749 frågor / svar hittades
Hur många "jordar" ryms det i solen?
/Victor N, Bergaskolan , Uppsala 1999-08-26
Jordens radie (avståndet till jordens mittpunkt) är ungefär 6000 km, och solens radie är ungefär 600000 km. Solens radie är alltså 100 gånger större än jordens. För att få volymförhållandet ska vi multiplicera detta tal tre gånger med sig självt. I solen skulle alltså få plats 100 100 100 = 1000000 = 1 miljon jordar ungefär. Ändå är inte solen någon särskilt stor stjärna. Det finns stjärnor som skulle rymma mer än miljoner miljoner miljoner jordar.
/KS 1999-08-26
Om man tittar i en almanacka med antal soltimmar per dygn finner man att det är fler dygn som är 24-tim ljusa på sommaren än 24-tim mörka på vintern. (Det gäller längst i norr såklart.)
Är det tvärtom på södra halvklotet? Eller är det likadant?
Och varför?
Jag har grubblat länge på detta. Är själv fysiklärare och frågade min gamla fysiklärare på
gymnasiet men han kunde inte heller.
/Christina B, Komvux, Gustavsberg 1999-08-27
Det här är en kul iakttagelse du gjort. Man kan formulera om problemet
en smula. Antag att vi vill vill räkna ut hur lång dagen är i medeltal
räknat över alla punkter på jorden och alla tider på året. Svaret
tycks vara självklart: 12 timmar (solen är över horisonten halva
tiden, och under horisonten halva tiden). Men detta är faktiskt fel.
Dagen är i medeltal längre än 12 timmar. Hur kan detta komma sig?
Dagen är tiden mellan soluppgång och solnedgång. Vad är solnedgång?
Står vi vid en havsstrand och tittar på den nedgående solen, inträffar
solnedgången när solens mitt når horisonten, alltså när halva solen
är över horisonten och halva solen är under horisonten. Det är alltså
som vi ser det. I själva verket är solen i det ögonblicket helt under horisonten, solens mittpunkt är mer än en soldiameter under horisonten.
Det orsakas av ljusbrytningen (refraktionen) i jordatmosfären.
Detta är också förklaringen till ditt problem. Alltså, när solen
synes nå horisonten på sommaren, är den i själva verket under
horisonten. När solen börjar dyka upp på vintern, är den faktiskt
ännu under horisonten. Det är likadant på södra halvklotet
/KS 2000-04-05
Hej! Vi undrar hur man på bästa möjliga sätt lär sig stjärnbilderna? Och var ligger skorpionen? M.V.H Josse&Frida
/Frida U, Nyboslokan, Tibro 1999-09-02
Det bästa sättet är att skaffa en bra stjärnkarta, och gå ut en klar kväll, helst ute på landet, långt från gatlyktor. Det tar ungefär 20 minuter innan man har fått fullt mörkerseende, men det förstörs på några sekunder om man lyser med en stark ficklampa på ett vitt papper. Därför rekommenderas rött ljus, som inte påverkar mörkerseendet.
Skorpionen är inte någon bra stjärnbild att börja med. Den syns lågt i söder sommartid. Börja i stället med Stora Björn (Karlvagnen), Lilla Björn, Svanen, Lyran och Cassiopeia. Lycka till!
/KS 1999-09-02
I'm back - för att citera Arnold Schwarzenegger. Det gällde frågan om den tionde planeten. Så här vill jag minnas att det var. Någon gång i mitten av åttiotalet dök det upp några tidningsartiklar om en tionde planet som skulle upptäckts av en amerikansk obemannad forskningssatellit. Den skulle vara stor med rätt låg densitet om jag minns rätt. På ett vetenskapsprogram som på den tiden gick i P1 på söndagar före lunchekot förklarade man hur upptäckten hade gått till. Man hade vetat åt vilket håll man skulle rikta sitt värmeteleskop som var kylt av flytande kväve för att kunna uppfatta kalla kroppar som "varma". Man hade observerat den här planeten ända tills det flytande kvävet tog slut efter ett par veckor. På vår skola nappade vi på den här informationen och kallade planeten "STORA X" X som okänd och som romersk tia. Och det har vi undervisat barnen om i många år nu bl a som ett exempel på hur vetandet utvidgas. Vad gör vi nu? Backar till 8? JoJo. Hälsningar Per
/Per G, Svandammsskolan, Nynäshamn 1999-09-03
Efter en del efterforskningar tror vi att vi har hittat vad som ligger bakom tidningsartiklarna.
Den 11 december 1983 upptäcktes en värmestrålande (infraröd) himlakropp med satelliten IRAS. Det visade sig vara en närbelägen himlakropp eftersom den rörde sig snabbt över himlen. Den fick beteckningen 1983 TB och döptes senare till 3200, länk 1.
Av allt att döma rör det sig om en utdöd kometkärna, cirka 7 km i diameter.
Den går i en bana som för den mycket nära solen. Den är ganska
säkert källan till den meteorsvärm som kallas
geminiderna som träffar jorden i december varje år. Det finns hundratals himlakroppar
av den typen, så det är inte rimligt att kalla den planet.
Varför blev det ett sådant ståhej i pressen? Det var den enda upptäckten
av det slaget som gjordes av IRAS. Folket bakom IRAS ville ha PR. För övrigt
var den kyld med flytande helium, som räckte i 7 månader.
Spekulationer om planet X har en lång historia, se länk 2.
Jag och min klasskamrat håller på med ett projekt i fysik,vi tyckte att det skulle vara kul att se vilken stjärna i stjärnteckenet Kräftan som släcktes först för oss här på jorden om vi antar att de alla släcktes samtidigt ute i rymden. Eftersom vi inte kan hitta någon bok där detta står så hoppas vi att ni kan hjälpa oss med avståndet till stjärnorna i Kräftans stjärntecken. Tack på förhand!!
/Maria B, Malmö Latinskola, Malmö 1999-09-06
Avstånden till de närmaste stjärnorna har nyligen mätts med stor precision med en satellit som heter
Hipparcos, se The Hipparcos Space Astrometry Mission
. På denna site skulle man kunna hitta svaret på din fråga, men det skulle ta alldeles för lång tid att ta reda på den närmsta stjärnan just i Kräftans stjärnbild. Och det är väl inte särskilt intressant heller.Den närmsta stjärnan är Alfa Centauri. Det är alltså den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Centaurus på södra stjärnhimlen.
Om du vill leta själv har du här en tabell
över de 150 närmsta stjärnorna under nedanstående länk.
HUR FUNGERAR EN STJÄRNA INUT ??????????
/KRISTOFER U, ZEDERSLUND, MOTALA 1999-09-08
Starkt förenklat kan vi säga att inne i solen förbränns väte till helium. Då frigörs energi, och det är orsaken till att solen lyser. I tyngre stjärnor sker mera komplicerade processer.
/KS 1999-09-08
vilken är den största komet som finns/funnits?
/Emelie R, osby vetenskap, osby 1999-09-09
De flesta astronomer tycker att den största kometkärnan är Pluto, som förr kallades planet.
/KS 1999-09-10
Hej! Jag undrar om det finns något relativt enkelt sätt att mäta upp avståndet till solen, utan att använda sig av allt för avancerad utrustning. Jag har ett teleskop i alla fall.
/Robin S, S:T Jacobi, Stockholm 1999-09-10
Det finns inga bra metoder att mäta avståndet till solen direkt. Det är bättre att satsa på indirekta metoder. Känner vi ett avstånd i planetsystemet, kan vi räkna ur alla andra avstånd. Det gör vi med Keplers lagar, som ju kan härledas ur Newtons gravitationsteori. Lättast är ju att mäta det kortaste avståndet.
Venus är den planet som kommer oss närmast. Storleken på himlen är då ungefär 1/30 av månens. I ett teleskop ser Venus då ut som en nymåne, fast utan tecken på ytan, eftersom Venus alltid är molntäckt. Venus är då nära solen på himlen. Därför är det ganska besvärligt att kika på den.
Mäter vi Venus läge på himlen (i förhållande till bakomliggande stjärnor) från olika platser på jorden, kan vi ur detta räkna ut avståndet. Det kallas triangulering.
Du behöver en kompis med ett teleskop långt borta, till exempel en amatörastronom i Sydafrika. Ni bör kika på Venus samtidigt, när Venus är nära Jorden och samtidigt är nära en ljusstark stjärna. Ni kommer då att märka, att Venus läge är ungefär en halv venusdiameter olika. Ur denna vinkel, och avståndet mellan er, kan man räkna ut avståndet till Venus, och därmed avståndet till solen. Men särskilt lätt är det inte, Venus är nära solen på himlen, och det är inte ofta Venus kommer nära en ljusstark stjärna.
Det är faktiskt så det har det faktiskt gått till, historiskt. Mätningarna har hela tiden förbättrats, fast långsamt. Så kom på 1960-talet ett drastiskt språng, man lyckdes få radarekon från Venus. Genom att mäta tiden mellan radarpulsen och ekot, kunde man räkna ut avståndet med hög precision. Numera använder man en rymdsond som transponder. Man skickar ut en radiopuls till rymdsonden, som omedelbart skickar tillbaka den igen. Tidsskillnaden ger avståndet med en osäkerhet av kanske 10 m.
I stället för Venus kan man använda en asteroid, som kommer nära
Jorden.
/KS 1999-10-11
Vad är en asteroid?
/patrik A, T B, helsingborg 1999-09-11
Asteroider är små himlakroppar, högst några hundra km i diameter. De flesta
går i banor mellan Mars och Jupiter, men några kan faktiskt nå Jorden. Skulle en sådan bumling slå ner på jorden händer förfärliga saker.
Nedan visas en bild (från NASA) av asteroiden Ida som faktiskt har en liten måne, som
fått namnet Dactyl.
Vad heter alla Saturnus månar?
/Jonatan G, Bergaskolan, Malmö 1999-09-16
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar