Svar:
Det finns många sätt att förkara det.
Ett förslag: Folket på södra halvklotet är upp och ner i förhållande till oss.
Titta på månen när du är upp och ner!
/KS 1999-11-12

Svar:
1. Det har redan kollapsat så mycket det går. Däremot kan det faktiskt
avdunsta, fast det tar tid.
2. Snarast ser det ut som om universum blir alltmer utspätt med tiden.

Sök på svart hål i denna databas!
/KS 1999-11-17

Svar:
Månen är mindre än jorden och har lägre medeldensitet. Båda sakerna
bidrar till att månen har lägre dragningskraft. Detta är i sin
tur orsaken till att månen inte har någon atmosfär. Den kan helt
enkelt inte hålla kvar någon luft.
/KS 1999-11-18

Svar:
Tiden var 65 miljoner år sedan. Även om det var en stor himlakropp
som slog ner (kanske 10 km), var den liten i förhållande till jorden.
Massan var ungefär 1/1000000000 av jordens, så man kan uppskatta
att jordbanan ändrades maximalt 1 km, vilket inte är mycket, med
tanke på att det är 150000000 km till solen. Däremot ändras jordbanan
ständigt på grund av störningar från andra planeter, framför allt
Jupiter. Många tror att detta är en av huvudorsakerna till istiderna.
/KS 1999-11-25

Svar:
Det är vår lokala galax (stjärnsystem). Där finns 100000 miljoner
stjärnor, varav solen är en. Solen och planeterna bildar solsystemet.
Det är troligen ganska vanligt med planeter kring andra stjärnor.
Vintergatan heter det väl för att man kan se den som ett ljust
band över himlen under mörka vinterkvällar. På engelska säger
man Milky Way, alltså mjölkvägen.
Den syns inte i stadsljus,
man måste ut på landet för att det ska bli tillräckligt mörkt.

Sök på vintergata i denna databas för mera information.
/KS 1999-11-24

Svar:
Båda hålls ju samman av tyngdkraften, men vad som balanserar
tyngdkraften är olika. I en stjärna är det termiska gastrycket.
Eftersom stjärnan hela tiden strålar ut energi, måste samma
mängd energi produceras genom kärnreaktioner. När kärnbränslet
är slut, kollapsar stjärnan. En planet, däremot, är en stabil
himlakropp. Här balanseras tyngdkraften av att atomerna är &34;hårda&34;.
Ytterst beror det på en egenskap hos elektronen, som gör att två
elektroner inte kan sitta på samma plats.
/KS 2000-03-29

Svar:
Det skulle föra för långt att ta upp det här.
Slå på kosmologi och kosmogoni i Nationalencyklopedin!
/KS 1999-11-25

Svar:
Om det finns 100 eller 200 miljarder stjärnor i Vintergatan spelar
knappast någon roll, man vet helt enkelt inte. Man kan inte räkna
dom, man måste använda indirekta metoder med ganska osäkra
antaganden. Men 1 miljard är definitivt för lågt. Var har du hittat
den uppgiften? Vi vill rätta till den siffran.

Genom att studera rotationen får man fram, att Vintergatans massa
är minst 400 miljarder solmassor. Problemet är hur stor del av detta
är stjärnor. Större delen är inte stjärnor. Det kallas
mörk materia och vi vet faktiskt inte vad det är.
I själva verket är det en av de största olösta gåtorna inom kosmologin.
/KS 1999-12-25

Svar:
Stjärnor bildas när gas- och stoftmoln drar ihop sig. På bilden
syns blivande stjärnor som små knutor i kanten på de mörka molnen.

/KS 1999-12-01

Svar:

1. Banorna är ovala (ellipser), men de avviker inte så mycket från cirklar.

2. Keplers tredje lag handlar just om detta.

3. Tyngdkraften motverkas av centrifugalkraften. Man kan också
uttrycka det så, att månen hela tiden faller mot jorden, men den faller
precis så mycket att den inte närmar sig.
/KS 1999-12-02