303 frågor / svar hittades
Vad finns mellan elektronerna och kärnan i en atom?
Luft eller?
/matte s, karlsberg, sthlm 2000-03-21
Det är vanligt att beskriva atomen som ett planetsystem, med elektronerna
snurrande runt atomkärnan. Det är faktiskt en mycket missvisande bild.
Det går enligt kvantmekaniken inte att lokalisera elektronen. Vad man får
fram är en sannolikhetsfördelning. För en väteatom i grundtillståndet
är sannolikhetstätheten faktiskt högst vid atomkärnan.
Det finns inte luft i atomen - luft är ju en gas, bestående av molekyler
som i sin tur är uppbyggda av atomer. Snarare kan man säga att det är
tomrum mellan elektronerna och kärnan.
/KS 2000-03-29
Vad är en molekyl??
/Lisa p, z-lund, motala 2000-03-25
Molekyler är två eller flera atomer som sitter ihop. Det kan vara atomer av
samma ämne eller av olika ämnen.
Ta exemplet den luft som du andas nu. Den består till ungefär 80% av kvävemolekyler,
alltså två kväveatomer som håller ihop. Ca 20% är syremolekyler, alltså två
syreatomer som håller ihop. Ungefär 1% är argon, men det är en ädelgas
så den bildar inga
molekyler.
Argonatomerna är ensamma.
Nu märker du kanske att vi har kommit upp till 101%, och det är ju inte
så bra, men vi är inte så noga.
/KS 2000-03-29
Hej!
jag har en konstig fråga men jag frågar ändå.
Om vi har densiteten 11,21 vad är det då för ämne.
Vi håller nämligen på med mekanik, men vi hittar
ingen bra densitettabell någonstans, så om ni vet
nån bra sida skriv gärna det.
MVH Sofie
/Sofie L, Rekarnegymnasiet, Torshälla 2000-03-28
Vi har sett efter i en tabell. Det som kommer närmast bland grundämnena
är bly. I tabellen anges 11.35 g/cm3, eller
11350 kg/m3. Nu kan blyets densitet varierar på grund
av att isotopsammansättningen varierar.
Fundera: Varför varierar blyets isotopsammansättning?
Isotoper: Samma grundämne, men olika masstal.
/KS 2000-03-29
Hej jag går samhälls men är inresserad av fysik
,detta kanske är en enkel fråga men jag ställer
den ändå.
Det är en fråga om halveringstid, finns det något
sätt att bestämma vilken enskild atom som kommer
att sönderfalla? Hur kommer det sig att
vissa atomer av uran-238 faller sönder efter
4,5 miljarder år men andra har en livslängd på det
dubbla eller tillochmed 10 gånger så länge?
/John S, 2000-03-29
Sannolikheten för en kärna att sönderfalla under ett visst tidsintervall
är oberoende av tiden. Nu har vi i ord formulerat en differentialekvation,
som har lösningen:
N = No e-lt
N är antalet atomer vid tiden t, No är antalet atomer vid t = 0,
och l är sönderfallskonstanten.
Man kan också uttrycka det så här: En atomkärna vet inte hur gammal
den är, den har ingen klocka.
/KS 2000-04-06
Hej!
Idag så känner vi till 112 grundämnen,
dom flesta grundämnen över 100 är väldigt
ostabila. Men enligt vissa teorier så kommer
grundämne 115 att vara stabilt, om det är så
varför är 115 stabilt, vilka egenskaper kan
detta ämne tänkas ha.
Finns det någon teoretisk gräns för hur många
grundämnen som mäniskor kan göra?
/John S, 2000-03-29
Vi känner till fler än 112 grundämnen.
Det är inte nummer 115 utan 114 som
väntas vara särskilt stabil, särskilt en kärna med 184 neutroner.
(114/184) är nämligen båda så kallade magiska tal. En sådan kärna
kallas dubbelmagisk. Några exempel: Kalcium-40 (20/20),
kalcium-48 (20,28), bly-208 (82/126). Den sista är den tyngsta
stabila kärnan.
(114/184) är svårt att producera på grund av det stora antalet
neutroner. Vad man lyckats med är (114/173), (114/174) och
(114/175). Den sista har 30 s halveringstid, vilket är enormt
långt i dessa sammanhang. Det är inte omöjligt att (114/184)
är stabil.
Läs: Scientific American, januari 2000, sid 45.
/KS 2001-09-24
Vilka teorier finns det som förklarar asymmetriproblemet. (varför det finns mer materia än
anti-materia i universum)
/John S, Luleå, 2000-03-29
Det här är ett mycket spännande problem. Många tror att det så kallade
CP-brottet är inblandat. Det yttrar sig så att en viss typ av K-meson
i sällsynta fall sönderfaller till 3 pimesoner i stället för 2. Det
här går naturligtvis inte att begripa. Läs svaret nedan. Där finns
hänvisning till en artikel i Forskning och Framsteg.
/KS 2000-04-06
Tjenare alla roliga smurfar !!
Jag har en fråga som gäller antimateria.
Jag läste att man förra året vid CERN lyckades
skapa antiväteatomer.
Är det möjligt att såsmåningom skapa t.ex. vätgas?
Vilka egenskaper skulle detta i så fall få jämnfört med
vanlig vätgas?
Är det teoretiskt möjligt eller till och med sannolikt att
det finns hela planeter någonstans i universum som består av
antimateria? Hur ny är kännedomen om antimateria?
MVH
Mange och Danny Boy
/Magnus S, Hässleholms Tekniska Skola, Hässleholm 2000-03-30
Antipartiklar förutsades teoretiskt av Dirac på 30-talet. Den första
antipartikeln (positronen) hittades strax efteråt. Antiprotonen
framställdes första gången på 50-talet. Antimateria skulle på avstånd
uppföra sig som vanlig materia, samma spektrallinjer till exempel.
Det är teoretiskt möjligt att antimateria skulle kunna bilda himlakroppar.
Gör man en noggrann analys av astrofysikaliska data, visar det sig att
antimateria knappast finns i vårt universum. Denna asymmetri mellan
materia och antimateria är faktiskt en av de stora gåtorna om vårt
universum. Om man skulle lyckas framställa större mängder antimateria,
har man ett förvaringsproblem. Vanlig materia går inte att använda.
/KS 2000-03-30
1:Jag undrar om en kropp kan va 0 massa...
och om en kropp inte har massa, påverkas den av tyngdkraften...?
2: det måste finnas andra byggstenar än atomen och dess innehåll...
det är &34;blåögt&34; att inte leta efter andra partiklar...
innan trodde vi jorden var platt, sedan hittade vi atomen...
nu kan vi väll se bortom atomen och dess innehåll...
hitta en ny partikel...?
3: kan man ta bort tomrummet mellan kärnan och elektronerna i en atom...?
så att atomen minskar otroligt i storlek... Om man skulle klara detta,
borde man kunna lösa alla sophanteringsproblem i världen mm!
maila gärna svaren till e_wadenius@spray.se
/tack på förhand
/Eric W, Rönneskolan, Ängelholm 2000-04-07
1. Fotonen (ljuspartikeln) har vilomassan 0. Den påverkas av tyngdkraften,
se nedan.
2. Den minsta byggstenen vi känner nu kallas kvark. Sök på detta ord
i denna databas!
3. Det finns egentligen inget tomrum mellan atomkärnan och elektronerna,
se nedan. Däremot är det möjligt att pressa ihop materien kraftigt. I de
vita dvärgstjärnorna har matrien densiteten 1000000000000
(=1012) kg/m3. Ändå värre är neutronstjärnorna med
densiteten 1000000000000000000 (=1018) kg/m3.
/KS 2000-04-07
Hej!
Jag undrar varför man inte kan frysa ner brännsle-stavarna
så att de inte blir radioaktiva längre? Om det
blir tillräckligt kallt så kanske neutronerna
&34;dör&34;
M.V.H
ANGELICA TJÄDER!!!!!!
kallt så kanske neutronerna &34;dör&34;.
/Angelica T, Forssa Klack, Borlänge 2000-04-07
Tyvärr, temperaturen påverkar inte alls radioaktiviteten, så det hjälper inte
att kyla. Några neutroner att tala om produceras inte sedan man tagit
ut bränslestavarna.
/KS 2000-04-07
Alfastrålning och betastrålning deflekteras åt olika håll i ett magnetfält.
Vad kan det bero på?
Varför är stora atomkärnor ofta mindre stabila än små?
Hur kommer det sig att väteatomen som har en elektron har så många
spektrallinjer?
Ljus som träffar en metallyta frigör elektroner men inte protoner. Varför?
/Jenny J, Härnösand 2000-04-10
Afastrålningen består av positivt laddade heliumkärnor, och betastrålningen
(den vanligaste) består av negativt laddade elektroner,
Stora atomkärnor innehåller många positivt laddade protoner, som tenderar
att repellera (stöta ifrån) varandra. I värsta fall klyvs kärnan (fission).
Det beror på att elektronen kan befinna sig i många tillstånd. Det är när
elektronen hoppar mellan de olika tillstånden som ljuset sänds ut.
Protonerna är bundna i kärnorna, och det krävs mycket energi för att få
loss dem.
/KS 2000-04-12
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar