Svar:
Everetts teorier dök upp 1957, men det var inte många som tog dem på allvar.
På senare år har modellen dykt upp i nya varianter, som har väckt en hel del intresse. Se länken nedan!
/KS 2000-02-19

Svar:

1. Det beror på vad du menar. Vi kan vara ganska säkra på att dinosaurerna
såg stjärnorna. Eller menar du när vi fick klart för oss vad stjärnorna var
för något? Den kunskapen växte fram under 1700- och 1800-talen.

2. En stjärna har du på nära håll, solen.

3. En stjärnas livstid beror starkt på hur tung den är. En stjärna som
väger 25 gånger så mycket som solen, förbrukar snabbt sitt bränsle, och är slut
efter kanske 50 miljoner år. En stjärna som solen lever 10000 miljoner
år, en lättare stjärna ännu längre.
/KS 2000-03-29

Svar:
Polstjärnan är dubbel och variabel (en så kallad Cepheid-variabel). Länken nedan ger lite mera fakta.
/KS/lpe 2000-02-15

Svar:
Ordet vintergata noteras i svenskt skriftspråk första gången år 1579,
medan galax kom in så sent som 1958. Ordet kommer från grekiskans
galaxias, som betyder mjölk (tänk på galaktos = mjölksocker).
På engelska heter det ju milky way.

Hur &34;vintergatan&34; användes förr är svårare att svara på, det fordras nog
speciella efterforskningar. När kom man till klarhet om vintergatans
storlek och struktur? Milstolpar var Shapleys studier av de klotformiga
stjärnhoparna (1918) och Hubbles undersökningar av andra galaxer på
1920-talet.
/KS 2000-02-20

Svar:
Man använder ett spekroskop, som delar upp ljuset i de olika färgerna.
Ju mera blått ljus, desto högre temperatur. Det finns bra teorier för sådant.
Men vad menas egentligen med en stjärnas temperatur? I solens centrum är
det 15 miljoner grader, i solens yttre atmosfär (koronan)
är det 1 miljon grader,
ändå säger vi att solens temperatur är 6000 grader. Den temperaturen
finner vi hos gasen, där huvuddelen av strålningen lämnar solen, och
det är ganska väldefinierat.
/KS 2000-03-01

Svar:
Det beror på att &34;upp&34; är olika riktningar på olika ställen på jorden.
Klipp ut en liten gubbe och ställ den på olika ställen på en jordglob!
/KS 2000-03-01

Svar:
Ju längre ut vi ser, desto längre tillbaks ser vi. Det vi ser, har ju
kommit hit med ljushastigheten, som inte är oändlig. Bakgrundsstrålningen
(3-gradersstrålningen) kommer från en epok då universum bara var
300000 år gammalt. Genom att titta på ojämnheterna i denna strålning,
kan vi faktiskt se ännu mycket längre tillbaka.
/KS 2000-03-04

Svar:
Kanske du syftar på följande:

Vissa forskare tycker sig se, att nedslagskratrar på jorden är särskilt vanliga
under perioder, som upprepas med 30 miljoner års intervall. Tolkningen
är då att en mycket avlägsen planet skulle &34;röra om&34; i det yttre
kometbältet (Oorts moln) med denna periodicitet. En del av dessa kometer
skulle då skickas in i de inre delarna av solsystemet, och några
skulle träffa jorden.

Det råder ingen enighet om att detta resonemang är korrekt.
/KS 2000-03-05

Svar:
Dessa planeter kan du inte stå på, för de har ingen fast yta:
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Merkurius har ingen atmosfär, så där är himlen svart (stjärnhimmel).
På Venus är det ganska mörkt, för där finns tjocka moln av svavelsyra.
Du skulle inte trivas något vidare, för det är 450 grader varmt där.
Atmosfärstrycket är 100 gånger jordens.
Himlen på Mars är gulröd på grund av stoft.
/KS 2000-03-29

Svar:
Ytterst beror det på solens differentiella rotation, alltså att solen
inte roterar som en fast kropp. Det gör att att de magnetiska kraftlinjerna
dras ut inne i solen. Deras anspänning gör att fläckarna vandrar mot
ekvatorn. Det är nog inte klart i detalj hur det går till. Det diagram
som illustrerar detta brukar kallas fjärilsdiagram (efter utseendet, se nedan), se The Sunspot Cycle.

Det där med solfläckarnas klimatpåverkan är en smula omstritt. En sak
är i alla fall säker: Det ultravioletta ljuset från solen är mycket
starkare vid solfläcksmaximum. Det värmer upp den övre atmosfären,
som då expanderar och når längre ut. Det märks på satelliter, som
bromsas upp mera vid solfläcksmaximum.

/KS/lpe 2000-03-11