Svar:
En mycket intressant fråga som Du ställer. Universums framtida öde avgörs av denna densitet. Är den stor så kommer universums utvidgning att bromsas inoch man får istället en sammandragning. Är densiteten låg så fortsätter utvidgningen i all evighet.

Gränsen mellan dessa scenarier går vid den så kallade kritiska densiteten.
Det är svårt att bestämma hur mycket materia det finns i universum.
Det som lyser är lättast att mäta och man finner att den massan svarar
ungefär mot 1väteatom per kubikmeter.

Beräkna: Du kan själv bestämma ett värde på densiteten genom att slå upp väteatomens massa.

Denna densitet är betydligt mindre än den kritiska densiteten.

Man vet att det måste finnas mer materia i universum än det som lyser.
Alltså är densiteten större än det ovan givna. Man brukar ange
densitetsparametern med W (omega). Är den
mindre än 1 är universum slutet, och expansionen kommer att hejdas och
vända. Är den större än 1 fortsätter expansionen i evighet.
Den bästa mätningen ger värdet 1.0 +- 0.1. Den baseras på små
ojämnheter i bakgrundsstrålningen.
/?, KS 2000-05-03

Svar:
Universum har ingen mittpunkt. Alla punkter har "samma status". Antingen är universum oändligt stort och då saknar begreppet mittpunkt mening eller så är universum ändligt men slutet. Det är då ungefär som ytan på en boll. På denna yta finns ingen mittpunkt.

I båda fallen så finns det varken början eller slut på universum.
1998-11-09

Svar:
Temperaturen i tomrummet mellan galaxerna är temperaturen hos bakgrundsstrålningen som är ca 2,7 Kelvin, det vill säga ungefär -270 grader Celsius. Det är alltså mycket kallt!
1998-11-09

Svar:
På det sätt som temperaturskalan i Kelvin är konstruerad så kan det inte bli under noll. Dessutom är det tveksamt om det är meningsfullt att tala om temperaturen hos tomrummet.
1997-03-20

Svar:
Om temperaturen vore 0 K skulle det inte finnas någon värmerörelse, det skulle bara finnas utslocknade stjärnor och planeter. Men dessa skulle fortfarande röra sig. Om inget speciellt händer så förblir allt vid absoluta nollpunkten, men skulle till exempel två planeter krocka så skulle en del av deras rörelseenergi bli värme och temperaturen skulle alltså stiga lokalt.

Om man antog att ALLT var stilla, det vill säga att vi varken har värmerörelse eller "vanlig" rörelse, så skulle som jag ser det tidsbegreppet vara meningslöst. Eftersom inget händer och det inte finns någon rörelse så finns inte heller någon tid.
1998-11-09

Svar:
Precis som Du säger så böjs ljus av gravitationen, men effekten är endast påvisbar för ljus som passerar mycket nära tunga objekt som stjärnor eller galaxer.

Dessutom kröks ljuset av "universum självt", det vill säga om universum är krökt så får man en avböjning av allt ljus. Om universum är slutet som en boll så får man den effekt Du säger.
1998-11-09

Svar:
Ja. Allt tyder på att universums totala laddning = 0. Skulle antalet protoner och elektroner vara olika så skulle vi få starka elektriska krafter och några sådana har inte observerats.

Varför? Ett svar är att det enklaste är att föreställa sig att universum började oladdat. Hade det inte varit oladdat då hade det varit svårt att förklara. En betydligt svårare fråga av detta slag är varför finns det inte lika många positroner (antielektroner) som elektroner?
1998-11-09

Svar:
1 Enligt den vedertagna teorin så är spiralarmarna en form av täthetsvåg (liknar en vanlig ljudvåg) genom galaxen. Den uppkommer genom att det finns svängningar i galaxen.

2 Sfäriska galaxer är ovanliga. För att en galax ska bli sfärisk så får den inte rotera. Uppenbarligen är rotation det vanliga hos så stora objekt som en galax.
1997-03-20

Svar:
En stjärna består av gas, främst vätgas som hålls ihop av gravitationskraften.

En stjärna skapas ur ett jättelikt gasmoln. Om detta moln har lite olika densitet på olika ställen så gör tyngdkraften att gas dras till de ställen där densiteten är störst. Efter hand så får vi gasmoln som dras ihop av tyngdkraften. Under denna sammandragning blir gasen varm. När den blivit riktigt varm så startar kärnreaktionerna som kommer att frigöra energi. Denna energi är det som får stjärnan att lysa. När energi frigörs ökas trycket så att vi får en balans mellan tyngdkraften som vill dra ihop stjärnan och trycket som pressar utåt. Denna jämvikt kan vara i miljarder år.
1998-11-09

Svar:
Temperaturen hos en stjärna är störst i mitten för att sedan avta utåt. Solen som är en rätt vanlig stjärna har en temperatur som är ca 6000 grader på ytan. De största stjärnorna är de s k röda jättarna. Yttemperaturen på dessa är betydligt lägre än solens.

Studera: Gå ut på kvällen och titta på stjärnorna. Då kan du se att stjärnorna har olika färg, de röda är svalast medan de blå är varmast. Ett exempel på detta är de båda stjärnorna som ligger på var sin sida om Orions bälte. Den röda är en röd jätte.
1997-03-20