Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7460]
Fråga:
Anta att plutonium har 24000 års halveringstid. en klump med plutonium
har då efter 24000 år minskat med hälften i massa. Borde inte då nästa
halveringstid vara 12000 år då eftersom det bara finns hälften så mycket
materia kvar, eller förstår atomerna i klumpen att de har minskat och
faller sönder långsammare? det senaste verkar ju tämligen orimligt.
/hannes k, näsbydalskolan, täby 2001-02-11
Anta att plutonium har 24000 års halveringstid. en klump med plutonium
har då efter 24000 år minskat med hälften i massa. Borde inte då nästa
halveringstid vara 12000 år då eftersom det bara finns hälften så mycket
materia kvar, eller förstår atomerna i klumpen att de har minskat och
faller sönder långsammare? det senaste verkar ju tämligen orimligt.
/hannes k, näsbydalskolan, täby 2001-02-11
Svar:
Här är en sak du missförstått. Plutonium-239 försvinner inte,
det omvandlas till uran-235, som har 700 miljoner års halveringstid,
och kan i detta sammanhang betraktas som stabilt.
Alltså: Har man 1000 atomer plutonium-239 från början, är där efter 24000 år
500 (ungefär) atomer plutonium-239 kvar. Men där är nu 500 (ungefär)
atomer uran-235.
Efter 48000 år är där 250 atomer plutonoium-239 och 750 atomer uran-235.
Efter 240000 år finns möjligen 1 atom plutonium-239, resten är uran-235.
Denna enda atomkärna har precis samma egenskaper som de 1000 ursprungliga
plutoniumkärnorna. Atomkärnor har inget minne. Det är precis denna
egenskap som leder till det exponentiella sönderfallet. Ett annat sätt att
uttrycka det är att sannolikheten för att en radioaktiv kärna ska sönderfalla
om en sekund (l) är oberoende av tiden. Detta
är i själva verket en differentialekvation uttryckt i ord. Lösningen är
N = Noe-lt
där N är antalet kärnor vid tiden t och No är antalet
kärnor vid t = 0.
Halveringstiden (t1/2) är den tid då N/No = 1/2.
Vi logaritmerar:
ln(N/No) = ln(1/2) = -ln2 =
-lt1/2
Halveringstiden blir alltså:
t1/2 = ln2/l
/KS 2001-02-13
Här är en sak du missförstått. Plutonium-239 försvinner inte,
det omvandlas till uran-235, som har 700 miljoner års halveringstid,
och kan i detta sammanhang betraktas som stabilt.
Alltså: Har man 1000 atomer plutonium-239 från början, är där efter 24000 år
500 (ungefär) atomer plutonium-239 kvar. Men där är nu 500 (ungefär)
atomer uran-235.
Efter 48000 år är där 250 atomer plutonoium-239 och 750 atomer uran-235.
Efter 240000 år finns möjligen 1 atom plutonium-239, resten är uran-235.
Denna enda atomkärna har precis samma egenskaper som de 1000 ursprungliga
plutoniumkärnorna. Atomkärnor har inget minne. Det är precis denna
egenskap som leder till det exponentiella sönderfallet. Ett annat sätt att
uttrycka det är att sannolikheten för att en radioaktiv kärna ska sönderfalla
om en sekund (l) är oberoende av tiden. Detta
är i själva verket en differentialekvation uttryckt i ord. Lösningen är
N = Noe-lt
där N är antalet kärnor vid tiden t och No är antalet
kärnor vid t = 0.
Halveringstiden (t1/2) är den tid då N/No = 1/2.
Vi logaritmerar:
ln(N/No) = ln(1/2) = -ln2 =
-lt1/2
Halveringstiden blir alltså:
t1/2 = ln2/l
/KS 2001-02-13
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7471]
Fråga:
Kan vi se radioaktivitet och i sånt fall hur
/Gharib K, Navestadskolan, Norrköping 2001-02-12
Kan vi se radioaktivitet och i sånt fall hur
/Gharib K, Navestadskolan, Norrköping 2001-02-12
Svar:
Tittar man på utbrända kärnbränslestavar i en vattentank, ser man ett
blåaktigt ljus i vattnet omkring stavarna. Det är så kallat Tjerenkovljus,
som uppkommer när elektroner far fortare än ljushastigheten i vattnet.
Det krävs mycket stark strålning för att man ska se detta ljus. Kolla
sajt 1.
/KS 2001-02-12
Tittar man på utbrända kärnbränslestavar i en vattentank, ser man ett
blåaktigt ljus i vattnet omkring stavarna. Det är så kallat Tjerenkovljus,
som uppkommer när elektroner far fortare än ljushastigheten i vattnet.
Det krävs mycket stark strålning för att man ska se detta ljus. Kolla
sajt 1.
/KS 2001-02-12
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7481]
Fråga:
Jag ställde en fråga till min fysik lärare som han ej kunde svara på
och då gav han mig tipset att skriva till er.
Det jag undrade var hur man upptäckte dom olika elektronskalen
och hur man upptäckte hur många olika elektroner det finns i varje skal.
/Mia L, Frosta skolan, Hörby 2001-02-12
Jag ställde en fråga till min fysik lärare som han ej kunde svara på
och då gav han mig tipset att skriva till er.
Det jag undrade var hur man upptäckte dom olika elektronskalen
och hur man upptäckte hur många olika elektroner det finns i varje skal.
/Mia L, Frosta skolan, Hörby 2001-02-12
Svar:
Den förste som gjorde en någorlunda vettig atommodell var Bohr 1913.
Den förbättrades efter hand, men inte förrän 1925 kan man säga att
den var fullbordad. Då upptäcktes Pauliprincipen och spinkvanttalet.
/KS 2001-02-13
Den förste som gjorde en någorlunda vettig atommodell var Bohr 1913.
Den förbättrades efter hand, men inte förrän 1925 kan man säga att
den var fullbordad. Då upptäcktes Pauliprincipen och spinkvanttalet.
/KS 2001-02-13
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7543]
Fråga:
Jag fick följande berättelse , men på tyska som jag försöker att översätta:
"Schrödingers ko": En människa spärra in en ko i en atombunker, som ger
det omöjligt att informationer kan komma ut. I bunkret finns ett präparat
med en enda radioaktiv kärna. Vid sönderfallet utlösas en mekanism som dödar
kon. För betraktaren är kon kvantenteoretisk samtidigt död och levande,
icke död eller levande. Förklara motsägelsen!
Jag är tyvärr inte helt säkert att jag har löst problemet fullständigt.
Därför skulle jag vara tacksam för Era åsikter och förklaringar.
/Harald K, Tyska Ambassadskolan i Beijing, Beijing/Kina 2001-02-19
Jag fick följande berättelse , men på tyska som jag försöker att översätta:
"Schrödingers ko": En människa spärra in en ko i en atombunker, som ger
det omöjligt att informationer kan komma ut. I bunkret finns ett präparat
med en enda radioaktiv kärna. Vid sönderfallet utlösas en mekanism som dödar
kon. För betraktaren är kon kvantenteoretisk samtidigt död och levande,
icke död eller levande. Förklara motsägelsen!
Jag är tyvärr inte helt säkert att jag har löst problemet fullständigt.
Därför skulle jag vara tacksam för Era åsikter och förklaringar.
/Harald K, Tyska Ambassadskolan i Beijing, Beijing/Kina 2001-02-19
Svar:
Motsägelsen går inte att förklara, men så måste situationen tolkas
kvantmekaniskt. Tankeexperimentet brukar kallas Schrödingers katt,
inte ko. Det är diskuterat i svaret nedan. Ett mycket närbesläktat problem
är de så kallade EPR paraxoxen. Den dikuteras i det andra svaret.
/KS 2001-02-19
Motsägelsen går inte att förklara, men så måste situationen tolkas
kvantmekaniskt. Tankeexperimentet brukar kallas Schrödingers katt,
inte ko. Det är diskuterat i svaret nedan. Ett mycket närbesläktat problem
är de så kallade EPR paraxoxen. Den dikuteras i det andra svaret.
/KS 2001-02-19
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7571]
Fråga:
Jag undrar hur en kiselkristall egentligen ser ut.
Finns det någon bra bild där man ser atomernas och
elektronparbindningarnas struktur?
Hälsningar, Agne
/Agne F, Volvogymnasiet, Skövde 2001-02-21
Jag undrar hur en kiselkristall egentligen ser ut.
Finns det någon bra bild där man ser atomernas och
elektronparbindningarnas struktur?
Hälsningar, Agne
/Agne F, Volvogymnasiet, Skövde 2001-02-21
Svar:
Kisel har diamantstruktur.
/KS 2001-02-21
Kisel har diamantstruktur.
/KS 2001-02-21
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7626]
Fråga:
Jag fick en fråga från en elev om vad som händer med elektronerna
när ett radioaktivt ämne skickar ut alfapartiklar.
Alfapartikeln är ju en heliumkärna... men vad händer med elektronerna?
/Gunnel S, Fryxellska, Sunne 2001-02-25
Jag fick en fråga från en elev om vad som händer med elektronerna
när ett radioaktivt ämne skickar ut alfapartiklar.
Alfapartikeln är ju en heliumkärna... men vad händer med elektronerna?
/Gunnel S, Fryxellska, Sunne 2001-02-25
Svar:
Vad som händer under själva alfasöderfallet är svårt att överblicka.
Slutresultatet är i alla fall entydigt. Den återstående atomen har två
elektroner mindre. När alfapartikeln bromsats in, fångar den in två elektroner
från omgivningen, och blir en heliumatom. Nettoresultatet blir alltså
noll. Nästan allt helium vi har här på jorden har uppkommit på detta sätt.
/KS 2001-02-26
Vad som händer under själva alfasöderfallet är svårt att överblicka.
Slutresultatet är i alla fall entydigt. Den återstående atomen har två
elektroner mindre. När alfapartikeln bromsats in, fångar den in två elektroner
från omgivningen, och blir en heliumatom. Nettoresultatet blir alltså
noll. Nästan allt helium vi har här på jorden har uppkommit på detta sätt.
/KS 2001-02-26
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7631]
Fråga:
God dag!
Vi gör ett arbete om gammasrålning och har några frågor till Er:
God dag!
Vi gör ett arbete om gammasrålning och har några frågor till Er:
1. Hur påverkar gammastrålning oss människor negativt?
2. Varför är exempelvis bly bra att stoppa gammastrålning med?
Finns det fler lika bra "sköldar"? Varför är dessa bra?
Vi har frågat detta förut, men fick inget svar. Vore tacksamma för svar snarast.
Tack på förhand!
/Olof L, Alströmergymnasiet, Alingsås 2001-02-26
Svar:
1. Här hänvisar vi till Strålsäkerhetsmyndigheten
. Slå på
joniserande strålning i Nationalencyklopedin.
2. Andra ämnen med högt atomnummer är också bra, men bly är billigast.
/KS 2001-02-26
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7712]
Fråga:
Det svarades i en annan fråga att neutronerna som lämnar en partikelaccelerator,
lämnar den med olika hastighet. Men samtidigt måste de ha en speciell hastighet
för att kunna klyva en atomkärna, är det endast en liten mängd som klyver
atomer, eller rättare sagt startar kedjereaktionen i ett fissions-kraftverk?
Hur stor felmarginal får en neutron ha när den ska klyva en kärna,
och hur stor är den hastigheten?
/Jonathan B, Mogaskolan, Svenljunga 2001-03-07
Det svarades i en annan fråga att neutronerna som lämnar en partikelaccelerator,
lämnar den med olika hastighet. Men samtidigt måste de ha en speciell hastighet
för att kunna klyva en atomkärna, är det endast en liten mängd som klyver
atomer, eller rättare sagt startar kedjereaktionen i ett fissions-kraftverk?
Hur stor felmarginal får en neutron ha när den ska klyva en kärna,
och hur stor är den hastigheten?
/Jonathan B, Mogaskolan, Svenljunga 2001-03-07
Svar:
Neutroner kan man inte accelerera i en partikelaccelerator eftersom de är
är oladdade. Antagligen menar du i stället &34;kärnreaktor&34;.
Vid kärnklyvning bildas snabba elektroner, som bromsas ner för att kunna
orsaka nya kärnklyvningar. Ju långsammare de går desto större är chansen
för nya kärnklyvningar. För närmre diskussion, se svaret nedan.
/KS 2001-03-07
Neutroner kan man inte accelerera i en partikelaccelerator eftersom de är
är oladdade. Antagligen menar du i stället &34;kärnreaktor&34;.
Vid kärnklyvning bildas snabba elektroner, som bromsas ner för att kunna
orsaka nya kärnklyvningar. Ju långsammare de går desto större är chansen
för nya kärnklyvningar. För närmre diskussion, se svaret nedan.
/KS 2001-03-07
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7761]
Fråga:
Hur beter sig protoner och neutroner sig åt i kärnan?
Vad heter de krafter som motvärkar protonerna att stöta bort varrandra?
Vad har de för nytta?
/Jenny L, Eneby, Norrköping 2001-03-12
Hur beter sig protoner och neutroner sig åt i kärnan?
Vad heter de krafter som motvärkar protonerna att stöta bort varrandra?
Vad har de för nytta?
/Jenny L, Eneby, Norrköping 2001-03-12
Svar:
De kallas kärnkrafter. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-03-15
De kallas kärnkrafter. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-03-15
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [7772]
Fråga:
Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl.
/gf h, äng, sbg 2001-03-13
Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl.
/gf h, äng, sbg 2001-03-13
Svar:
En molekyl kan man med kemiska metoder dela ner i mindre bitar, men det
kan man inte med en atom.
Exempel:
1. Vatten kan man dela till väte och syre med elektrolys.
2. Stearinet delas ner till mindre bitar (vatten och koldioxid) när
ljuset brinner.
/KS 2001-03-13
En molekyl kan man med kemiska metoder dela ner i mindre bitar, men det
kan man inte med en atom.
Exempel:
1. Vatten kan man dela till väte och syre med elektrolys.
2. Stearinet delas ner till mindre bitar (vatten och koldioxid) när
ljuset brinner.
/KS 2001-03-13
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar