Svar:
Ur varje praktisk synpunkt kommer månen inte loss. Visserligen ökar
avståndet men det går mycket långsamt.
/KS 2000-04-20

Svar:
Temperatur är ju ett mått på molekylernas rörelseenergi. Därför kan man inte
tala om någon temperatur i vakuum, eftersom där inte finns några molekyler.
Nästan överallt i rymden är det nästan perfekt vakuum. Det som bestämmer
en satellits temperatur är inte temperaturen av den ytterligt tunna gas
som finns där. Det är helt och hållet strålningsförhållanden som avgör.
Alltså hur mycket solstrålning de tar emot och hur mycket satelliten
själv strålar ut.
/KS 2000-04-20

Svar:
Meteor betyder ungefär detsamma som stjärnfall. Om detta resulterar i
att en sten ramlar ner på jorden, kallas den stenen meteorit. Meteorid
kallas himlakroppen ute i rymden, innan den blev en meteor. Det sista
ordet är ovanligt, och behövs knappast.
/KS 2000-04-20

Svar:
Vi har hittills inte hittat något liv utanför jorden. Våra metoder
är ännu så grova, att vi inte kan veta säkert. Avstånden är ju
enorma.
/KS 2000-04-26

Svar:
Betingelserna på Neptunus är bistra. Det är inte många som tror på
något liv där.
/KS 2000-04-26

Svar:
Man kan inte direkt påvisa att de stora planeterna har stenkärnor,
men det skulle var mycket konstigt om inte det var så.
Vi kan väl inte helt utesluta flygande varelser, men det är inte
många som tror det. På Jupiter förekommer i alla fall åskväder,
som tycks uppkomma på samma sätt som våra jordiska åskväder.
/KS 2000-04-26

Svar:
En nova är en exploderande stjärna. Den sprängs inte sönder helt och hållet,
det är bara ytterhöljet som exploderar. Den vanligaste sorten består
av en dubbelstjärna där stjärnorna ligger tätt, och där den ena är en
vit dvärgstjärna. När den andra stjärnan är på väg att bli en
röd jättestjärna, expanderar den, och materia förs över till den vita
dvärgen. När tillräckligt mycket materia förts över, exploderar den.
Sen upprepas förloppet. En supernova är en mycket våldsammare
explosion.

Du kan söka i denna databas på vad som skrivits med fetstil.
/KS 2000-04-28

Svar:
Du har alldeles rätt. Ljuset böjs i gravitationsfält, det är väl belagt.
Det där med att &34;Einstein hade fel&34; har artikelförfattaren
fullkomligt missförstått. Artikeln som referas till i sydsvenskan
finns i Nature Vol 404, 27 April, 2000,
sid 955. Vad man studerar är små ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen
(2.7 K strålningen). Av dessa mätningar får man fram att rummets krökning är
mycket liten. För att komma fram till denna tolkning, använder man sig av
Einsteins allmänna relativitetsteori.
/KS 2001-01-25

Svar:
Nej, det finns inga utsikter att Io kommer likna jorden, i varje
fall är säkert liv otänkbart där.
/KS 2000-05-03

Svar:
Ett exempel: Solen snurrar runt vintergatans centrum med en hastighet
av ungefär 200 km/s. Om man vet avståndet till vintergatans centrum,
kan man med Newtons gravitationslag räkna ut massan innanför solbanan.
Dividerar man sedan med massan för en typisk stjärna, får man
antalet stjärnor, ungefär.
/KS 2000-05-03