Svar:
Atomen består av en kärna och elektroner (negativt laddade) som "snurrar" runt kärnan. Kärnan består av protoner (positivt laddade) och neutroner (oladdade) som har ungefär samma massa. Det finns lika många elektroner i atomen som det finns protoner i kärnan. Atomnumret är antalet protoner i kärnan. Masstal är antalet neutroner + protoner. Olika isotoper av samma ämne har samma antal protoner i kärnan men olika antal neutroner.

Radioaktivitet innebär att kärnan omvandlas i och med att den spontant sänder ut partiklar; elektroner, fotoner (ljuspartiklar) eller alfa-partiklar. Både elektronen och fotonen skapas i samma ögonblick som de sänds ut. Alfa-partikeln består av två protoner och två neutroner.

Utsändning av radioaktiv strålning sker slumpvis. Efter halveringstiden har hälften av alla kärnor sänt ut radioaktiv strålning.
1998-11-17

Svar:
Neutroner finns tillsammans med protoner inne i atomkärnan. De elektriskt laddade protonerna stöter bort varandra. Mellan protoner och neutroner finns en mycket stark kraft. Denna starka kraft gör att atomkärnan kan hålla ihop trots att protonerna stöter bort varandra. Neutronens "uppgift" är alltså att hålla samman atomens kärna.

Fundera: Vad hade hänt med atomkärnan om neutronen inte funnits?
1998-11-17

Svar:
En positron är elektronens antipartikel. Det betyder att den har precis samma egenskaper som elektronen förutom att dess laddning är positiv. Att den är antipartikel betyder också att om en elektron och en positron möts så förintas båda.
1997-03-20

Svar:
Den symboliserar en källa som strålar ut. Gult-svart är en ofta använd kombination av varningsfärger.
1998-11-17

Svar:
1. Ja, en människa strålar ut infraröd strålning som alla varma kroppar. Desutom så finns det radioaktiva atomer i kroppen som strålar hela tiden.
2. Det finns många former av strålning. Elektromagnetisk strålning består av vågor. Radioaktiv strålning består av partiklar, laddade eller oladdade.
3. Fotoner är en "ljuspartikel". Ljus kan ses som en ström av små, masslösa partiklar.
1998-11-17

Svar:
Pierre Curie var en fransk fysiker som undersökte magnetism och kristallers struktur innan han träffade sin hustru Marie. Marie Sklodowska var född i Polenoch hade kommit till Paris för att studera fysik och matematik. De började tillsammans studera den nyupptäckta radioaktiva strålningen. Marie fann att det iuranmalm måste finnas ett nytt ämne som sände ut stark radioaktiv strålning (hon kallade detta ämne för Radium). Hon upptäckte även ett annat
ämne somfick namnet Polonium. Makarna fick år 1906 dela ena hälften av Nobelpriset i fysik, se The Nobel Prize in Physics - Laureates. Pierre avled strax efter i en olycka. Marie fick senare också Nobelpriseti kemi, se The Nobel Prize in Chemistry - Laureates. Hon är den enda som fått dessa båda pris. Hon dog i en cancersjukdom som hon med stor säkerhet fått på grund av den strålning hon utsatts för i sinforskning.

Läs: Boken om Marie, "Min mor, Marie Sklodowska Curie" som hennes dotter Eva skrev.
1998-11-17

Svar:
En elektron som exciteras ligger precis som du säger "kvar ett tag" i den högre nivån. Tiden är visserligen ganska kort men ur elektronens synpunkt är den ändå ganska lång. En elektron som "hoppat upp" till en högre energinivå behöver inte "falla ner" till den nivå den kom från. Den utsända strålningen kan alltså ha lägre frekvens.

Fundera: Varför kan det utsända ljuset normalt inte ha högre frekvens?
1997-03-20

Svar:
Man beräknar massorna på de partiklar som ingår i kärnan.
I tritium ingår en proton och två neutroner och en elektron.
Deras sammanlagda massa är 3,0252u. Massdefekten är skillnaden
mellan denna massa och tritiums massa. Alltså 3,0252 - 3,0155u = 0,0097 u.

Beräkna Hur mycket energi frigöres när 2 neutroner och en
proton sammansmälter (fusionerar) till en tritiumkärna? Använd
Einsteins formel för ekvivalensen mellan massa och energi.
2000-04-06

Svar:
En kedjereaktion är en serie självförstärkande händelser. I kärnfysik kan neutroner ge upphov till kedjereaktioner när det klyvbara materialet har uppnått kritisk massa. Både kärnvapen och kärnkraftverk är beroende av en kedjereaktion. I fissionsprocessen frigörs c:a 3 neutroner (förutom de två fissionsfragmenten). Om mer är en av dessa neutroner orsakar en ny fission, så kommer antalet kärnklyvningar att öka okontrollerbart (kärnvapen) eller kontrollerbart (kärnkraftverk).

Nej, för partikelacceleratorer är det ingen fara. De
förutsättningar som gäller för kedjereaktioner är
mycket speciella så att risken för att något sådant ska
hända är väldigt liten. En av de som var med och utvecklade
atombomben under andra världskriget har berättat för mig
att vid ett tillfälle var man orolig för att neutronerna
som frigjordes vid bombens explosion skulle starta en
kedjereaktion som spred sig i hela atmosfären. En av
de teoretiska fysikerna i projektet fick då i uppdrag
att undersöka om det fanns en sådan risk. Han räknade
i fjorton dagar och kom sen tillbaka och sa: “Nej,
det kommer inte att hända“. Det gjorde det inte heller!

Se vidare Chain_reaction.
/Peter E 2000-04-07

Svar:
Både beta- och gammastrålning stoppas genom att atomer absorberar strålningsenergin. Sannolikheten för att strålningen ska absorberas av en atom ökar kraftigt med atomens vikt. Bly är ett av de ämnen som har högst atomnummer (väger mest) och som det finns gott om i naturen.

Försök På skolan finns säkert radioaktiva preparat och detektorer. Jämför själv absorptionsförmågan hos bly-, järn- och aluminiumplattor. Du kan också pröva biologiskt material som t ex blad, korvskivor ...

1998-11-04