Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
136 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Partiklar [8519]
Fråga:
Enligt teorin är W- och Z-partiklar, som förmedlar den svaga kraften, masslösa.
Men om man i vakuum inför ett Higgsmedium så kan man ge dessa partiklar massa.
Menar man då att detta Higgsmedium skulle uppfylla allt vakuum, att vakuum
således består av Higgsmedium?
/Lennart G, Vallaskolan, Sala 2001-05-17
Enligt teorin är W- och Z-partiklar, som förmedlar den svaga kraften, masslösa.
Men om man i vakuum inför ett Higgsmedium så kan man ge dessa partiklar massa.
Menar man då att detta Higgsmedium skulle uppfylla allt vakuum, att vakuum
således består av Higgsmedium?
/Lennart G, Vallaskolan, Sala 2001-05-17
Svar:
Om Higgsmekanismen fungerar som man tänkt sig, finns Higgsfältet överallt.
Vakuum består inte bara av Higgsfältet, där finns mycket annat. Se till
exempel sid 167 i Brian Greene: Ett utsökt universum
(översatt till svenska av Hans-Uno Bengtsson).
/KS 2001-05-19
Om Higgsmekanismen fungerar som man tänkt sig, finns Higgsfältet överallt.
Vakuum består inte bara av Higgsfältet, där finns mycket annat. Se till
exempel sid 167 i Brian Greene: Ett utsökt universum
(översatt till svenska av Hans-Uno Bengtsson).
/KS 2001-05-19
Gymnasium: Partiklar [8608]
Fråga:
Vad är Lepton och baryon tal?
Vilka egenskaper hos partiklar representerar det?(har hört att det har att
göra med den starka och svaga växelverkan)
/Sven O, 2001-05-30
Vad är Lepton och baryon tal?
Vilka egenskaper hos partiklar representerar det?(har hört att det har att
göra med den starka och svaga växelverkan)
/Sven O, 2001-05-30
Svar:
Protonen och antiprotonen har baryontal +1 och -1 respektive. Båda
har leptontal 0.
Elektronen och positronen har leptontal +1 och -1 respektive. Båda
har baryontal 0.
Leptoner känner inte av stark växelvekan.
/KS 2001-05-30
Protonen och antiprotonen har baryontal +1 och -1 respektive. Båda
har leptontal 0.
Elektronen och positronen har leptontal +1 och -1 respektive. Båda
har baryontal 0.
Leptoner känner inte av stark växelvekan.
/KS 2001-05-30
Gymnasium: Partiklar [8619]
Fråga:
1.Vad är partiklar?
2.Vad består partiklar av?
/Henke n, kungshöga, Mjölby 2001-05-31
1.Vad är partiklar?
2.Vad består partiklar av?
/Henke n, kungshöga, Mjölby 2001-05-31
Svar:
I teorierna för elektrosvag och stark växelverkan betraktas elementarpartiklarna
(kvarkar och leptoner) som punktformiga och strukturlösa.
Numera arbetar man men andra teorier,
där partiklarna uppfattes som vibrerande strängar i ett rum med
10 eller 11 dimensioner. Kolla svaren nedan!
Vill du veta mer om detta, försök få tag på boken Ett utsökt universum
av Brian Greene (översättning Hans-Uno Bengtsson).
/KS 2001-05-31
I teorierna för elektrosvag och stark växelverkan betraktas elementarpartiklarna
(kvarkar och leptoner) som punktformiga och strukturlösa.
Numera arbetar man men andra teorier,
där partiklarna uppfattes som vibrerande strängar i ett rum med
10 eller 11 dimensioner. Kolla svaren nedan!
Vill du veta mer om detta, försök få tag på boken Ett utsökt universum
av Brian Greene (översättning Hans-Uno Bengtsson).
/KS 2001-05-31
Grundskola_7-9: Partiklar [8623]
Fråga:
Vad är en foton, och vad består den av?
/David E, Karlsängskolan, Nora 2001-05-31
Vad är en foton, och vad består den av?
/David E, Karlsängskolan, Nora 2001-05-31
Svar:
Man kan indela elementarpartiklarna i två grupper:
1. Egentliga elementarpartiklar (gluoner och leptoner)
2. Partiklar som förmedlar olika typer av växelverkan
Fotonen hör till den senare gruppen, den förmedlar den elektromagnetiska
växelverkan. Man kan också säga att den elektromagnetiska växelverkan
förmedlas av en elektromagnetisk våg. I det fallet ska fotonen betraktas
som de energipaket man plockar ut och in i det elektriska fältet.
Exempel på elektromagnetisk strålning:
Radiovågor, värmestrålning, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgenstrålning,
gammastrålning. Dessa sorters strålning representeras av fotoner med allt
högre energi. Fotonkaraktären blir påtagligare ju högre energin är.
/KS 2001-06-01
Man kan indela elementarpartiklarna i två grupper:
1. Egentliga elementarpartiklar (gluoner och leptoner)
2. Partiklar som förmedlar olika typer av växelverkan
Fotonen hör till den senare gruppen, den förmedlar den elektromagnetiska
växelverkan. Man kan också säga att den elektromagnetiska växelverkan
förmedlas av en elektromagnetisk våg. I det fallet ska fotonen betraktas
som de energipaket man plockar ut och in i det elektriska fältet.
Exempel på elektromagnetisk strålning:
Radiovågor, värmestrålning, synligt ljus, ultraviolett ljus, röntgenstrålning,
gammastrålning. Dessa sorters strålning representeras av fotoner med allt
högre energi. Fotonkaraktären blir påtagligare ju högre energin är.
/KS 2001-06-01
Gymnasium: Partiklar [8962]
Fråga:
Hej! Jag har en fråga kring parbildning. Vår lärare visade schematiskt
hur en uppställning för att skapa en positron och en elektron skulle
kunna se ut. Den gick ut på att man lät en stråle från en IR-laser möta
en stråle med elektroner som hade hög kinetisk energi. De infallande
fotonerna skulle då kunna bakåtspridas mot elektronerna och parbilda
tillsammans med fotoner från IR-lasern. Jag räknade lite på det här och
försökte få fram hur mycket röresleenergi elektronen måste ha för att
parbildning skall var möjlig. Min lärare tipsade mig om att jag kunde
betrakta elektronerna som ultrarelativistiska före spridningen.
(men inte efter). Jag har ställt upp ekvationer baserat på energin
och rörelsemängdens bevarande men det genererar bara tråkiga uttryck
där det är oerhört arbetssamt att lösa ut kinetiska energin för elektronerna.
Finns det ett enkalre sätt eller gör jag bara nåt enkelt fel?
/Claudia N, PB-gymnasiet, Jönköping 2001-10-24
Hej! Jag har en fråga kring parbildning. Vår lärare visade schematiskt
hur en uppställning för att skapa en positron och en elektron skulle
kunna se ut. Den gick ut på att man lät en stråle från en IR-laser möta
en stråle med elektroner som hade hög kinetisk energi. De infallande
fotonerna skulle då kunna bakåtspridas mot elektronerna och parbilda
tillsammans med fotoner från IR-lasern. Jag räknade lite på det här och
försökte få fram hur mycket röresleenergi elektronen måste ha för att
parbildning skall var möjlig. Min lärare tipsade mig om att jag kunde
betrakta elektronerna som ultrarelativistiska före spridningen.
(men inte efter). Jag har ställt upp ekvationer baserat på energin
och rörelsemängdens bevarande men det genererar bara tråkiga uttryck
där det är oerhört arbetssamt att lösa ut kinetiska energin för elektronerna.
Finns det ett enkalre sätt eller gör jag bara nåt enkelt fel?
/Claudia N, PB-gymnasiet, Jönköping 2001-10-24
Svar:
Det är inget lätt problem du gett dig in på. Vid parbildning absorberas
fotonen helt. I ditt fall består sluttillståndet av 3 partiklar,
två elektroner och en positron. Det innebär att det inte finns någon
bestämd lösning. Lösningarna måste uttryckas som sannolikhetsfördelningar.
Dessutom kan inte klassisk fysik användas, man måste ta till relativitetsteori.
Det här ligger långt över gymnasienivå.
Man kommer nog i alla fall ganska rätt om man säger att de tre partiklarna delar
den tillgängliga energin ungefär lika.
/KS 2001-10-25
Det är inget lätt problem du gett dig in på. Vid parbildning absorberas
fotonen helt. I ditt fall består sluttillståndet av 3 partiklar,
två elektroner och en positron. Det innebär att det inte finns någon
bestämd lösning. Lösningarna måste uttryckas som sannolikhetsfördelningar.
Dessutom kan inte klassisk fysik användas, man måste ta till relativitetsteori.
Det här ligger långt över gymnasienivå.
Man kommer nog i alla fall ganska rätt om man säger att de tre partiklarna delar
den tillgängliga energin ungefär lika.
/KS 2001-10-25
Gymnasium: Partiklar [9049]
Fråga:
Jeg undret om dere ikke kunne forklare meg hvordan Paulis
utelukkelsesprinsipp fungerer... Det sies at fermioner ikke
kan være i samme tilstand på samme tid? Og ut i fra det kan
man forklare at elektronene i atomer legger seg i flere lag.
Og, hvorfor kan de ikke være i samme tilstand til samme tid?
/Vanja M, Horten vederegående skole, Horten 2001-11-08
Jeg undret om dere ikke kunne forklare meg hvordan Paulis
utelukkelsesprinsipp fungerer... Det sies at fermioner ikke
kan være i samme tilstand på samme tid? Og ut i fra det kan
man forklare at elektronene i atomer legger seg i flere lag.
Og, hvorfor kan de ikke være i samme tilstand til samme tid?
/Vanja M, Horten vederegående skole, Horten 2001-11-08
Svar:
Svaret på den sista frågan är enkelt: Vi vet inte varför. Alla fundamentala
materiepartiklar (kvarkar och leptoner) har halvtaligt spin och är därmed
fermioner. En framgångsrik teori måste inkludera detta faktum, men kan
därför inte sägas ha förklarat varför det är så.
Sammansatta partiklar kan ha heltaligt spinn (bosoner).
4He och 3He har mycket olika egenskaper vid låga
temperaturer. Det beror på att de har spinn 0 och 1/2 respektive.
/KS 2001-11-12
Svaret på den sista frågan är enkelt: Vi vet inte varför. Alla fundamentala
materiepartiklar (kvarkar och leptoner) har halvtaligt spin och är därmed
fermioner. En framgångsrik teori måste inkludera detta faktum, men kan
därför inte sägas ha förklarat varför det är så.
Sammansatta partiklar kan ha heltaligt spinn (bosoner).
4He och 3He har mycket olika egenskaper vid låga
temperaturer. Det beror på att de har spinn 0 och 1/2 respektive.
/KS 2001-11-12
Gymnasium: Partiklar [9255]
Fråga:
Hvis du på en eller annen merkverdig måte skulle kunne klare å dele et
elektron, ville de to delen da fått en halv elementærladning hver,
eller en hel?
Oppkvarken har visstnok 9,8 elektronmasser, og nedkvarken 15,7.
Hvordan har det seg da at de alltid omtales som punkter, som om
de ikke hadde volum? Et proton skal bestå av to oppkvarker og en nedkvark.
Hvis du da legger sammen disse massene, gjør de ikke opp for protonmassen.
Hvorfor ikke? Protonet har ikke noe masse i seg selv? Som en vegg rundt
kvarkene? Og gluonene veier vel ingen ting? Takker for svar
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-11-29
Hvis du på en eller annen merkverdig måte skulle kunne klare å dele et
elektron, ville de to delen da fått en halv elementærladning hver,
eller en hel?
Oppkvarken har visstnok 9,8 elektronmasser, og nedkvarken 15,7.
Hvordan har det seg da at de alltid omtales som punkter, som om
de ikke hadde volum? Et proton skal bestå av to oppkvarker og en nedkvark.
Hvis du da legger sammen disse massene, gjør de ikke opp for protonmassen.
Hvorfor ikke? Protonet har ikke noe masse i seg selv? Som en vegg rundt
kvarkene? Og gluonene veier vel ingen ting? Takker for svar
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-11-29
Svar:
Såvitt vi vet går inte elektronen att dela. Den uppfattas som en äkta
elementarpartikel.
De lätta kvarkarnas massor ska du inte ta allvarligt på. Det finns inga
metoder att direkt mäta dem, och olika sätt att beräkna dem ger olika
resultat. Protonens valenskvarkar är som du skriver, men protonens
inre struktur är mycket mera komplicerad än så. Vi skickar en bild
från CERN Courier, som visar vad man måste ta hänsyn till vid en
approximativ beräkning av protonens spin. Visste du att 5% av dig
är antimateria?
/KS 2003-02-21
Såvitt vi vet går inte elektronen att dela. Den uppfattas som en äkta
elementarpartikel.
De lätta kvarkarnas massor ska du inte ta allvarligt på. Det finns inga
metoder att direkt mäta dem, och olika sätt att beräkna dem ger olika
resultat. Protonens valenskvarkar är som du skriver, men protonens
inre struktur är mycket mera komplicerad än så. Vi skickar en bild
från CERN Courier, som visar vad man måste ta hänsyn till vid en
approximativ beräkning av protonens spin. Visste du att 5% av dig
är antimateria?
/KS 2003-02-21
Fråga:
Det ble skrevet at 5% av mennesket er antimaterie.
Men er det da ikke slik at når materie og antimaterie møtes,
så skjer der en slags eksplosjon og massevis av energi fyker rundt,
dvs partikkelen og antipartikkelen blir til ren energi? Takknemmelig for svar.
/vanja m, horten vgs, Horten 2001-11-30
Det ble skrevet at 5% av mennesket er antimaterie.
Men er det da ikke slik at når materie og antimaterie møtes,
så skjer der en slags eksplosjon og massevis av energi fyker rundt,
dvs partikkelen og antipartikkelen blir til ren energi? Takknemmelig for svar.
/vanja m, horten vgs, Horten 2001-11-30
Svar:
Hela tiden hoppar det upp kvark-antikvark par som sedan snabbt annihileras
(förintas). Energin som då frigörs, används för att "betala" den energi
som behövdes för att bilda partiklarna. Dessa kvarkar kallas sjökvarkar
(engelska: sea quarks), och utgör ungefär 10% av kvarkinnehållet i en proton.
Alltså, skjuter vi in elektroner i en proton, finner vi att i var tionde
elektron-kvark kollision är en sjökvark inblandad.
/KS 2001-12-03
Hela tiden hoppar det upp kvark-antikvark par som sedan snabbt annihileras
(förintas). Energin som då frigörs, används för att "betala" den energi
som behövdes för att bilda partiklarna. Dessa kvarkar kallas sjökvarkar
(engelska: sea quarks), och utgör ungefär 10% av kvarkinnehållet i en proton.
Alltså, skjuter vi in elektroner i en proton, finner vi att i var tionde
elektron-kvark kollision är en sjökvark inblandad.
/KS 2001-12-03
Grundskola_7-9: Partiklar - strängteori [9467]
Fråga:
Hur kan man prata om upp till 10-11 dimensioner
(som jag såg du skrev när dom "vibrerande strängarna" togs upp)?
Hur kan man ö.h.t prata om flera dimensioner än dom vi känner till?
Det måste ju blir rena rama gissningarna och om man nu "gissar"
på 10-11 så skulle man väl lika gärna gissa på 5-6 eller 50-60?
Hälsningar Lena
/Lena S, Lännersta, Stockholm 2002-01-25
Hur kan man prata om upp till 10-11 dimensioner
(som jag såg du skrev när dom "vibrerande strängarna" togs upp)?
Hur kan man ö.h.t prata om flera dimensioner än dom vi känner till?
Det måste ju blir rena rama gissningarna och om man nu "gissar"
på 10-11 så skulle man väl lika gärna gissa på 5-6 eller 50-60?
Hälsningar Lena
/Lena S, Lännersta, Stockholm 2002-01-25
Svar:
Det är faktiskt ingen gissning, strängteorin kan bara formuleras i
11 rums-tids dimensioner. Det visade den amerikanske strängteoretikern
Edward Witten (Princeton University) år 1995. Hur är det då med de
10-dimensionella supersträngteorierna? Numera betraktar man dem som
aproximativa delar av en bakomliggande mera fundamental 11-dimensionell
teori. Den går under beteckningen M-teori. Den är till stora delar
okänd, men det forskas intensivt på detta område. Det intressanta är
att denna forskning är helt teoretisk.
7 av de 10 rumsdimensionerna märks inte. De är så hårt ihoprullade, att vi
inte med några instrument kan påvisa dem. Deras betydelse skulle vara
att de kanske kan förklara elementarpartiklarnas egenskaper. Det är vad man
hoppas på.
Ett mera tekniskt svar: (för den som kan lite kvantmekanik)
Länge undersökte man de 5 supersträngteorierna
med störningsräkningar. Det går bra om strängkopplingskonstanten är mindre
än 1. Om denna konstant är större än 1 duger inte störningsräkningar, och
man har en mycket besvärligare situation. Man anade vid mitten av 90-talet
att det faktiskt var så. Vad Witten visade var, att denna situation kräver
en extra rumsdimension.
/KS 2002-02-01
Det är faktiskt ingen gissning, strängteorin kan bara formuleras i
11 rums-tids dimensioner. Det visade den amerikanske strängteoretikern
Edward Witten (Princeton University) år 1995. Hur är det då med de
10-dimensionella supersträngteorierna? Numera betraktar man dem som
aproximativa delar av en bakomliggande mera fundamental 11-dimensionell
teori. Den går under beteckningen M-teori. Den är till stora delar
okänd, men det forskas intensivt på detta område. Det intressanta är
att denna forskning är helt teoretisk.
7 av de 10 rumsdimensionerna märks inte. De är så hårt ihoprullade, att vi
inte med några instrument kan påvisa dem. Deras betydelse skulle vara
att de kanske kan förklara elementarpartiklarnas egenskaper. Det är vad man
hoppas på.
Ett mera tekniskt svar: (för den som kan lite kvantmekanik)
Länge undersökte man de 5 supersträngteorierna
med störningsräkningar. Det går bra om strängkopplingskonstanten är mindre
än 1. Om denna konstant är större än 1 duger inte störningsräkningar, och
man har en mycket besvärligare situation. Man anade vid mitten av 90-talet
att det faktiskt var så. Vad Witten visade var, att denna situation kräver
en extra rumsdimension.
/KS 2002-02-01
Grundskola_7-9: Partiklar [9513]
Fråga:
Jag har läst att det i den starka växelverkan
som förekommer i atomernas kärna är förmedlar-
partiklarna 8 st gluoner men om antalet gluomer
är konstant så måste det väl betyda att stora
atomkärnor är mer instabila än små atomkärnor,
detta stämmer väl inte. Hur kommer det sig?
/Rui C, Rålambshovsskolan, Stockholm 2002-01-30
Jag har läst att det i den starka växelverkan
som förekommer i atomernas kärna är förmedlar-
partiklarna 8 st gluoner men om antalet gluomer
är konstant så måste det väl betyda att stora
atomkärnor är mer instabila än små atomkärnor,
detta stämmer väl inte. Hur kommer det sig?
/Rui C, Rålambshovsskolan, Stockholm 2002-01-30
Svar:
Antalet gluoner är minsann inte konstant, det varierar hela tiden.
Gluoner uppstår och förintas i en rasande fart. Det finns 8 st olika
sorts gluoner. Sök på gluoner i denna databas!
/KS 2002-01-31
Antalet gluoner är minsann inte konstant, det varierar hela tiden.
Gluoner uppstår och förintas i en rasande fart. Det finns 8 st olika
sorts gluoner. Sök på gluoner i denna databas!
/KS 2002-01-31
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar