Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

588 frågor / svar hittades

Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [930]
Fråga:
Varför är snön vit?

/Tommy  O,  Bengtsgården,  Bengtsfors 1998-02-04
Svar:
Snö består av iskristaller. Is är inte vitt så det är inte "ämnet i sig" som är vitt.
En ledning får vi om tittar på is med mycket luftbubblor i, som till exempel
i ishallar. Där är isen helt vit. Detta beror på att ljuset reflekteras mot
luftbubblorna inne i isen. Snö (och is med luftbubblor) är alltså vitt för att det reflekterar allt ljus - en blandning av alla färger uppfattas som vitt.

Försök: Om man krossar färgat glas till mycket små delar, "glasmjöl", så blir det vitt.

Försök: Samla in några iskristaller och titta på dem i ett mikroskop.  

/GO/lpe 1998-11-16


Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [934]
Fråga:
Hur definieras ljudvågors styrka? Som skillnaden i densiteten mellan områden där det råder högtryck och lågtryck eller blir det möjligen en differentialekvation?
/DAMIR  V,  KomVux,  FALUN 1998-02-04
Svar:
Skillnaden i densitet mellan högsta och lägsta värdet blir den dubbla amplituden.

Ljudintensiteten definieras som den effekt som passerar en tänkt yta med arean 1 m2 som är vinklerät mot ljudets utbredningsriktning.


/GO 1998-02-17



Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - interferens [965]
Fråga:
Ett experiment från gymnasiet som jag kommer ihåg var
interferens i tunna skikt. Vi fick se det randiga mönster
som uppkommer på två glasskivor som ligger på varandra.
Ränderna uppkommer ju eftersom det är olika långt mellan
glasskivorna på olika ställen, men tänk om det inte var
det. Tänk om det var exakt rätt avstånd över allt för att
ljus av en viss våglängd skulle släckas ut. Då skulle ljus
av den våglängden som träffade glaset försvinna, eller?
/Björn  S,  Sjödalsgymnasiet,  Huddinge 1998-02-09
Svar:
Med interferens menas att överlagring (superposition) av två eller flera vågor inte ger en summa av intensiteterna. Istället kan vågor både förstärka eller släcka ut varandra eller ge svävningar. När denna överlagring sker i vissa punkter i rummet och vid vissa tider skapas ett nytt vågmönster.

Ljuset (energin) kan aldrig försvinna genom interferens. Vad som
sker är att man får en omfördelning av strålningen, dvs de fotoner (ljuspartiklar) som saknas i de mörka har i stället reflekterats
och gått ut åt andra hållet. Så någonstans måste de ta vägen, såvida de inte
absorberas av något material, men det är en annan historia.

Se nedanstående bild från Wikimedia Commons av interferens från två punktkällor. Se vidare Interference_(wave_propagation).

Question Image

/Peter Ekström 2002-10-18


Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [971]
Fråga:
Kan man med ringa kunskaper och med relativt enkla medel tillverka en rubinlaser. Går det också med nån annan sorts laser.
/raymond   h,  komvux orienteringskurs.,  bollnäs 1998-02-11
Svar:
Det torde vara ganska svårt att själv tillverka en laser "från grunden". Det enda sättet torde vara om Du kommer över en byggsats men vi känner inte till någon sådan.


/GO 1998-02-22



Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [973]
Fråga:
Hur fungerar envägsglas?
/Tomas  W,  Skarpängsskolan,  Täby 1998-02-11
Svar:
Man kan ha ett delvis speglande skikt på utsidan. Då kommer det mesta av ljuset utifrån att reflekteras.

För att förklara effekten kan vi tänka oss att sådana rutor sitter i en bil som står ute i solljuset. Den som står utanför bilen ser endast det reflekterade ljuset i rutorna medan de som sitter i bilen ser den bråkdel ljus som går igenom rutan. För dessa upplevs rutan endast som mörk medan de som står utanför ser rutan som en spegel.


1998-11-16



Choklad-effekten

Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - ljud, resonans [980]
Fråga:
Jag har märkt på morgonen när man sitter med sin kopp choklad
och knackar i botten med sin sked att ljudet blir ljusare och
ljusare för varje knackning. Man kan göra ett uppehåll och
fortsätta en stund senare med ändå så tar det upp det ljusare ljud
man fixat tidigare och fortsätter på det. Men om man sedan knackar
i sidan på muggen så blir ljudet dovare och mycket mörkare. Varför?
/Pontus  M,  Ebersteinska skolan,  Norrköping 1998-02-11
Svar:
Det var en intressant fråga Du kommer med! Vi tycker det är roligt när man som Du observerar intressanta saker som har fysikanknytning i vardagen.

Det är inte lätt att finna någon enkel förklaring till fenomenet. Men låt oss gå igenom tänkbara orsaker. När chokladen hälls i koppen så värms koppen upp. Testa om fenomenet är kvar även om Du väntar någon minut med att börja knacka.

Sedan kan det naturligtvis bero på ljudets utbredning genom choklad eller vägg innan det når luften. Kanske knackar Du bort ett lager chokladpulver på botten?

Det enda råd vi kan ge Dig är att fortsätta att knacka och systematiskt gå igenom olika tänkbara alternativ och fundera ut "knackstrategier" som särskiljer de olika alternativen. Lycka till!

Tillägg 13/9/2008:

Jag har utfört lite muggknackningsexperiment. Det är inte helt lätt att höra hur tonen ändras - man bör nog ha ett bra musiköra!

Vad är det som bestämmer vilken ton (frekvens) man hör? Jo, muggen har en egenfrekvens precis som en stämgaffel. När man slår på en stämgaffel får man alltid samma frekvens - den ton som stämgaffeln är tillverkad för. Muggen är inte lika optimerad för en frekvens som stämgaffeln, men den har en viss huvudfrekvens som dominerar.

När man fyller en mugg med varm vätska och omedelbart börjar slå på den med en sked, så hör man tydligt att frekvensen ökar. Detta beror säkert på att muggens elasticitetsegenskaper ändras med den ökande temperaturen. När muggen nått sin jämviktstemperatur blir frekvensen konstant.

Om man rör om vätskan med skeden och slår på muggen, finner man att frekvensen minskar något. Uppenbarligen påverkas egenfrekvensen av att vattnet roterar. Det är emellertid inte klart varför frekvensen minskar. Kanske kan man se det så att en stående våg som bildas i vattnet tvingas rotera och blir därmed utsträckt. Större våglängd motsvarar lägre frekvens.

Tillägg 7/12/2013:

I Hot_chocolate_effect och länk 1-2 ger man förklaringen att ljudhastigheten beror på hur mycket bubblor som finns i vätskan. Länk 2 är ett mycket omfattande arbete av Frank Crawford, Berkeley med sammanfattningen:

The "hot chocolate effect" was investigated quantitatively, using
water. If a tall glass cylinder is filled nearly completely with water and tapped on the bottom with a softened mallet one can detect the lowest longitudinal mode of the water column, for which the height of the water column is one quarter wavelength. If the cylinder is rapidly filled with hot tap water containing dissolved air the pitch of that mode may descend by nearly three octaves during the first few seconds as the air comes out of solution and forms bubbles. Then the pitch gradually
rises as the bubbles float to the top. A simple theoretical expression for the pitch ratio is derived and compared with experiment. The agreement is good to within the ten percent accuracy of the experiments.


Huvudmoden för ljudet är en kvarts våglängd. Våglängden l är konstant. Om ljudhastigheten v minskar så blir alltså även frekvensen f mindre (v=lf). När det bildas bubblor sjunker alltså ljudhastigheten och därmed frekvensen. Bubblorna försvinner sedan efterhand (stiger till ytan), ljudhastigheten ökar och frekvensen ökar.

Eftersom det kan bildas bubblor på flera olika sätt är denna förklaring mycket generell.

Se även nedanstående video, och länk 1-2 nedan.


Länkar: http://io9.com/5880403/why-your-hot-chocolate-is-singing  |  http://escholarship.org/uc/item/9dh21770
/GO/Peter Ekström 1999-06-27


Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor - lysrör, lågenergilampa [981]
Fråga:
Vi har just nu i åk 4 arbetat med elektricitet,vilket har varit otroligt
givande.


På väg in till stan har reklam kommit upp om lågprisenergilamporna
som ju inte alls ser ut som de glödlampor vi jobbat med och som ju
lätt kan få eleverna att förstå begreppet "sluten krets".
Hur fungerar dessa lågenergilampor? Som små lysrör? Enkel förklaring...
tack!

/Marita  B,  Asklandaskolan,  Fritad 1998-02-11

Svar:
Precis som Du säger så fungerar lågenergilampor som små
lysrör. Tyvärr är de inte så åskådliga att använda i undervisningen
eftersom man inte ser kretsen inne i lampan.


I ett lysrör så finns det en gas som sänder ut ljus. Detta ljus "har fel färg" för våra ögon,
det är blått och ultraviolett. Därför har man ett skikt på insidan av
röret som "omvandlar ljuset" till en mer röd färg.


Läs Uppslagsordet lysrör i Nationalencyklopedin innehåller en
bra artikel både om lysrör och lågenergilampor.
/GO 1998-11-16



Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [990]
Fråga:
Jag undrar om ni har tips på litteratur eller adresser på Internet som på ett grundläggande sätt behandlar laser och matematiska principer för ljusets brytning.
/Ulf  T,  Stenforsaskola,  Sibbhult 1998-02-12
Svar:
Tyvärr har vi inte hittat några "sajter" på Internet som på ett enkelt och instruktivt sett beskriver lasern. En bra beskrivning av olika lasrar finns i Nationalencyklopedin under uppslagsordet laser.

Angående ljusets brytning: Kapitlet "Att se sanning i kärlek och andra ljusfenomen på himlen" i boken "Nalle Puh och atomens existens" av Hans-Uno Bengtsson ger mycket om optik med olika infallsvinklar.


/GO 1998-02-22



Fråga:
Hur kan man bevisa att ljus är en vågrörelse?
/rickard  a,  forssaklackskolan,  borlänge 1998-02-12
Svar:
En egenskap som utmärker vågor kallas för interferens. Det innebär att två vågor
kan både förstärka och försvaga varandra. Förstärkning sker om vågtoppar från de
båda vågorna finns på samma ställe medan det vid försvagning är en vågtopp och
en vågdal från vardera vågen som möts.


Om vi sänder ut två vågor (tänk dig vattenvågor) från lite olika ställen så
kommer interferensen att medföra att vågorna kommer att förstärka varandra
i vissa riktningar och försvaga varandra i andra riktningar.


Man gör motsvarande experiment med ljus. Man tar och skickar ljus mot två
smala springor som ligger nära varandra ("dubbelspalt"). Ljuset kommer nu att förstärkas
(och försvagas) i flera olika riktningar vilket visar att ljuset kan beskrivas som en vågrörelse.


Det är inte bara ljus som är vågrörelse, också materia är det. Man
kan tillverka små "fotbollar" av 60 kolatomer (fullerener). Nu har
man upprepat dubbelspaltexperimentet genom att kasta sådana "fotbollar" mot
en dubbelspalt. Man ser samma mönster som med ljus. En fotboll
i rörelse har en våglängd.
/GO, KS 1999-10-20



Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - polaroidglasögon [992]
Fråga:
Hur fungerar polaroidglasögonen???

/andreas  a,  forsaklackskolan,  borlänge 1998-02-12
Svar:
Ljuset kan beskrivas som en vågrörelse som är polariserad. För att förklara
vad
detta innebär kan vi tänka oss en lång sträng på vilken vågor utbreder sig. Strängen kan då svänga
till exempel i ett lodrätt plan, eller ett horisontellt. När strängen svänger i endast ett plan så
säger vi att vågorna är polariserade.


Ljus har motsvarande egenskaper: När ljuset är polariserat så svänger det
i ett
plan. Polaroidglasögon fungerar så att de bara släpper igenom ljus som är
polariserat i ett visst plan.


Ljus som reflekteras i exempelvis
vatten blir polariserat.
Vitsen med polaroidglasögonen är då att det kan stoppa det bländande solljuset som har reflekterats, men släpper igenom annat ljus.


Försök Låt ljus reflekteras mot en glasskiva. Ljuset ska falla in
snett mot glaset.
Tag polaroidglasögon och titta på det reflekterade ljuset. Vrid glasögonen!


Försök Tag två polaroidglasögon och lägg dem över varandra. Vrid det ena paret! Vad händer?


Försök Titta upp mot himlen en solig dag med polaroidglasögon. Vrid huvudet!



/GO 1998-11-16



Sida 8 av 59

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar