Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - UV-ljus [7744]
Fråga:
Hejsan, jag och en kompis har gjort ett vad och jag hoppas att ni kan
hjälpa mig att avgöra vem som har rätt!
Jag anser att om du är inomhus eller sitter i en bil och solen lyser på
fönstrena så blir du ändå inte brun.För uv-strålarna går inte igenom
glaset de bryts av glaset. Men min kompis anser däremot att de går igenom
och att du visst blir brun.
Om det är så att jag har rätt, så undrar jag också hur det då funkar med
ett solarium, eftersom det har varit en del av disskussionen.
Jag hoppas att ni kan hjälpa mig och att jag har rätt så jag sätta honom
på plats!
Tack på förhand/Emma
/emma n, söderslättsgymnasium, höllviken 2001-03-09
Hejsan, jag och en kompis har gjort ett vad och jag hoppas att ni kan
hjälpa mig att avgöra vem som har rätt!
Jag anser att om du är inomhus eller sitter i en bil och solen lyser på
fönstrena så blir du ändå inte brun.För uv-strålarna går inte igenom
glaset de bryts av glaset. Men min kompis anser däremot att de går igenom
och att du visst blir brun.
Om det är så att jag har rätt, så undrar jag också hur det då funkar med
ett solarium, eftersom det har varit en del av disskussionen.
Jag hoppas att ni kan hjälpa mig och att jag har rätt så jag sätta honom
på plats!
Tack på förhand/Emma
/emma n, söderslättsgymnasium, höllviken 2001-03-09
Svar:
Vanligt sodaglas släpper inte igenom mycket av uv-ljuset. Det finns specialglas
som är genomskinliga långt ut i ultraviolett, till exempel kvartsglas.
/KS 2001-03-09
Vanligt sodaglas släpper inte igenom mycket av uv-ljuset. Det finns specialglas
som är genomskinliga långt ut i ultraviolett, till exempel kvartsglas.
/KS 2001-03-09
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7766]
Fråga:
Fråga 1
Enligt Einstein (E=mc2) är all massa en form av energi och vice versa.
En foton har alltid en viss energi enl. Planck (E=hf).
Samtidigt påstås att fotonen är masslös. Hur förklarar man detta?
Fråga 2
Fotonen är en elektromagnetisk vågrörelse och har en viss energi vid en
faställd våglängd.En våg har väl även en amplitud.
Hur stor är fotonens amplitud vid en given våglängd?
/C-Anders K, Sollefteå 2001-03-12
Svar:
I allmänhet är det praktiskt att betrakta fotonen som det energipaket
som man hämta ut (eller avlämna till) ett elektromagnetiskt fält.
Energipaketets storlek beror bara på fältets frekvens, inte på amplituden.
1. Att fotonen är masslös, innebär att det inte finns någon undre gräns för
fotonens energi. Frekvensen kan ju närma sig noll.
2. Man kan inte tala om fotonens amplitud, bara om dess energi.
Det elektromagnetska fältet kan ha vilken amplitud som helst.
Alltså, den som betraktar fotonen som en elektromagnetisk vågrörelse
gör det svårt för sig.
/KS 2001-03-15
I allmänhet är det praktiskt att betrakta fotonen som det energipaket
som man hämta ut (eller avlämna till) ett elektromagnetiskt fält.
Energipaketets storlek beror bara på fältets frekvens, inte på amplituden.
1. Att fotonen är masslös, innebär att det inte finns någon undre gräns för
fotonens energi. Frekvensen kan ju närma sig noll.
2. Man kan inte tala om fotonens amplitud, bara om dess energi.
Det elektromagnetska fältet kan ha vilken amplitud som helst.
Alltså, den som betraktar fotonen som en elektromagnetisk vågrörelse
gör det svårt för sig.
/KS 2001-03-15
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7780]
Fråga:
Om en kropp egentligen är svart, varför behöver den inte uppfattas som
svart av oss?
/Åsa G, Trelleborg 2001-03-13
Om en kropp egentligen är svart, varför behöver den inte uppfattas som
svart av oss?
/Åsa G, Trelleborg 2001-03-13
Svar:
Ett bra exempel kunde vara månen. Månen är nästan svart, ungefär som kol.
Ändå uppfattar vi månen som ljus. Det beror på att vi jämför med en ännu
svartare himmel.
/KS 2001-03-14
Ett bra exempel kunde vara månen. Månen är nästan svart, ungefär som kol.
Ändå uppfattar vi månen som ljus. Det beror på att vi jämför med en ännu
svartare himmel.
/KS 2001-03-14
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7788]
Fråga:
Tackar (sign.KS)för ett snabbt svar men är inte nöjd med svaret som
jag anser vara föga upplysande.
Anknyter till min tidigare fråga ang. fotonens egenskaper.
Om man betraktar fotonen som ett energipaket så måste detta
paket innehålla någonting. Det kan ju inte vara ingenting.
Finns det energi i dessa ”paket” så finns det massa enl. E=mc2.
Om man ser energin som frekvensberoende enl. E=hf så utesluter
inte detta ett visst massinnehåll. Dessutom måste det vara en
frekvens av någonting. Detta någonting måste m.a.o vara massa.
Fotonen innehåller därför massa. Var ligger felet i mitt resonemang?
/C-Anders K, Sollefteå 2001-03-14
Tackar (sign.KS)för ett snabbt svar men är inte nöjd med svaret som
jag anser vara föga upplysande.
Anknyter till min tidigare fråga ang. fotonens egenskaper.
Om man betraktar fotonen som ett energipaket så måste detta
paket innehålla någonting. Det kan ju inte vara ingenting.
Finns det energi i dessa ”paket” så finns det massa enl. E=mc2.
Om man ser energin som frekvensberoende enl. E=hf så utesluter
inte detta ett visst massinnehåll. Dessutom måste det vara en
frekvens av någonting. Detta någonting måste m.a.o vara massa.
Fotonen innehåller därför massa. Var ligger felet i mitt resonemang?
/C-Anders K, Sollefteå 2001-03-14
Svar:
Ett annat sätt att uttrycka det är att fotonen har ingen vilomassa.
En partikel med vilomassa m och hastigheten v har energin
E = mc2/(1 - v2/c2)1/2
(c = ljushastigheten)
Om en sådan partikel närmar sig ljushastigheten, går energin mot oändligheten.
Något som rör sig med ljushastigheten, kan inte ha vilomassa.
/KS 2001-03-22
Ett annat sätt att uttrycka det är att fotonen har ingen vilomassa.
En partikel med vilomassa m och hastigheten v har energin
E = mc2/(1 - v2/c2)1/2
(c = ljushastigheten)
Om en sådan partikel närmar sig ljushastigheten, går energin mot oändligheten.
Något som rör sig med ljushastigheten, kan inte ha vilomassa.
/KS 2001-03-22
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7794]
Fråga:
Jag skickade in en fråga angående kvantfysik och Schrödingers katt som
besvarades av (KS). Jag läste Zeilingers intressanta artikel plus några
andra experiment men det är en sak jag undrar över: Om man vill jämföra
experimentet med fotoner med katten, kan man då säga att katten motsvaras
av något i fotonexperimentet eller är det bara principen att vi inte vet
någonting förrän vi mätt som gäller?
/Anna Malou P, Härnösands gymnasium, Härnösand 2001-03-14
Jag skickade in en fråga angående kvantfysik och Schrödingers katt som
besvarades av (KS). Jag läste Zeilingers intressanta artikel plus några
andra experiment men det är en sak jag undrar över: Om man vill jämföra
experimentet med fotoner med katten, kan man då säga att katten motsvaras
av något i fotonexperimentet eller är det bara principen att vi inte vet
någonting förrän vi mätt som gäller?
/Anna Malou P, Härnösands gymnasium, Härnösand 2001-03-14
Svar:
Två sammankopplade (entangled) fotoner lämnar varandra. Man vet att de
har motsatt polarisation (kalla det + och -), men man vet inte vilken som är
+. Vad man visat experimentellt är att båda fotonerna är i ett tillstånd
av både + och -, ända tills man mäter tillståndet på den ena fotonen.
Antag att detta visar sig vara +. Då antar den andra fotonen
omedelbart tillståndet -. Alltså de båda sammankopplade fotonerna
står i momentan kontakt med varandra, oavsett avståndet. Vanligtvis
säger man att inget kan gå snabbare än ljuset. Här är alltså ett undantag,
men det går varken att skicka information eller energi på detta sätt.
/KS 2001-03-15
Två sammankopplade (entangled) fotoner lämnar varandra. Man vet att de
har motsatt polarisation (kalla det + och -), men man vet inte vilken som är
+. Vad man visat experimentellt är att båda fotonerna är i ett tillstånd
av både + och -, ända tills man mäter tillståndet på den ena fotonen.
Antag att detta visar sig vara +. Då antar den andra fotonen
omedelbart tillståndet -. Alltså de båda sammankopplade fotonerna
står i momentan kontakt med varandra, oavsett avståndet. Vanligtvis
säger man att inget kan gå snabbare än ljuset. Här är alltså ett undantag,
men det går varken att skicka information eller energi på detta sätt.
/KS 2001-03-15
Fråga:
Numera anvädns s k reflexfria glasögon
Hur fungerar de?
Släpper de igenom UV ljus och i så fall vilken typ dvs A, B ,C?
I vissa fall anses även blått ljus skadligt
för ögonen. Finns det några glasögon som filtrerar bort blått ljus och
samtidigt allt UV-ljus.
/Hilma A, 2001-03-16
Numera anvädns s k reflexfria glasögon
Hur fungerar de?
Släpper de igenom UV ljus och i så fall vilken typ dvs A, B ,C?
I vissa fall anses även blått ljus skadligt
för ögonen. Finns det några glasögon som filtrerar bort blått ljus och
samtidigt allt UV-ljus.
/Hilma A, 2001-03-16
Svar:
Antireflexbehandling av glas innebär att man belägger glaset med ett tunt
skikt av ett antireflexmaterial med annorlunda brytningsindex. Ljuset kommer då att
reflekteras dels i gränsskiktet glas-antireflexmaterial, dels i gränsskiktet
antireflexmaterial-luft. Om då vägskillnaden är en halv våglängd,
kommer de båda reflekterade strålarna släcka ut varandra genom destruktiv
interferens. För att detta ska uppfyllas helt, ställs vissa krav på
brytningsindexen. Observera att antireflexbehandlingen bara funkar
till 100% för
en viss våglängd. Man väljer då en våglängd där ögat har högst känslighet,
alltså gulgrönt ljus. Därför reflekterar antireflexbehandlad optik
ljus av andra
våglängder. Vanligtvis verkar den vara blåaktig.
Om en del av den reflekterade strålningen "interfereras bort" var tar den då vägen? Strålningsenergi kan inte bara försvinna. Svaret är att den transmitteras. Man får alltså genom interferens en lite större andel av ljuset att ta den önskvärda vägen genom linsen.
Se vidare AntireflexbehandlingTunnfilmsantireflexbehandling
.
Antireflexbehadlingen har knappast något inflytande på glasets egenskaper när det gäller ultraviolett ljus.
/KS/lpe 2001-03-16
Antireflexbehandling av glas innebär att man belägger glaset med ett tunt
skikt av ett antireflexmaterial med annorlunda brytningsindex. Ljuset kommer då att
reflekteras dels i gränsskiktet glas-antireflexmaterial, dels i gränsskiktet
antireflexmaterial-luft. Om då vägskillnaden är en halv våglängd,
kommer de båda reflekterade strålarna släcka ut varandra genom destruktiv
interferens. För att detta ska uppfyllas helt, ställs vissa krav på
brytningsindexen. Observera att antireflexbehandlingen bara funkar
till 100% för
en viss våglängd. Man väljer då en våglängd där ögat har högst känslighet,
alltså gulgrönt ljus. Därför reflekterar antireflexbehandlad optik
ljus av andra
våglängder. Vanligtvis verkar den vara blåaktig.
Om en del av den reflekterade strålningen "interfereras bort" var tar den då vägen? Strålningsenergi kan inte bara försvinna. Svaret är att den transmitteras. Man får alltså genom interferens en lite större andel av ljuset att ta den önskvärda vägen genom linsen.
Se vidare AntireflexbehandlingTunnfilmsantireflexbehandling
.Antireflexbehadlingen har knappast något inflytande på glasets egenskaper när det gäller ultraviolett ljus.
/KS/lpe 2001-03-16
: Ljud-Ljus-Vågor [7822]
Fråga:
Jag har tittat på bilder av månlandningen
och upptäckt att man inte kan se några
stjärnor på bilderna där Neil och Buzz travar
omkring på månen... Det är en smula förbryllande
Varför är det så, varför ser man inga stjärnor?
/L A, Lund 2001-03-16
Jag har tittat på bilder av månlandningen
och upptäckt att man inte kan se några
stjärnor på bilderna där Neil och Buzz travar
omkring på månen... Det är en smula förbryllande
Varför är det så, varför ser man inga stjärnor?
/L A, Lund 2001-03-16
Svar:
Eftersom de befann sig i bländande solljus,
måste man använda kort exponeringstid, alltför kort
för att avbilda stjärnor.
/KS 2001-03-18
Eftersom de befann sig i bländande solljus,
måste man använda kort exponeringstid, alltför kort
för att avbilda stjärnor.
/KS 2001-03-18
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - fiberoptik [7823]
Fråga:
Vi har pratat om att effektförlust vid viss överfören effekt blir
mindre om högre spänning används. En elev undrar nu om man skulle
kunna överföra effekt som ljus i optisk fiber. Hur skulle effektförlusten
bli då? Hälsningar Kristina och Niklas
/Kristina B, Rudbeck, Örebro 2001-03-16
Vi har pratat om att effektförlust vid viss överfören effekt blir
mindre om högre spänning används. En elev undrar nu om man skulle
kunna överföra effekt som ljus i optisk fiber. Hur skulle effektförlusten
bli då? Hälsningar Kristina och Niklas
/Kristina B, Rudbeck, Örebro 2001-03-16
Svar:
Effektförlusten i nya optiska fibrer svarar för ungefär en halvering på
ett tiotal km. Det är ytterst små effekter man överför på detta vis.
Bara i mycket speciella fall kan man tänka sig effektöverföring med
ljusledare. Ett sådant fall kunde vara till högspänningsdelen i en
accelerator, dit man inte kan dra elektriska ledningar.
/KS 2001-03-19
Effektförlusten i nya optiska fibrer svarar för ungefär en halvering på
ett tiotal km. Det är ytterst små effekter man överför på detta vis.
Bara i mycket speciella fall kan man tänka sig effektöverföring med
ljusledare. Ett sådant fall kunde vara till högspänningsdelen i en
accelerator, dit man inte kan dra elektriska ledningar.
/KS 2001-03-19
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7831]
Fråga:
I Ny Teknik 21/2 kan man läsa att Nanopoulus kommit fram till att ljusets
hastighet i vacuum kan vara frekvensberoende, vilket skulle innebära en
omskrivning av alla fysiklagar.
I Ny Teknik 21/2 kan man läsa att Nanopoulus kommit fram till att ljusets
hastighet i vacuum kan vara frekvensberoende, vilket skulle innebära en
omskrivning av alla fysiklagar.
1. Rött ljus skulle alltså röra sig snabbare än blått i vacuum,
även om skillnaderna är ytterst små. Om det är så simpelt att
högfrekvent strålning tar längre tid på sig för att det måste
röra sig en längre sammanlagd sträcka i vertikalled än lågfrekvent,
måste väl någon varit inne på samma idé tidigare?
2. Om det visar sig stämma, skulle det inte kunna påverka mätvärden
i astronomiska sammanhang? Jag tänkte på avståndsbedömning osv.
3. Är detta bara vilda spekulationer eller varför läser man inte om
det i alla tidningar?
/Ninus a, Österportskolan, Ystad 2001-03-18
Svar:
Det här är resultat av ett försök att att
formulera gravitationen kvantmekaniskt.
1. Det går inte att beskriva så enkelt.
2. Jo, man tänker på en avlägsen supernova, den skulle i princip ge vissa
färgskiftningar i början. Ännu bättre skulle vara att titta på en
gammstrålepulsare. Där är tidsskalan för det snabba optiska förloppet
10-tals sekunder. Det ljuset har varit på väg i många miljarder år.
Effekten, om den finns, måste vara mycket liten. Enligt tillgängliga
data är den mindre än 1 del på 1015.
3. Som sagt, det är resultatet av en sådan modell. Det finns många
andra. Ingen kan sägas vara färdig ännu.
/KS 2001-03-19
Det här är resultat av ett försök att att
formulera gravitationen kvantmekaniskt.
1. Det går inte att beskriva så enkelt.
2. Jo, man tänker på en avlägsen supernova, den skulle i princip ge vissa
färgskiftningar i början. Ännu bättre skulle vara att titta på en
gammstrålepulsare. Där är tidsskalan för det snabba optiska förloppet
10-tals sekunder. Det ljuset har varit på väg i många miljarder år.
Effekten, om den finns, måste vara mycket liten. Enligt tillgängliga
data är den mindre än 1 del på 1015.
3. Som sagt, det är resultatet av en sådan modell. Det finns många
andra. Ingen kan sägas vara färdig ännu.
/KS 2001-03-19
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar