Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
749 frågor / svar hittades
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4241]
Fråga:
Vad är en Supernova ?
/Erik N, Lagmansgymnasiet Vara, Stora Levene 1999-12-02
Vad är en Supernova ?
/Erik N, Lagmansgymnasiet Vara, Stora Levene 1999-12-02
Svar:
Supernova är en våldsam explosion som förintar en tung stjärna. Det finns
flera olika typer. Slutresultatet kan bli att stjärnan sprängs
sönder helt och hållet. I andra fall kan en neutronstjärna eller ett
svart hål bildas.
Sök i denna databas på ord med fetstil!
/KS 1999-12-02
Supernova är en våldsam explosion som förintar en tung stjärna. Det finns
flera olika typer. Slutresultatet kan bli att stjärnan sprängs
sönder helt och hållet. I andra fall kan en neutronstjärna eller ett
svart hål bildas.
Sök i denna databas på ord med fetstil!
/KS 1999-12-02
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4259]
Fråga:
Hur kommer det sig att planeten Venus har olika faser?
/Agneta E, Polhemsgymnasiet, Göteborg 1999-12-05
Hur kommer det sig att planeten Venus har olika faser?
/Agneta E, Polhemsgymnasiet, Göteborg 1999-12-05
Svar:
Tänk efter hur Venus rör sig i förhållande till Solen och Jorden.
Ta en boll och för runt en lampa på samma sätt. Bollen får också faser.
/KS 1999-12-05
Tänk efter hur Venus rör sig i förhållande till Solen och Jorden.
Ta en boll och för runt en lampa på samma sätt. Bollen får också faser.
/KS 1999-12-05
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [4303]
Fråga:
Vad skulle hänt om ozonlaget varit tjockare?
Finns det ozonlager på andra planeter? I så fall vilka då?
/lum l, västervångskolan, billesholm 1999-12-08
Vad skulle hänt om ozonlaget varit tjockare?
Finns det ozonlager på andra planeter? I så fall vilka då?
/lum l, västervångskolan, billesholm 1999-12-08
Svar:
Det hade nog inte hänt så mycket. Ett normalt ozonlager absorberar de
farliga ultravioletta strålarna ganska effektivt. Lite mera ozon skulle
inte göra så stor skillnad.
För att bilda ozon krävs fritt syre, och det fordrar, så vitt vi vet,
liv. Fritt syre har man inte hittat på någon annan planet i solsystemet.
Fundera: Varifrån kommer syret?
/KS 2000-01-14
Det hade nog inte hänt så mycket. Ett normalt ozonlager absorberar de
farliga ultravioletta strålarna ganska effektivt. Lite mera ozon skulle
inte göra så stor skillnad.
För att bilda ozon krävs fritt syre, och det fordrar, så vitt vi vet,
liv. Fritt syre har man inte hittat på någon annan planet i solsystemet.
Fundera: Varifrån kommer syret?
/KS 2000-01-14
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4307]
Fråga:
Hej!Vilka förrutsättninga finns det för liv på Neptunus?
/Maria N, Burgården, Göteborg 1999-12-08
Hej!Vilka förrutsättninga finns det för liv på Neptunus?
/Maria N, Burgården, Göteborg 1999-12-08
Svar:
Så vitt vi vet inga. Det är alldelas för kallt.
/KS 1999-12-08
Så vitt vi vet inga. Det är alldelas för kallt.
/KS 1999-12-08
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4337]
Fråga:
Kan man beräkna planeternas banor, och iså fall hur?
/Daniel T, Porthälla Gymnasium, Partille 1999-12-10
Kan man beräkna planeternas banor, och iså fall hur?
/Daniel T, Porthälla Gymnasium, Partille 1999-12-10
Svar:
Den förste som kunde beräkna planetbanor på ett modernt vis var Kepler.
Slå på Keplers lagar i Nationalencyklopedin
! Senare kunde Newton
härleda dessa lagar från sin mekanik och gravitationsteori. Slå också
på Newton. Sök på dessa fysiker i denna databas!
/KS 1999-12-15
Den förste som kunde beräkna planetbanor på ett modernt vis var Kepler.
Slå på Keplers lagar i Nationalencyklopedin
! Senare kunde Newton härleda dessa lagar från sin mekanik och gravitationsteori. Slå också
på Newton. Sök på dessa fysiker i denna databas!
/KS 1999-12-15
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [4341]
Fråga:
Jag har två frågor.
1. Hur lång tid tar det att åka till månen i rymdraket
och hur lång tid tar det för ljudet att åka dit??
2.Hur lång tid tar det för ljuset att nå jorden från solen?
\V.D.M
/Olle R, H- stam, Uppsala 1999-12-10
Jag har två frågor.
1. Hur lång tid tar det att åka till månen i rymdraket
och hur lång tid tar det för ljudet att åka dit??
2.Hur lång tid tar det för ljuset att nå jorden från solen?
\V.D.M
/Olle R, H- stam, Uppsala 1999-12-10
Svar:
1.För Apollo-expeditionerna tog det ett par dar. Ljudet kommer aldrig fram
till månen. Varför?
2. Det tar 8 minuter. Ljuset går med 300000 km/s. Nu kan du räkna ut hur
långt det är till solen.
/KS 1999-12-15
1.För Apollo-expeditionerna tog det ett par dar. Ljudet kommer aldrig fram
till månen. Varför?
2. Det tar 8 minuter. Ljuset går med 300000 km/s. Nu kan du räkna ut hur
långt det är till solen.
/KS 1999-12-15
: Universum-Solen-Planeterna [4385]
Fråga:
Det finns en bok av någon som heter Paul i förnamn som behandlar
tiden/rymden/astronomi på ett lättfattligt sätt. Det ska visst
vara en känd populärvetenskaplig bok, men jag vet inte vad
författaren heter eller titeln. har ni nån aning om vad den heter?
/Simon K, LiU, Linköping 2000-01-26
Det finns en bok av någon som heter Paul i förnamn som behandlar
tiden/rymden/astronomi på ett lättfattligt sätt. Det ska visst
vara en känd populärvetenskaplig bok, men jag vet inte vad
författaren heter eller titeln. har ni nån aning om vad den heter?
/Simon K, LiU, Linköping 2000-01-26
Svar:
Nej det är lite för knappa uppgifter. Men vi kan ju skicka ut en efterlysning.
Är det någon som läser det här, som kommer på vad det är för bok?
/KS 2000-01-26
Nej det är lite för knappa uppgifter. Men vi kan ju skicka ut en efterlysning.
Är det någon som läser det här, som kommer på vad det är för bok?
/KS 2000-01-26
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [4401]
Fråga:
Hej! Jag och mina elever håller just nu på med ett astronomiprojekt.
En intressant fråga dök upp. Hur kommer det sig att fullmånen ibland
syns vara större än normalt? Jag funderade på om det kunde ha med
jordaxelns lutning, samt månens elliptiska bana runt solen att göra.
Vad svarar ni? Vänliga hälsningar Björn.
/Björn M, Påskbergsskolan, Varberg 2000-01-27
Hej! Jag och mina elever håller just nu på med ett astronomiprojekt.
En intressant fråga dök upp. Hur kommer det sig att fullmånen ibland
syns vara större än normalt? Jag funderade på om det kunde ha med
jordaxelns lutning, samt månens elliptiska bana runt solen att göra.
Vad svarar ni? Vänliga hälsningar Björn.
/Björn M, Påskbergsskolan, Varberg 2000-01-27
Svar:
Jo, både jordaxelns lutning och att månens bana är en ellips påverkar
månens skenbara storlek på himlen. Det senare har störst betydelse.
En annan sak är att månen ser större ut när den är nära horisonten.
Det är en skenbar effekt, som brukar förklaras med att man då kan
jämföra månen med avlägsna föremål på marken.
/KS 2000-03-29
Jo, både jordaxelns lutning och att månens bana är en ellips påverkar
månens skenbara storlek på himlen. Det senare har störst betydelse.
En annan sak är att månen ser större ut när den är nära horisonten.
Det är en skenbar effekt, som brukar förklaras med att man då kan
jämföra månen med avlägsna föremål på marken.
/KS 2000-03-29
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4421]
Fråga:
Förekommer norrsken under alla årstider ?
Varför rör sig norrskenet ?
Hur högt i &34;luften&34; förekommer norrskenet ?
Kan man förutsäga tidpunkter för kraftigare norrsken ?
/Kerstin S, Kristinehamnspraktiska, Kristinehamn 2000-01-29
Förekommer norrsken under alla årstider ?
Varför rör sig norrskenet ?
Hur högt i &34;luften&34; förekommer norrskenet ?
Kan man förutsäga tidpunkter för kraftigare norrsken ?
/Kerstin S, Kristinehamnspraktiska, Kristinehamn 2000-01-29
Svar:
Ja, norrsken förekommer vid alla årstider. Det är lika vanligt på dagen
som på natten. Det normala norrskenet bildar två ringar runt norra
och södra magnetiska polerna. Solvinden (plasmat från solen, ungefär
500 km/s) deformerar jordens magnetfält. När vindstyrkan ökar,
utvidgas norrskensringarna, och norrskenet syns på lägre breddgrader.
Norrskenet syns vanligen på mellan 100 och 1000 km höjd. Undre gränsen
för det gröna är 100 km och 400 km för det röda.
Kraftigt norrsken brukar uppträda ett par dar efter en lämpligt placerad
solflare (kraftig explosion, orsakad av en kollapsad magnetbubbla).
Då ökar solvinden, jordens magnetfält deformeras, och partiklarna
i strålningsbältena accelereras mer än vanligt. Vi får kraftigare
norrsken, som syns på lägre breddgrader än vanligt. Det är invecklade
processer, men ungefär så går det till.
/KS 2000-01-30
Ja, norrsken förekommer vid alla årstider. Det är lika vanligt på dagen
som på natten. Det normala norrskenet bildar två ringar runt norra
och södra magnetiska polerna. Solvinden (plasmat från solen, ungefär
500 km/s) deformerar jordens magnetfält. När vindstyrkan ökar,
utvidgas norrskensringarna, och norrskenet syns på lägre breddgrader.
Norrskenet syns vanligen på mellan 100 och 1000 km höjd. Undre gränsen
för det gröna är 100 km och 400 km för det röda.
Kraftigt norrsken brukar uppträda ett par dar efter en lämpligt placerad
solflare (kraftig explosion, orsakad av en kollapsad magnetbubbla).
Då ökar solvinden, jordens magnetfält deformeras, och partiklarna
i strålningsbältena accelereras mer än vanligt. Vi får kraftigare
norrsken, som syns på lägre breddgrader än vanligt. Det är invecklade
processer, men ungefär så går det till.
/KS 2000-01-30
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [4422]
Fråga:
hur kan man beräkna solens densitet i dess centrum?
/per j, kalmar 2000-01-29
hur kan man beräkna solens densitet i dess centrum?
/per j, kalmar 2000-01-29
Svar:
Densiteten räknar man inte ut separat, utan den ingår som en parameter
i modeller för solens inre. Dessa modeller innehåller ingen exotisk fysik.
Till exempel kan man utgå från att gasen uppför sig som en ideal gas,
trots att densiteten är 100 gånger vattnets. Det beror på att gasen
där inne är fullständigt joniserad, där finns inga atomer, bara atomkärnor
och elektroner. Ungefär 99.9999999999 % är tomrum. Man kan alltså
använda de vanliga gaslagarna för en ideal gas.
/KS 2000-01-30
Densiteten räknar man inte ut separat, utan den ingår som en parameter
i modeller för solens inre. Dessa modeller innehåller ingen exotisk fysik.
Till exempel kan man utgå från att gasen uppför sig som en ideal gas,
trots att densiteten är 100 gånger vattnets. Det beror på att gasen
där inne är fullständigt joniserad, där finns inga atomer, bara atomkärnor
och elektroner. Ungefär 99.9999999999 % är tomrum. Man kan alltså
använda de vanliga gaslagarna för en ideal gas.
/KS 2000-01-30
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar