749 frågor / svar hittades
Fråga:
Vad står c:et för i ljusets hastighet? Varför denna bokstav ?
Varför roterar de flesta himlakroppar åt det håll de gör och inte åt andra hållet ?
/Lotta Y, Rålambshovsskolan, Stockholm 1999-01-29
Svar:
Vem som började använda c för ljusets hastighet vet vi inte just nu.
Får vi reda på det återkommer vi här. Einstein använde inte c
i sin originalpublikation. Han använde V.
Det gasmoln som solsystemet bildades av (solnebulosan) roterade.
När solen och planeterna bildades, behöll alla ett "minne" av denna rotation. Därför snurrar de flesta åt samma håll. Kollisioner
och tidvattenfenomen har i vissa fall ändrat rotationen.
/KS 1999-02-04
Fråga:
Varför är inte asteroider klotrunda som t ex jorden?
/Maja E, Ekillaskolan, Märsta-Sigtuna 1999-01-31
Svar:
Tyngdkraften är helt enkelt för svag. Annars strävar naturen mot klotformiga
himlakroppar eftersom det ger den lägsta energin. Dessutom kolliderar
asteroider då och då med varandra, och då går det loss bitar.
Fundera: Varför är en ballong rund? Vilka himlakroppar är runda?
Är kroppar som roterar runda?
/KS/lpe 1999-02-03
Fråga:
Vilka ämnen finns inuti en stjärna?
Vad pågår inuti en stjärna?
Tack på förhand.
/Matilda J, Veingeskolan, Laholm 1999-02-01
Svar:
Vi kan ta solen som exempel på en "vanlig" stjärna. Inne i solens centrum är det
oerhört varmt (ungefär 16 miljoner grader) och trycket är väldigt högt.
Gasen får mycket hög densitet. Under dessa betingelser kolliderar atomkärnorna ofta med varandra. De flesta atomkärnor är vätekärnor (protoner).
Vid sällsynta tillfällen händer det att den ena protonen omvandlas till
en neutron i en sådan kollision. Det bildas också två andra partiklar
i den processen. Neutronen och protonen kan häfta vid varandra. Vi
får då en deutron, en tung vätekärna. Två tunga vätekärnor kan sedan
slå ihop sig och bilda helium. Dessa processer ger mycket energi,
som uppehåller den höga temperaturen, och så småningom kommer oss tillgodo.
/KS 1999-03-10
Fråga:
Venusatomsfären absorberar det mesta av det synliga ljuset som har kortast våglängd.Vilka konsekvenser har det för en betraktare på venus yta?
/Kurdstan w, Ekilla, Märsta 1999-02-01
Svar:
Antagligen är ljuset som når Venus yta ganska rött.
/KS 1999-02-02
Fråga:
Jupiter och Saturnus har en egenskap gemensamt, som påminner om en stjärna. Vilken egenskap är det?
/Kurdstan W, Ekilla, Märsta 1999-02-01
Svar:
En sådan egenskap är att de består mest av väte och helium.
/KS 1999-03-09
Fråga:
1 hur stor är dragningskraften på månen? 2 är friktionen lika stor på jorden som på månen?
/kalle l, peterlundskolan, lidköping 1999-02-03
Svar:
1 Ungefär 1/7 av jordens.
2 Friktionskoefficienten för en given kombination av föremål är lika stor, men kraften man behöver för att släpa något blir 1/7 av vad som behövs på jorden.
Fundera: Hur högt kan du hoppa på månen? Vi antar att du har en mycket lätt och smidig rymddräkt.
/KS 1999-03-09
Fråga:
Hej!! Solsystemets planeter roterar olika snabbt runt sina egna axlar. Påverkar detta planeterna fysiskt ?Försök finna samband.
/somaya f, ekilla, märsta 1999-02-05
Svar:
En planet som snurrar snabbt, blir tillplattad av centrifugalkraften.
Leta rätt på en bild av Jupiter. Mät diametern mellan polerna och vid ekvatorn!
/KS 1999-02-05
Fråga:
Varför växlar temperaturen så kraftigt mellan dag och natt på Mars?
/Mats B, Ekilla, Märsta 1999-02-05
Svar:
Det beror på att Mars' atmosfär är så tunn, bara en hundradel av jordens. Dessutom är det för det mesta molnfritt. Detta gör att värmeutstrålningen under natten blir stor.
Fundera: När är det kallast? En stjärnklar eller en molnig morgon?
/KS 1999-02-05
Fråga:
Vad är förklaringen till att Mars vulkaner har blivit så stora och varför är de så flacka?
/Carola & Annica M, Ekillaskolan, Märsta 1999-02-05
Svar:
Vi vet nog ännu för lite om Mars för att kunna förklara detta.
/KS 1999-02-05
Fråga:
Vet man ännu hur stort och gammalt universum är dvs vet man hur stor Hubble konstanten är? Om, man ännu inte har något svar, hur nära är man att finna svaret? Ingo
/Ingemar S, Alströmergymnasiet, Alingsås 1999-02-05
Svar:
Hubblekonstanten är ett mått på universums expansionstakt. I Sky and Telescope, februari 1999, sammanfattas vad vi idag vet om de kosmologiska parametrarna. Hubblekonstanten ges här till H
0 = 65 km/s per megaparsek (fel:+-15). Det värdet tillåter att universums ålder ligger i intervallet 7.7 till 22.5 miljarder år. Det räcker alltså inte med Hubblekonstanten för att räkna ut universums ålder, andra parametrar påverkar resultatet. De äldsta stjärnora är 14 miljarder år (fel:+-3).
/KS 1999-02-11