Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9015]
Fråga:
Vi forskar om kärnfysik och vi skulle ville ställa några frågor. Tacksam för alla svar vi kan få.
Vem var Lise Meitner och vad gjorde hon?
Sen skulle vi också vilja vet vad elementsyntes är.
Tack så mycket på förhand!
/Camilla och Emelie E, Kvarnbergsskolan, Östermalm och Värmdö 2001-10-31
Vi forskar om kärnfysik och vi skulle ville ställa några frågor. Tacksam för alla svar vi kan få.
Vem var Lise Meitner och vad gjorde hon?
Sen skulle vi också vilja vet vad elementsyntes är.
Tack så mycket på förhand!
/Camilla och Emelie E, Kvarnbergsskolan, Östermalm och Värmdö 2001-10-31
Svar:
Elementsyntes innebär att man omvandlar ett grundämne till ett annat,
alltså de gamla alkemisternas önskedröm. Det var sådant Lise Meitner
sysslade med. Kolla sajterna!
/KS 2001-10-31
Elementsyntes innebär att man omvandlar ett grundämne till ett annat,
alltså de gamla alkemisternas önskedröm. Det var sådant Lise Meitner
sysslade med. Kolla sajterna!
/KS 2001-10-31
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9025]
Fråga:
Om man hetter upp ett ämne tillräckligt mycket ska det ju bli plasma.
när man sedan kyler ner plasman, blir det då samma ämne som man hade
från början. om inte vad blir det för ämne, varför?
/Lina A, Strömbacka, Piteå 2001-11-04
Om man hetter upp ett ämne tillräckligt mycket ska det ju bli plasma.
när man sedan kyler ner plasman, blir det då samma ämne som man hade
från början. om inte vad blir det för ämne, varför?
/Lina A, Strömbacka, Piteå 2001-11-04
Svar:
Hettar du upp plasmat måttligt (kanske en miljon grader) kommer plasmat bestå
av elektroner och atomkärnor som kolliderar elastiskt. Det innebär att
kollisionerna inte förändrar partiklarna, och det innebär att vi återfår
samma ämne.
Vid högre temperatur (kanse tusen miljoner grader) kan vi få inelastiska
kollisioner som förändrar atomkärnorna. Det är precis vad som händer inne
i stjärnorna. En tung stjärna exploderar till slut, och då kastas de nya
ämnena ut i rymden. Jorden består till större delen av ämnen som på
detta vis producerades under själva explosionen. Utan dessa våldsamma
explosioner hade liv på jorden inte kunnat finnas.
/KS 2001-11-05
Hettar du upp plasmat måttligt (kanske en miljon grader) kommer plasmat bestå
av elektroner och atomkärnor som kolliderar elastiskt. Det innebär att
kollisionerna inte förändrar partiklarna, och det innebär att vi återfår
samma ämne.
Vid högre temperatur (kanse tusen miljoner grader) kan vi få inelastiska
kollisioner som förändrar atomkärnorna. Det är precis vad som händer inne
i stjärnorna. En tung stjärna exploderar till slut, och då kastas de nya
ämnena ut i rymden. Jorden består till större delen av ämnen som på
detta vis producerades under själva explosionen. Utan dessa våldsamma
explosioner hade liv på jorden inte kunnat finnas.
/KS 2001-11-05
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9041]
Fråga:
Kan du säga mig allt du vet om kärnkemi
/marrtin a, kvarnbergsskolan, gustavsberg 2001-11-07
Kan du säga mig allt du vet om kärnkemi
/marrtin a, kvarnbergsskolan, gustavsberg 2001-11-07
Svar:
Nej, det kan jag inte, det skulle bli alldeles för långt.
Jo, en sak ska jag säga, det ett gammaldags ord som inte förekommer i
svenskan längre. Numera talar man om kärnfysik.
/KS 2001-11-07
Nej, det kan jag inte, det skulle bli alldeles för långt.
Jo, en sak ska jag säga, det ett gammaldags ord som inte förekommer i
svenskan längre. Numera talar man om kärnfysik.
/KS 2001-11-07
: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9233]
Fråga:
Jag hittade en uppgift på nätet där man skulle räkna ut antalet
molekyler i 2 liter luft. Om man sedan tänkte sig varje molekyl
i en sockerbits storlek och la dem på jordens yta så skulle någonting hända.
Jag fick fram att det i 2 liter luft finns ca 4,9 x 10^24 st molekyler ,
men vad händer om jag lägger dessa på jordens yta?
/Jari K, Malmö 2001-11-27
Jag hittade en uppgift på nätet där man skulle räkna ut antalet
molekyler i 2 liter luft. Om man sedan tänkte sig varje molekyl
i en sockerbits storlek och la dem på jordens yta så skulle någonting hända.
Jag fick fram att det i 2 liter luft finns ca 4,9 x 10^24 st molekyler ,
men vad händer om jag lägger dessa på jordens yta?
/Jari K, Malmö 2001-11-27
Svar:
Vi har inte helt klart för oss vad man är ute efter, men det skulle
kunna vara det här: Man kan lätt räkna ut att jordens yta är
51018 cm2. Täcker vi jorden med dina
kubikcentimeterrstora sockerbitar räcker det inte med ett lager,
vi måste lägga 106 lager, vilket blir 10 km.
Detta med den siffra du givit. Vi får 51022 molekyler.
Har du räknat rätt?
/KS 2001-11-28
Vi har inte helt klart för oss vad man är ute efter, men det skulle
kunna vara det här: Man kan lätt räkna ut att jordens yta är
51018 cm2. Täcker vi jorden med dina
kubikcentimeterrstora sockerbitar räcker det inte med ett lager,
vi måste lägga 106 lager, vilket blir 10 km.
Detta med den siffra du givit. Vi får 51022 molekyler.
Har du räknat rätt?
/KS 2001-11-28
: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9375]
Fråga:
Vem var Glenn Seaborg? Vad har han gjort inom fysiken?
/sofie g, borgå 2001-12-11
Vem var Glenn Seaborg? Vad har han gjort inom fysiken?
/sofie g, borgå 2001-12-11
Svar:
Han är främst känd för framställning av transurana grundämnen,
alltså grundämnen tyngre än uran. Vill du veta mera, kan du slå
i Nationalencyklopedin
.
/KS 2001-12-13
Han är främst känd för framställning av transurana grundämnen,
alltså grundämnen tyngre än uran. Vill du veta mera, kan du slå
i Nationalencyklopedin
./KS 2001-12-13
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9488]
Fråga:
Jag undrar om det är sant att vissa radioaktiva ämnen ger ut någon form av ljus,
synligt, infrarött eller ultraviolett m.m.
/Elias H, Ljungarum, jönköping 2002-01-27
Jag undrar om det är sant att vissa radioaktiva ämnen ger ut någon form av ljus,
synligt, infrarött eller ultraviolett m.m.
/Elias H, Ljungarum, jönköping 2002-01-27
Svar:
Ljus kan uppstå av joniserande strålning på olika sätt. Förr hade man
självlysande siffror på klockorna, som bestod av ett radioaktivt ämne,
som var blandat med en färg, som innehöll ett scintillerande ämne.
Tittar man ner i en bassäng där man förvarar utbränt kärnbränsle,
ser man att vattnet lyser blåaktigt omkring stavarna. Det är så kallat
Tjerenkovljus, som uppkommer när elektroner går snabbare än ljusets
hastighet i vatten.
/KS 2002-02-05
Ljus kan uppstå av joniserande strålning på olika sätt. Förr hade man
självlysande siffror på klockorna, som bestod av ett radioaktivt ämne,
som var blandat med en färg, som innehöll ett scintillerande ämne.
Tittar man ner i en bassäng där man förvarar utbränt kärnbränsle,
ser man att vattnet lyser blåaktigt omkring stavarna. Det är så kallat
Tjerenkovljus, som uppkommer när elektroner går snabbare än ljusets
hastighet i vatten.
/KS 2002-02-05
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9511]
Fråga:
Hur kommer det sig att styrstavarna av kadmium
i ett kärnkraftverk kan dra till sig neutroner
som saknar laddning.
/Rui C, Rålambshovsskolan, Stockholm 2002-01-30
Hur kommer det sig att styrstavarna av kadmium
i ett kärnkraftverk kan dra till sig neutroner
som saknar laddning.
/Rui C, Rålambshovsskolan, Stockholm 2002-01-30
Svar:
Att neutronen är oladdad underlättar för den att ta sig in i en atomkärna.
Att man använder kadmium i styrstavarna beror på en egenskap hos isotopen
113Cd, som finns i naturligt kadmium till 12%. Lägger man till
en neutron till denna kärna, hamnar man precis på en exciterad nivå av
114Cd. Därför är denna process starkt gynnad, och vi får en
kraftig absorption av termiska neutroner.
/KS 2002-01-31
Att neutronen är oladdad underlättar för den att ta sig in i en atomkärna.
Att man använder kadmium i styrstavarna beror på en egenskap hos isotopen
113Cd, som finns i naturligt kadmium till 12%. Lägger man till
en neutron till denna kärna, hamnar man precis på en exciterad nivå av
114Cd. Därför är denna process starkt gynnad, och vi får en
kraftig absorption av termiska neutroner.
/KS 2002-01-31
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9541]
Fråga:
Vad menas med att en atomkärna är instabil?
/Camilla W, Röbroskolan, Storuman 2002-02-04
Vad menas med att en atomkärna är instabil?
/Camilla W, Röbroskolan, Storuman 2002-02-04
Svar:
En instabil kärna omvandlas efter en viss tid till en annan kärna
genom radioaktivt sönderfall. Sök på sönderfall i denna
databas. Där hittar du nästan 100 frågor och svar som har med saken att göra.
/KS 2002-02-05
En instabil kärna omvandlas efter en viss tid till en annan kärna
genom radioaktivt sönderfall. Sök på sönderfall i denna
databas. Där hittar du nästan 100 frågor och svar som har med saken att göra.
/KS 2002-02-05
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9557]
Fråga:
Om man i väteatomen låter elektronens centripetalkraft ballansera mot
protonens och elektronens coulumbkraft ,enligt gängse formler,
erhålls vid ökande energier en allt mindre atomradie.
Hur kan detta komma sig. Spontant tycker man att radien skall öka i
paritet med centripetalkraften. Dessutom stämmer inte detta med Bohrs
kvantiserade energinivåer, där en högre energi ger en större radie, eller…
/C-Anders K, Sollefteå 2002-02-05
Om man i väteatomen låter elektronens centripetalkraft ballansera mot
protonens och elektronens coulumbkraft ,enligt gängse formler,
erhålls vid ökande energier en allt mindre atomradie.
Hur kan detta komma sig. Spontant tycker man att radien skall öka i
paritet med centripetalkraften. Dessutom stämmer inte detta med Bohrs
kvantiserade energinivåer, där en högre energi ger en större radie, eller…
/C-Anders K, Sollefteå 2002-02-05
Svar:
Pluto skulle ha högre energi om den gick i Merkurius bana. Annars avråder
vi dig att syssla med Bohrs atommodell. Den är av historiskt intresse,
men är övergiven sedan tre generationer tillbaka. Slå gärna på
atom i Nationalencyklopedin.
Vad man menar med &34;högre&34; blir olika beroende om man talar om energinivån
eller bindningsenergin.
/KS 2002-02-12
Pluto skulle ha högre energi om den gick i Merkurius bana. Annars avråder
vi dig att syssla med Bohrs atommodell. Den är av historiskt intresse,
men är övergiven sedan tre generationer tillbaka. Slå gärna på
atom i Nationalencyklopedin
.Vad man menar med &34;högre&34; blir olika beroende om man talar om energinivån
eller bindningsenergin.
/KS 2002-02-12
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [9614]
Fråga:
När en elektron faller tillbaka från ett exciterat tillstånd till sitt
vanliga skal sänds det ut en foton. Anser man att denna accelererar upp
till ljusets hastighet eller förekommer ingen acceleration alls här;
vore ju konstigt värre.
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2002-02-11
När en elektron faller tillbaka från ett exciterat tillstånd till sitt
vanliga skal sänds det ut en foton. Anser man att denna accelererar upp
till ljusets hastighet eller förekommer ingen acceleration alls här;
vore ju konstigt värre.
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2002-02-11
Svar:
Glöm den Bohrska atommodellen, i varje fall om du vill komma åt de djupare
aspekterna av kvantmekaniken.
I modern kvantmekanik kan elektronen aldrig
lokaliseras. Det resultat kvantmekaniken levererar är en
sannolikhetstäthetsfördelning.
Övergången sker mellan två olika sådana fördelningar. Man kan bara beskriva
sluttillståndet, alltså en ny fördelning och en foton, som för iväg energin
med ljusets hastighet.
Det är inte möjligt
att tala om något mellantillstånd. En smula abstrakt, men kvantmekaniken
strider faktiskt mot sunt bondförnuft. Det är bara att acceptera att sådan är
världen.
/KS 2002-02-12
Glöm den Bohrska atommodellen, i varje fall om du vill komma åt de djupare
aspekterna av kvantmekaniken.
I modern kvantmekanik kan elektronen aldrig
lokaliseras. Det resultat kvantmekaniken levererar är en
sannolikhetstäthetsfördelning.
Övergången sker mellan två olika sådana fördelningar. Man kan bara beskriva
sluttillståndet, alltså en ny fördelning och en foton, som för iväg energin
med ljusets hastighet.
Det är inte möjligt
att tala om något mellantillstånd. En smula abstrakt, men kvantmekaniken
strider faktiskt mot sunt bondförnuft. Det är bara att acceptera att sådan är
världen.
/KS 2002-02-12
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar