303 frågor / svar hittades
Jag vet att det finns kvarkar, elektroner och fotoner, och enligt det vi har lärt oss än så länge är det allt. Men what about baryonerna, mesonerna och alla de andra? Vad är de?
/daniel Z, matteusskolan, sthlm 1999-02-10
Baryoner och mesoner kallas med ett gemensamt namn hadroner. Det är de partiklar, som känner av den starka växelverkan (kärnkraften). De är sammansatta av kvarkar och antikvarkar.
Baryoner:
Består av tre kvarkar. Finns i laddning -- - 0 + ++. En stabil baryon: protonen.
Mesoner:
Består av en kvark och en antikvark. Finns i laddning - 0 +. Ingen stabil meson.
/KS 1999-03-09
varför finns det elektroner? frågat min lärare lennart...men han visste inte...vet ni?
/henrik v, valla, sala 1999-02-26
Nej vi vet inte heller varför. Men om det nu finns protoner (som är positivt laddade), måste det finnas något som är negativt laddat, annars skulle universum flyga isär med en gång. Det är väl trevligt att det finns elektroner!
/KS 1999-02-26
I isotoper finns det olika antal neutroner, inte sant. Det är ju samma antal protoner men varför blir det olika antal neutroner?Var kommer de ifrån?Tack på förhandMVH Arvid och Andreas
/Arvid och Andreas J, Furulidskolan, Aneby 1999-03-02
Ordet isotop betyder samma plats, alltså samma plats i det periodiska systemet, WebElements
. Ett grundämnes kemiska egenskaper bestäms av antalet elektroner i den neutrala atomen, som i sin tur är lika med antalet protoner. Atomer med lika antal protoner, men med olika antal neutroner, hamnar på samma plats i det periodiska systemet, de har samma kemiska egenskaper.Exempelvis tenn har 10 stabila isotoper, vilket är ovanligt många. Det beror på att antalet protoner är 50, vilket är ett så kallat magiskt tal. Det innebär att kärnan är ovanligt stabil.
I de processer där grundämnena producerades i jättestjärnor och supernovor
bildades alla sorters
kärnor, både stabila och instabila. De senare har därefter sönderfallit till stabila (utom några långlivade, som uran). Intressant är, att alla stabila kärnor finns i naturen, ingen saknas.
/KS 1999-10-11
Hur många atomer är människokroppen sammansatt av? Vad menas med"att påstå att människan är uppbyggd av atomer, är detsamma som att påstå att atomerna har en diskontunerlig struktur" ? Är denna ordning riktig: atomer,celler,vävnad,organ? Varför sker det kärnexplosioner i kroppen?
/Dundi E, ullvi, Köping 1999-03-09
För antalet atomer, se nedan. Varifrån kommer citatet? Den ordning du föreslår verkar rimlig, alltså från smått till stort. Man kan tänka sig andra ordningar också.
Inte har vi kärnexplosioner i kroppen. Du tänker nog på kärnsönderfall. Kalium är ett livsnödvändigt ämne. En typisk gymnasieelev innehåller mer än 100 g kalium. Man kan räkna ut, att i denna mängd kalium sönderfaller 4000 kärnor av kalium-40 (skall egentligen skrivas 40K ) per sekund. Det är en del av den naturliga bakgrundsstrålningen, som människan alltid har levat med.
/KS 1999-03-09
1. Hur mycket antimateria har man lyckats tillverka???
2. Hur mycket antimateria behövs för att vi ska kunna märka
en slags explosion vid en annihaltion??? 3. Kretsar positronen i motsatta riktning runt i en antiatomkärna än hur en elektron kretsar runt en atomkärna?
/David L, Elinebergsskolan, Helsingborg 1999-03-10
1. Om du menar neutral antimateria (antiatomer) rör det sig om några atomer.
2. Det behövs en positron och en elektron. De annihilerar varandra och
bildar två gammakvanta (fotoner). Varje sekund händer det hundratals
gånger i din kropp.
3. Det går inte att ange någon riktning för elektronen. Dess tillstånd
måste beskrivas kvantmekaniskt, och tyvärr kan man inte göra en enkel bild av det.
Vill du ha mera information om kärnfysik och antimateria kan du titta här: The ABC's of Nuclear Science.
/KS/lpe 1999-10-11
Vad är vätets spektrallinjer, hur kan man mäta det? skiljer sig vätets spektrallijer från exempelvis natrium? Hur?
Tack för en bra sida.
/Johan S, 1999-03-11
Varje grundämne har sina karakteristiska spektrallinjer. Därför vet vi
vad som finns i solen och i stjärnorna. De starkaste spektrallinjerna
hos natrium är gula. De gula gatlyktorna är natriumlampor.
/KS 1999-03-11
Nu kommer jag här igen med en hel del frågor. Det är så här att jag håller på med ett arbete i skolan. Så jag är väldigt tacksam om att jag får svar från er. (tacksam också för att jag tidigare fått svar) 1. Hur uppkommer en positron?, finns de i gammastrålning? 2. Är det inte kroppens egna elektroner som annihilerar när positroner når kroppen? 3. Behövs inte både en positron, en antineutron och en antiproton för att bilda antimateria? 4. Finns det en motsvarande antipartikel till alla elementarpartiklar? 5. Vad är en gluon och vad har den med antimateria att göra?
/David L, Elinebergsskolan, Helsingborg 1999-03-11
1. Högenergetiska gammastrålar kan växelverka med materia, och producera en positron och en elektron (parbildning).
2. Ja.
3. Ja, men för att producera antiväte behövs bara en positron och en antiproton.
4. Ja, men inte för de så kallade förmedlarpartiklarna.
5. Gluonerna (8st) är förmedlarpartiklar för den starka växelverkan.
/KS 1999-03-15
Ursäkta min entusiasm!
Sker en annihilation direkt efter en parbildning? eller har jag missförstått det.
Ifall det är så. Är det då en parbildning som sker när en positron träffar kroppen?
/David L, Elinebergsskolan, Helsingborg 1999-03-11
Det är väl trevligt med entusiam :-)!
Ett exempel:
En högenergetisk proton från kosmiska strålningen träffar en kvävekärna
högt uppe i atmosfären. Då bildas en massa olika kortlivade partiklar,
som i huvudsak sönderfaller till pi-mesoner. Den neutrala pi-mesonen är
kortlivad, och sönderfaller till två gammakvanta (fotoner). Dessa fotoner
kan i närheten av en atomkärna (som tar hand om en del av rörelsemängden),
producera positron-elektron par. En del av energin går åt till partiklarnas
vilomassa, resten blir rörelseenergi. Positronen har i allmänhet ganska
hög energi, och annihilationen sker i de flesta fall först sedan den
bromsats in. Annihilationen sker alltså inte direkt efter parbildningen.
Ur mänsklig synpunkt är det kanske direkt, det kan röra sig om en
miljondels sekund, men det är en mycket lång tid i atomernas värld.
Tilläggas kan att beskrivningen ovan om vad som händer med kosmiska
strålningen i atmosfären är något förenklad. Slå på kosmisk strålning
i Nationalencyklopedin!
I The ABC's of Nuclear Science finns
också intressant information.
/KS/lpe 1999-10-11
Ni påstod en gång att bara sådant som innehåller vatten kan värmas i en mikrovågsugn? Innebär det att det bara är vattenmolekylen som är en dipol, om det nu är så att det bara är dipoler som påverkas???
/Dan N, Kiörninggskolan, Härnösand 1999-03-13
Det finns andra molekyler som är dipoler, men vattenmolekylen är en ovanligt stark dipol. Det har många intressanta följder som är viktiga för livet. Bland annat blir vätebindningarna i vatten ovanligt starka. Utan vätebindningar skulle vatten frysa vid -100 oC och koka vid -80 oC. Flytande vatten är ju nödvändigt för livet. Vidare är dipolmomentet orsaken till att vatten är ett bra lösningsmedel för joner (salter).
Slå gärna på vatten och vätebindning i Nationalecyklopedin. Där finns intressanta saker att läsa.
/KS 1999-03-30
Det finns stående elektronvågor i en atom som karakteriseras av simmetri och frekvens. Enligt Plancks lag kan frekvens växlas till energi. Olika stående vågtyper kommer att ge olika elektronenergier. Varje möjlig vågmod har en bestämd frekvens och - enligt planck och Einstein - en bestämd energi. Den kan variera från grundtillståndet och uppåt till olika exciterade tillstånd. Vad jag är ute efter är energin i grundtillståndet växlad enligt Plancks lag till frekvens, samt alla de andra möjliga energinivåer - också växlade till frekvens - som elektronen överhuvudtaget kan uppta när man exciterar den. Jag tackar vänligen för all hjälp och jag skulle nöja mig även med hänvisning till fackliteratur där jag kan hitta svaret.
/Bela B, Komvux, Boras 1999-03-17
Plancks lag beskriver sambandet mellan fotonens energi och frekvens. Den är inte särskilt användbar när man ska beskriva en bunden elektron i en atom.
Utgångspunkten bör i stället vara att elektronen har halvtaligt spin. Sådana partiklar kallar man fermioner. Fotonen har heltaligt spin, och är därmed inte en fermion. För fermioner gäller Paulis uteslutningsprincip: Två fermioner kan inte ha alla kvanttal lika och kan inte befinna sig på samma plats. En elektron i en atom kan karakteriseras med fyra kvanttal:
n huvudkvanttal (n = 1, 2, 3, 4.......)
l banrörelsemängdsmomentet (l = 1, 2, 3......n - 1)
ml z-komponenten av l (från -l till +l)
ms spin ( +1/2 eller -1/2)
Hur dessa används skulle bli alltför omfattande att svara på här. Vi får hänvisa till Nationalencyklopedin. Räcker inte detta, får man nog gå till någon lärobok i atomfysik.
Om en elektron hoppar från ett högre till ett lägre energitillstånd, skickas en foton ut, vars energi blir skillnaden i energi mellan tillstånden. Plancks lag kommer in om man vill räkna ut frekvensen hos denna foton.
E = h f
E = energin, h = Plancks konstant, f = frekkvensen
Sök på Plancks konstant i denna databas!
/KS 1999-03-25
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar