vara i miljarder år.
1998-11-09
Studera: Gå ut på kvällen och titta på stjärnorna. Då kan du se att stjärnorna har olika färg, de röda är svalast medan de blå är varmast. Ett exempel på detta är de båda stjärnorna som ligger på var sin sida om Orions bälte. Den röda är en röd jätte.
1997-03-20
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar