Svar:
Eko uppkommer då ljudvågor studsar mot något föremål, till exempel en vägg. Ljudvågorna går fram till väggen och studsar sedan tillbaks.

Testa: Ställ Dig minst 30 meter från en stor vägg. Om Du klappar starkt i händerna så kan Du säkert höra ekot!
1998-11-06

Svar:
Ljudets hastighet i ett material beror bland annat på hur hårt materialet är. Därför går ljud fortast i hårda kristaller som t ex diamant och i metaller. I mjuka material går ljudet långsammare. Ljudhastigheten i gummi varierar mycket mellan hårda och mjuka sorter. Det finns säkert många material som ljudet går väldigt långsamt i men vi har inget definitivt svar.
1998-11-06

Svar:
Begreppet resonans definieras som:

Resonans är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud, accelerationer och energiinnehåll ökar kraftigt. Ökningen beror av frekvensen och blir maximal då frekvensen är nära lika med det odämpade systemets egenfrekvens. Resonans

För att förstå resonans ska vi ta ett enkelt exempel. Ett barn gungar och någon "puttar på". Gungan svänger av sig själv med en viss takt (se fråga [14065] för perioden för en plan pendel). För att "påputtningen" ska vara effektiv måste den ske i takt med gungans svängningsrörelse i samma riktning som gungans rörelse, alltså en gång per svängning (eller alternativt en gång på N=2,3,4... svängningar). Då överförs energi till gungan och utslaget ökar. Om man puttar på i otakt är det lika sannolikt att man bromsar rörelsen, så puttandet blir i medeltal utan effekt.

Alltså: Vill man överföra energi till ett svängande system så ska man göra det i takt med systemets egen svängning.

Experiment: Håll nere en tangent på ett piano så att det inte låter något. Slå sedan på andra tangenter och se när du kan få strängen på den nedtryckta tangenten att låta!

Nu till stämgaffeln. Svängningarna från stämgaffeln sätter igång svängningar i resonanslådan. Energin till detta kommer från stämgaffeln. Resonanslådan har mycket bättre kontakt med luften än stämgaffeln (ytan är ju större), så överföringen av energi från stämgaffeln till luften (ljud) blir effektivare med en resonanslåda.

Testa: Undersök hur länge en stämgaffel ljuder om den är respektive inte är kopplad till en resonanslåda.
/Gunnar O/lpe 1998-11-06

Svar:
Trevlig fråga som även intresserar vetenskapsmännen. Jag har fått tag i en artikel från 1995 publicerad i Applied Optics: "Why do veins appear blue? A new look at an old question". I denna artikel rapporteras både om experimentella undersökningar och teoretiska beräkningar. Författarna anser att det är följande effekter som är avgörande:

1 Spridningen och absorptionen i huden beror av våglängden.
2 Hur syresatt blodet är.
3 Venens diameter och tjocklek.
4 Synintrycken.

Enligt detta arbete är det alltså en samverkan mellan många faktorer. Det har inte med interferens i tunna skikt att göra.
1999-06-27

Svar:
Inne i linjalen finns det spänningar som uppkommit när plasten gjutits.
Dessa spänningar vrider ljusets polarisationsriktning.

Tillämpning Denna egenskap användes inom tekniken för att experimentellt bestämma spänningar inne i ett material
2000-04-04

Svar:
När man gör försök med ljudvågor får ljudet passera ett fåtal spalter. I ett gitter däremot finns det tusentals spalter. Om man har så många spalter så blir det praktiskt taget mörkt mellan förstärkningsriktningarna.
1997-03-20

Svar:
Om vi betraktar en pinne på långt avstånd så är vinkeln mellan ljusstrålarna som kommer från pinnens ändar mindre än om pinnen är närmare oss. Man kan också visa att bilden på näthinnan är mindre ju längre bort föremålet är. Ert "gräl" handlar nog egentligen om definitionen på begreppet illusion.
1997-03-20

Svar:
Det torde inte finnas någon maximal ljudnivå.
Naturligtvis kan inte ljudvågorna ha större tryckamplitud
än luftens eget tryck, med det svarar mot en betydligt
högre ljudnivå än du angivit. 194 dB skulle motsvara ett
jetplan på avståndet 1 m. Det är mycket högre än
smärtgränsen som är ca 134 dB.

Fråga Hur många gånger högre är ljudnivån 194 dB än 134 dB?
2000-04-04

Svar:
Om du har en bra piska och slår på ett lämpligt sätt så kan änden av piskan få en mycket hög fart, högre än ljudets fart. är det rimligt att farten är så hög? En golfklubba kan få en fart på ca 50 m/s. Ljudets fart är drygt 300 m/s. Eftersom piskan är mycket längre än golfklubban och spetsen dessutom får extra fart så är det inte alls orimligt.
1997-03-20

Svar:
Det visar sig vid statistiska analyser av vågrörelser
att om en våg är stor så är det stor sannolikhet att
den sjunde vågen också är stor. Man kan även få fram
detta i avancerade matematiska modeller av vågrörelser.

Läs I Forskning och Framsteg nr 3 1989 finns en
bra artikel av Georg Lindgren om bl a detta fenomen.
2000-04-04