Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9714]
Fråga:
Hejsan! Vad är det som förhindrar en elektron i en atom att &34;falla&34;
mot kärnan?
/Karl H, 2002-02-27
Hejsan! Vad är det som förhindrar en elektron i en atom att &34;falla&34;
mot kärnan?
/Karl H, 2002-02-27
Svar:
Tänk dig en neutral väteatom i grundtillståndet. Det innebär att elektronen
inte kan uppnå ett lägre energitillstånd. Enligt kvantmekaniken är elektronen
inte lokaliserad någonstans. Den kvantmekaniska lösningen är
en sannolikhetstäthetsfördelning. Enligt denna är det faktiskt störst chans
att hitta elektronen vid atomkärnan.
/KS 2002-02-28
Tänk dig en neutral väteatom i grundtillståndet. Det innebär att elektronen
inte kan uppnå ett lägre energitillstånd. Enligt kvantmekaniken är elektronen
inte lokaliserad någonstans. Den kvantmekaniska lösningen är
en sannolikhetstäthetsfördelning. Enligt denna är det faktiskt störst chans
att hitta elektronen vid atomkärnan.
/KS 2002-02-28
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9724]
Fråga:
Då Pauli framlade sin uteslutningsprincip på 20-talet var det av empiriska
skäl om jag förstått saken rätt. Har man sedan dess kunnat härleda principen
teoretiskt? Kan ni i så fall nämna något om härledningen?
/Svante B, Polhemsgymnasiet, Göteborg 2002-02-28
Då Pauli framlade sin uteslutningsprincip på 20-talet var det av empiriska
skäl om jag förstått saken rätt. Har man sedan dess kunnat härleda principen
teoretiskt? Kan ni i så fall nämna något om härledningen?
/Svante B, Polhemsgymnasiet, Göteborg 2002-02-28
Svar:
Det här är en fundamental och intressant fråga. I relativistisk
kvantfältsteori finns något som kallas spinnstatistikteoremet.
Ur det kan Paulis uteslutningsprincip härledas. Det är därmed
inte säkert att man kommit problemet djupare in på livet. Man
kan ju säga att denna teori har formulerats så, att den på ett
elegant sätt inkluderar Paulis uteslutningsprincip. Många teoretiska
fysiker tror att den så kallade M-teorin kommer att bli den generella
fundamentala teorin. Där finns en direkt koppling mellan bosoner
(heltaligt spinn) och fermioner (halvtaligt spinn).Där bör det
finnas hopp om djupare förståelse av Paulis princip. Men den teorin
är ju långt ifrån färdig.
/KS 2002-03-01
Det här är en fundamental och intressant fråga. I relativistisk
kvantfältsteori finns något som kallas spinnstatistikteoremet.
Ur det kan Paulis uteslutningsprincip härledas. Det är därmed
inte säkert att man kommit problemet djupare in på livet. Man
kan ju säga att denna teori har formulerats så, att den på ett
elegant sätt inkluderar Paulis uteslutningsprincip. Många teoretiska
fysiker tror att den så kallade M-teorin kommer att bli den generella
fundamentala teorin. Där finns en direkt koppling mellan bosoner
(heltaligt spinn) och fermioner (halvtaligt spinn).Där bör det
finnas hopp om djupare förståelse av Paulis princip. Men den teorin
är ju långt ifrån färdig.
/KS 2002-03-01
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9737]
Fråga:
Hej!
Jag har tre frågor:
Hej!
Jag har tre frågor:
1. Eftersom elektromagnetisk strålning alstras av accelererande
laddningar borde inte elektronerna i en atom sända ut strålning
hela tiden pga centripetalaccelerationen?
2. När en exciterad elektron återgår till en lägre energinivå så
sänds en foton ut, betyder det att elektronen har accelererat?
3. Accelereration kan ju både betyda att hastigheten ökar eller
minskar så om elektroner med hög hastighet bromsas snabbt,
sänds det ut strålning då också?
Tack för en utmärk sida!
/Karl H, 2002-03-01
Svar:
1. Om klassisk fysik hade gällt, har du rätt, men här råder kvantmekanik.
2. I kvantmekaniken kan inte mellantillstånd diskuteras, bara begynnelse
och sluttillstånd.
3. Se ovan!
/KS 2002-03-04
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9738]
Fråga:
Redan under kemi lektionerna på högstadiet fick man veta att om man vet
hur många protoner en atom har så vet man också det maximala antalet
elektroner som atomen i fråga kan ha. Och det verkar ju väldigt logiskt,
eller? Men varför är det så, finns det någon förklaring? Varför kan det
inte finnas 2 elektroner runt en väteatom exempelvis?
/Fermios v, CERN, Schweiz 2002-03-01
Redan under kemi lektionerna på högstadiet fick man veta att om man vet
hur många protoner en atom har så vet man också det maximala antalet
elektroner som atomen i fråga kan ha. Och det verkar ju väldigt logiskt,
eller? Men varför är det så, finns det någon förklaring? Varför kan det
inte finnas 2 elektroner runt en väteatom exempelvis?
/Fermios v, CERN, Schweiz 2002-03-01
Svar:
Visst kan en vätekärna ha två elektroner, men då är det inte en neutral
väteatom utan en negativ vätejon. Sådana produceras rutinmässigt i
acceleratorsammanhang.
/KS 2002-03-01
Visst kan en vätekärna ha två elektroner, men då är det inte en neutral
väteatom utan en negativ vätejon. Sådana produceras rutinmässigt i
acceleratorsammanhang.
/KS 2002-03-01
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9783]
Fråga:
Varför skulle materien kollapsa om elektronerna inte skulle ha halvtaligt spinn
och befinna sig i ett och samma &34;skal&34; nära atomkärnan?
/Jimmy K, Martin-Kochgymnasiet, Hedemora 2002-03-06
Varför skulle materien kollapsa om elektronerna inte skulle ha halvtaligt spinn
och befinna sig i ett och samma &34;skal&34; nära atomkärnan?
/Jimmy K, Martin-Kochgymnasiet, Hedemora 2002-03-06
Svar:
Hade elektronen heltaligt spinn, skulle alla elektronerna sitta på samma
plats. Atomer i vår mening skulle inte existera.
/KS 2002-03-06
Hade elektronen heltaligt spinn, skulle alla elektronerna sitta på samma
plats. Atomer i vår mening skulle inte existera.
/KS 2002-03-06
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9840]
Fråga:
Vet man idag vad det är som får en vågfunktion att kollapsa?
Medvetenhetstolkningen verkar inte särskilt trolig, ty de har
väl visat sig att även mätapperatur kan få vågfunktionen att kollapsa.
Och "parallell universum" tolkningen verkar ju ännu mer funtad.
/Erik N, Östra Gym, UMEÅ 2002-03-13
Vet man idag vad det är som får en vågfunktion att kollapsa?
Medvetenhetstolkningen verkar inte särskilt trolig, ty de har
väl visat sig att även mätapperatur kan få vågfunktionen att kollapsa.
Och "parallell universum" tolkningen verkar ju ännu mer funtad.
/Erik N, Östra Gym, UMEÅ 2002-03-13
Svar:
Dikussionen om superpositionen är reell eller inte pågår fortfarande.
Roger Penrose tror inte att den gäller för stora föremål
(som Schrödingers katt), medan Anton Zeilinger hävdar att den gäller utan
begränsning. För ett referat av denna diskusion hänvisar vi till en artikel
i New Scientist, 9 mars 2002. Du kan säkert hitta den på blioteket.
Den är på engelska, och är inte alldeles lättläst, men det här är svåra saker.
/KS 2002-10-16
Dikussionen om superpositionen är reell eller inte pågår fortfarande.
Roger Penrose tror inte att den gäller för stora föremål
(som Schrödingers katt), medan Anton Zeilinger hävdar att den gäller utan
begränsning. För ett referat av denna diskusion hänvisar vi till en artikel
i New Scientist, 9 mars 2002. Du kan säkert hitta den på blioteket.
Den är på engelska, och är inte alldeles lättläst, men det här är svåra saker.
/KS 2002-10-16
Grundskola_4-6: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9849]
Fråga:
Hej vi arbetar med luft jag har letat i böcker men hittar inget svar.
Kan ni hjälpa mig?Min fråga är hur kom luften till?
/Jonathan B, Ekebyskolan, Vallentuna 2002-03-14
Hej vi arbetar med luft jag har letat i böcker men hittar inget svar.
Kan ni hjälpa mig?Min fråga är hur kom luften till?
/Jonathan B, Ekebyskolan, Vallentuna 2002-03-14
Svar:
Luften består i huvudsak av kväve (78%), syre (21%) och argon (1%).
Kvävet och syret producerades i tunga stjärnor och kastades ut i rymden
i supernovaexplosioner innan vårt solsystem bildades. Argonet i luften
kommer från radioaktivt sönderfall av 40K (kalium-40), som finns
i bergrunden. Kalium har i sin tur bildats på samma sätt som kvävet och syret.
/KS 2002-03-15
Luften består i huvudsak av kväve (78%), syre (21%) och argon (1%).
Kvävet och syret producerades i tunga stjärnor och kastades ut i rymden
i supernovaexplosioner innan vårt solsystem bildades. Argonet i luften
kommer från radioaktivt sönderfall av 40K (kalium-40), som finns
i bergrunden. Kalium har i sin tur bildats på samma sätt som kvävet och syret.
/KS 2002-03-15
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9889]
Fråga:
Hej, mina frågor lyder: Varför orsakar Zeemaneffekten en symmetrisk
uppdelning av spektrallinjer och varför medför inte Starkeffekten det?
Har fått höra att man mäter en spektrallinjes halvintensitetsbredd för
att bedömma dopplerbreddningen. Men när man undersöker linjens
tryckbreddning så mäter man vingbredden. Stämmer det och i så fall,
varför gör man så?
Funderar också på spektrallinjernas naturliga bredd.
Påverkar den linjens doppler- eller tryckprofil? Eller något annat?
/Markus B, Tycho Braheskolan, Rydebäck 2002-03-18
Hej, mina frågor lyder: Varför orsakar Zeemaneffekten en symmetrisk
uppdelning av spektrallinjer och varför medför inte Starkeffekten det?
Har fått höra att man mäter en spektrallinjes halvintensitetsbredd för
att bedömma dopplerbreddningen. Men när man undersöker linjens
tryckbreddning så mäter man vingbredden. Stämmer det och i så fall,
varför gör man så?
Funderar också på spektrallinjernas naturliga bredd.
Påverkar den linjens doppler- eller tryckprofil? Eller något annat?
/Markus B, Tycho Braheskolan, Rydebäck 2002-03-18
Svar:
Både normala Zeemaneffekten och Starkeffekten ger i allmänhet symmetriska
linjeuppdelningar. Tryckbreddningen kan också anges med halvvärdesbredd
(FWHM = Full Width at Half Maximum). Spektrallinjernas naturliga bredd
bestäms av Heisenbergs obestämdhetsrelation. Ett långlivat tillstånd
innebär en smal linje.
/KS 2002-03-20
Både normala Zeemaneffekten och Starkeffekten ger i allmänhet symmetriska
linjeuppdelningar. Tryckbreddningen kan också anges med halvvärdesbredd
(FWHM = Full Width at Half Maximum). Spektrallinjernas naturliga bredd
bestäms av Heisenbergs obestämdhetsrelation. Ett långlivat tillstånd
innebär en smal linje.
/KS 2002-03-20
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [10036]
Fråga:
vad är atommodellen? och vem upptäcktes det av?
/tugba k, kunskapsskola, norsborg 2002-04-03
vad är atommodellen? och vem upptäcktes det av?
/tugba k, kunskapsskola, norsborg 2002-04-03
Svar:
Den Bohrska atommodellen växte fram 1913 och åren därefter. Den kvantmekaniska
atommodellen växte fram under 1920-talet. Många fysiker var inblandade i detta
arbete.
/KS 2002-04-05
Den Bohrska atommodellen växte fram 1913 och åren därefter. Den kvantmekaniska
atommodellen växte fram under 1920-talet. Många fysiker var inblandade i detta
arbete.
/KS 2002-04-05
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [10050]
Fråga:
Jag har fått i uppgift att skriva en uppsats om atomens historia.
Vem upptäckte atomen? När? o.s.v. Jag vore tacksam för lite hjälp med detta.
Må Väl.
/Jonas
Jonash_86@mail.com
/Jonas H, Norrlyckeskolan, Helsingborg 2002-04-05
Jag har fått i uppgift att skriva en uppsats om atomens historia.
Vem upptäckte atomen? När? o.s.v. Jag vore tacksam för lite hjälp med detta.
Må Väl.
/Jonas
Jonash_86@mail.com
/Jonas H, Norrlyckeskolan, Helsingborg 2002-04-05
Svar:
Greken Demokritos framlade sina ideer om atomer för 2400 år sedan, men det var
väl mest spekulationer. Den moderna atomteorin växte fram under 1800-talet,
först genom kemin, senare genom gasteorin. Upptäckten av atomkärnan (1911) kan
tillskrivas Rutherford, men annars är det många kemister och fysiker
som har bidragit. Slå på atom i Nationalencyklopedin
för mera detaljer.
/KS 2002-04-05
Greken Demokritos framlade sina ideer om atomer för 2400 år sedan, men det var
väl mest spekulationer. Den moderna atomteorin växte fram under 1800-talet,
först genom kemin, senare genom gasteorin. Upptäckten av atomkärnan (1911) kan
tillskrivas Rutherford, men annars är det många kemister och fysiker
som har bidragit. Slå på atom i Nationalencyklopedin
för mera detaljer./KS 2002-04-05
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar