Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [7604]
Fråga:
Hej! Jag jobbar som lärare i grundskolan och har en fråga som jag
inte kunnat svara på. Om man öppnar ett återförslutningsbart brev/kuvert
i mörker, kan man se att i klistret bildas ett blåaktigt ljus.
Frågan är: Varför blir det så, är det kemiskt ljus, en statisk
urladdning eller något annat? Jag vill gärna ha en utförlig förklaring.
Tack på förhand...
/Pär F, Bergsskolan, luleå 2001-02-22
Hej! Jag jobbar som lärare i grundskolan och har en fråga som jag
inte kunnat svara på. Om man öppnar ett återförslutningsbart brev/kuvert
i mörker, kan man se att i klistret bildas ett blåaktigt ljus.
Frågan är: Varför blir det så, är det kemiskt ljus, en statisk
urladdning eller något annat? Jag vill gärna ha en utförlig förklaring.
Tack på förhand...
/Pär F, Bergsskolan, luleå 2001-02-22
Svar:
Det är i första hand en elektrisk gasurladdning. Vi har tagit upp
dessa fenomen tidigare. Kolla svaren!
/KS 2001-02-23
Det är i första hand en elektrisk gasurladdning. Vi har tagit upp
dessa fenomen tidigare. Kolla svaren!
/KS 2001-02-23
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7607]
Fråga:
Blått ljus bryts ju mer än rött ljus. Jag har
lärt mig att brytn.index n anger c/v, där c
är ljusets hastighet i vakuum och v dito i
ämnet (t.ex vatten)
I t.ex vatten skall då brytningsindex vara
större för blått ljus än för rött.
Det skulle betyda att blått ljus går
långsammare i vatten än vad rött ljus gör.
Om man sänder iväg en ljuspuls av vitt ljus
under vatten så skulle en mottagare på ett
långt avstånd (!) först se rött ljus och
sedan hela regnbågens färger tills violett
ljus slutligen visade sig.
Är det verkligen så ?
/Bertil E, Porthälla gymnasium, Partille 2001-02-22
Blått ljus bryts ju mer än rött ljus. Jag har
lärt mig att brytn.index n anger c/v, där c
är ljusets hastighet i vakuum och v dito i
ämnet (t.ex vatten)
I t.ex vatten skall då brytningsindex vara
större för blått ljus än för rött.
Det skulle betyda att blått ljus går
långsammare i vatten än vad rött ljus gör.
Om man sänder iväg en ljuspuls av vitt ljus
under vatten så skulle en mottagare på ett
långt avstånd (!) först se rött ljus och
sedan hela regnbågens färger tills violett
ljus slutligen visade sig.
Är det verkligen så ?
/Bertil E, Porthälla gymnasium, Partille 2001-02-22
Svar:
Jo, så är det verkligen. Sedan kan vi inte komma på någon situation
där det skulle ha någon praktisk betydelse.
Ljuset når inte längre än något tiotal meter i vatten.
Tidsskillnaden rör sig då om nanosekunder.
/KS 2001-02-23
Jo, så är det verkligen. Sedan kan vi inte komma på någon situation
där det skulle ha någon praktisk betydelse.
Ljuset når inte längre än något tiotal meter i vatten.
Tidsskillnaden rör sig då om nanosekunder.
/KS 2001-02-23
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7628]
Fråga:
Hej där!
Jag läser en naturmedia utbildning, och i ämnet journalistik har vi
fått i uppgift att skriva en vetenskaplig artikel om något ämne.
Jag har valt att undersöka frågan "varför blir tyg mörkare när det blir vått?"
Jag har hittills fått en kort förklaring att det har med ljusets reflektion
att göra, och för att få mer fakta, och säkrare fakta, frågar jag er om ni
vet någonting om detta?
/Emma R, Lundellska Skolan, Uppsala 2001-02-25
Hej där!
Jag läser en naturmedia utbildning, och i ämnet journalistik har vi
fått i uppgift att skriva en vetenskaplig artikel om något ämne.
Jag har valt att undersöka frågan "varför blir tyg mörkare när det blir vått?"
Jag har hittills fått en kort förklaring att det har med ljusets reflektion
att göra, och för att få mer fakta, och säkrare fakta, frågar jag er om ni
vet någonting om detta?
/Emma R, Lundellska Skolan, Uppsala 2001-02-25
Svar:
Reflektion är inblandat. Den bråkdel av ljuset som reflekteras beror
på skillnaden i brytningsindex. Är skillnaden stor, reflekteras mycket.
Det betyder att i fallet luft-textilfiber, reflekteras mycket.
Vatten-textilfiber ger liten reflektion. En annan effekt är att i torrt tyg
reflekteras ljuset i allmänhet flera gånger innan det återkastas
(diffus reflektion). Så sker inte i vått tyg. Fenomenet är besläktat med
att snö är vit, men inte is. Kastar man snö i en vattenpöl, blir den inte
vit längre. Tar man en liten mörk sten och bankar sönder med en hammare
till ett fint pulver, blir det vitt. Blöter man pulvret, blir det mörkt igen.
Experiment: Ta en glasbit och titta på taklampans spegelbild.
Sänk ner glasbiten under vatten. Vad händer med spegelbilden?
/KS 2001-02-26
Reflektion är inblandat. Den bråkdel av ljuset som reflekteras beror
på skillnaden i brytningsindex. Är skillnaden stor, reflekteras mycket.
Det betyder att i fallet luft-textilfiber, reflekteras mycket.
Vatten-textilfiber ger liten reflektion. En annan effekt är att i torrt tyg
reflekteras ljuset i allmänhet flera gånger innan det återkastas
(diffus reflektion). Så sker inte i vått tyg. Fenomenet är besläktat med
att snö är vit, men inte is. Kastar man snö i en vattenpöl, blir den inte
vit längre. Tar man en liten mörk sten och bankar sönder med en hammare
till ett fint pulver, blir det vitt. Blöter man pulvret, blir det mörkt igen.
Experiment: Ta en glasbit och titta på taklampans spegelbild.
Sänk ner glasbiten under vatten. Vad händer med spegelbilden?
/KS 2001-02-26
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7642]
Fråga:
Hejsan,
Jag och en kamrat håller på att bygga en laser som specialarbete.
Nu har vi stött på ett &34;litet&34; problem: hur kan vi avgör huruvida strålen vi
får ut består av laserljus eller vanligt ljus?
Vår puls är ca 20ns lång och ligger i den ultravioletta delen av spektrat.
Tacksam för svar.
/Lars
/Lars K, Västerviks gymnasium, Västervik 2001-02-28
Hejsan,
Jag och en kamrat håller på att bygga en laser som specialarbete.
Nu har vi stött på ett &34;litet&34; problem: hur kan vi avgör huruvida strålen vi
får ut består av laserljus eller vanligt ljus?
Vår puls är ca 20ns lång och ligger i den ultravioletta delen av spektrat.
Tacksam för svar.
/Lars
/Lars K, Västerviks gymnasium, Västervik 2001-02-28
Svar:
Det finns ingen principiell skillnad mellan laserljus och &34;vanligt&34; ljus.
Laserljus är &34;koherent&34; över ganska långa sträckor, det innebär att det
svänger i takt. För att detta ska vara uppfyllt, måste ljuset vara parallellt
och ljuset måste ha en välbestämd våglängd. Dessa villkor kan du kolla
med en fluorescensplatta och ett reflektionsgitter.
/KS 2001-03-03
Det finns ingen principiell skillnad mellan laserljus och &34;vanligt&34; ljus.
Laserljus är &34;koherent&34; över ganska långa sträckor, det innebär att det
svänger i takt. För att detta ska vara uppfyllt, måste ljuset vara parallellt
och ljuset måste ha en välbestämd våglängd. Dessa villkor kan du kolla
med en fluorescensplatta och ett reflektionsgitter.
/KS 2001-03-03
: Ljud-Ljus-Vågor [7643]
Fråga:
Är ljuset, i vågform, transversellt eller longitudinellt?
Ljuset brukar tecknas som transversella vågor, men i dubbelspaltexperimentet
tycks det vara frågan om longitudinella. Men om ljuset är longitudinellt,
hur fungerar då polarisering? Och om ljuset är transversellt,
hur fungerar då effekterna i t.ex. dubbelspaltexperimentet?
/Hananja 2001-02-28
Är ljuset, i vågform, transversellt eller longitudinellt?
Ljuset brukar tecknas som transversella vågor, men i dubbelspaltexperimentet
tycks det vara frågan om longitudinella. Men om ljuset är longitudinellt,
hur fungerar då polarisering? Och om ljuset är transversellt,
hur fungerar då effekterna i t.ex. dubbelspaltexperimentet?
/Hananja 2001-02-28
Svar:
Elektriska och magnetiska fältvektorerna svänger vinkelrät mot
utbredingsriktningen, alltså transversellt. Dubbelspaltexperimentet
går utmärkt väl att beskriva med transversella vågor.
/KS 2001-03-03
Elektriska och magnetiska fältvektorerna svänger vinkelrät mot
utbredingsriktningen, alltså transversellt. Dubbelspaltexperimentet
går utmärkt väl att beskriva med transversella vågor.
/KS 2001-03-03
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [7654]
Fråga:
Tänk dig att du har två speglar, parallellt riktade mot varandra.
Den ena av dem ( vi kan säga de högra) är en sådan som man kan se
igenom som glas ifrån ena hållet samtidigt som den andra sidan är
en vanlig spegel. Den vänstra spegeln är en helt vanlig spegel.
Om du då skickar en laserstråle genom den högra spegeln så att
den reflekteras på den vänstra och tillbaka igen till den högra
där den inte kommer in så borde du kunna &34;fånga&34; laserstrålen
mellan speglarna om de var HELT parallella, eller...
/Frans F, Örjansskolan, Halmstad 2001-03-01
Tänk dig att du har två speglar, parallellt riktade mot varandra.
Den ena av dem ( vi kan säga de högra) är en sådan som man kan se
igenom som glas ifrån ena hållet samtidigt som den andra sidan är
en vanlig spegel. Den vänstra spegeln är en helt vanlig spegel.
Om du då skickar en laserstråle genom den högra spegeln så att
den reflekteras på den vänstra och tillbaka igen till den högra
där den inte kommer in så borde du kunna &34;fånga&34; laserstrålen
mellan speglarna om de var HELT parallella, eller...
/Frans F, Örjansskolan, Halmstad 2001-03-01
Svar:
Det här arrangemanget är ju precis det man har i en He-Ne laser.
Det ljus som kommer ut är del lilla bråkdel som läcker ut genom
den spegel som är delvis genomskinlig.
/KS 2001-03-03
Det här arrangemanget är ju precis det man har i en He-Ne laser.
Det ljus som kommer ut är del lilla bråkdel som läcker ut genom
den spegel som är delvis genomskinlig.
/KS 2001-03-03
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - regnbåge [7664]
Fråga:
Kan man se en regnbåge på flera olika platser samtidigt,
dvs inte under varandra utan tex på motsatta sidor av himlen?
/Dick K, Finland 2001-03-01
Kan man se en regnbåge på flera olika platser samtidigt,
dvs inte under varandra utan tex på motsatta sidor av himlen?
/Dick K, Finland 2001-03-01
Svar:
Den normala regnbågen består av två cirkelbågar med radier på ungefär
42o och 53o, båda med centrum i antisolarpunkten (punkten på himmelssfären som är 180o från solen - denna punkt ligger oftast under horisonten).
Den inre är den ljusaste.
Mellan dem är himlen mörkare, det så kallade Alexanderbandet. Innanför
den inre bågen är det ganska ljust.
Ser man regnbågsliknande fenomen på andra ställen på himlen, är det
inte fråga om ljusbrytning och reflektion i vattendroppar, utan då
är iskristaller inblandade. Detta kallas halofenomen.
/KS 2001-03-03
Den normala regnbågen består av två cirkelbågar med radier på ungefär
42o och 53o, båda med centrum i antisolarpunkten (punkten på himmelssfären som är 180o från solen - denna punkt ligger oftast under horisonten).
Den inre är den ljusaste.
Mellan dem är himlen mörkare, det så kallade Alexanderbandet. Innanför
den inre bågen är det ganska ljust.
Ser man regnbågsliknande fenomen på andra ställen på himlen, är det
inte fråga om ljusbrytning och reflektion i vattendroppar, utan då
är iskristaller inblandade. Detta kallas halofenomen.
/KS 2001-03-03
: Ljud-Ljus-Vågor [7684]
Fråga:
Hej!
Jag undrar hur man kan få ljuset att stå stilla?? Forskarna har hittat
en gas som uppfyller detta och jag undrar vart man kan hitta information
om detta.
Skulle vara jättetacksam för svar!
/Rikard N, Strömstad 2001-03-05
Hej!
Jag undrar hur man kan få ljuset att stå stilla?? Forskarna har hittat
en gas som uppfyller detta och jag undrar vart man kan hitta information
om detta.
Skulle vara jättetacksam för svar!
/Rikard N, Strömstad 2001-03-05
Svar:
Att &34;ljuset står stilla&34; är ett påhitt av tidningsfolk för att få en
spännande rubriktext. Experimentet är tillräckligt spännande ändå.
Man har lyckats med att absorbera en laserpuls i natriumånga på
ett sådant sätt, att när ångan senare aktiveras, emitteras en ljuspuls
med precis samma egenskaper som den som ursprungligen absorberas.
Under mellantiden är energi och information lagrade i atomernas
spintillstånd. Det är alltså inte ljuset som har stått stilla.
På länken nedan kan du hitta mer information. Där kan du också
klicka fram originalartikeln i Nature 25 januari 2001.
/KS 2001-03-05
Att &34;ljuset står stilla&34; är ett påhitt av tidningsfolk för att få en
spännande rubriktext. Experimentet är tillräckligt spännande ändå.
Man har lyckats med att absorbera en laserpuls i natriumånga på
ett sådant sätt, att när ångan senare aktiveras, emitteras en ljuspuls
med precis samma egenskaper som den som ursprungligen absorberas.
Under mellantiden är energi och information lagrade i atomernas
spintillstånd. Det är alltså inte ljuset som har stått stilla.
På länken nedan kan du hitta mer information. Där kan du också
klicka fram originalartikeln i Nature 25 januari 2001.
/KS 2001-03-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7691]
Fråga:
Hej!
Jag går i viktor rydbergs gymnasium och vi gör på våren i tvåan ett fysik
projekt. Det pågår i två veckor och vi är tre personer i gruppen.
Mitt problem är ämnet...
Projektet får handla om i princip vad som helst inom fysikens ramar.
Vi är alla i gruppen lite intresserade av musik och funderar därför
på att inrikta oss på akustik.
Jag tänkte därför fråga om ni har något förslag på en labb inom detta område.
Det kan vara utredande, eller helt enkelt att bygga något.
Jag vet att det är lite difust, men jag vora tacksam för förslag!
Tack på förhand
Jonna
/jonna f, viktor rydbergs gymnasium, stockholm 2001-03-05
Hej!
Jag går i viktor rydbergs gymnasium och vi gör på våren i tvåan ett fysik
projekt. Det pågår i två veckor och vi är tre personer i gruppen.
Mitt problem är ämnet...
Projektet får handla om i princip vad som helst inom fysikens ramar.
Vi är alla i gruppen lite intresserade av musik och funderar därför
på att inrikta oss på akustik.
Jag tänkte därför fråga om ni har något förslag på en labb inom detta område.
Det kan vara utredande, eller helt enkelt att bygga något.
Jag vet att det är lite difust, men jag vora tacksam för förslag!
Tack på förhand
Jonna
/jonna f, viktor rydbergs gymnasium, stockholm 2001-03-05
Svar:
Här är ett förslag:
Vi, liksom många andra djur kan bestämma riktningen till en ljudkälla.
Det bör ha haft stor betydelse för överlevnaden, antingen för att
lokalisera en fara eller ett byte. Hur funkar det?
Det måste bero på att ljudet som når de båda öronen inte är helt lika.
Man kan tänka sig två olika effekter. Ljudstyrkan bör vara högre i det
öra som är riktat mot ljudet. Dessutom är det en viss tidsskillnad på
grund av ljudhastigheten. Den är inte stor, för att kunna utnyttja detta,
måste vi kunna uppfatta tidsskillnader på mindre än en tiotusendels sekund.
Det kan vi, märkvärdigt nog. Man vet att båda dessa effekter är av
betydelse för ljudlokaliseringen, lite olika vid olika frekvenser.
Hur noga kan vi lokaliser ljudet? Sätt en person på en snurrstol,
bind för ögonen och sätt snurr på stolen. När stolen stannat får
försökspersonen med en linjal peka ut riktningen till ljudkällan.
Mät vinkelfelet. Upprepa det många gånger, men byt person ofta, man
blir lätt yr.
Det är många frågor man kan ställa sig:
Beror pekfelet på vinkeln (i förhållande till framåt)?
Är somliga bättre än andra?
Beror pekfelet på frekvensen?
Beror pekfelet på ljudstyrkan?
Ni kan knappast hinna undersöka allt, vi föreslår att ni koncentrerar er på
de två första. Som ljudkälla kan ni använda en liten radio med
en högtalare. En visselpipa går också bra.
Det bör göras i ett rum med liten efterklang, eller allrahelst utomhus.
Om ni nappar på detta, skulle det vara kul om ni rapporterade resultaten här.
/KS 2001-03-07
Här är ett förslag:
Vi, liksom många andra djur kan bestämma riktningen till en ljudkälla.
Det bör ha haft stor betydelse för överlevnaden, antingen för att
lokalisera en fara eller ett byte. Hur funkar det?
Det måste bero på att ljudet som når de båda öronen inte är helt lika.
Man kan tänka sig två olika effekter. Ljudstyrkan bör vara högre i det
öra som är riktat mot ljudet. Dessutom är det en viss tidsskillnad på
grund av ljudhastigheten. Den är inte stor, för att kunna utnyttja detta,
måste vi kunna uppfatta tidsskillnader på mindre än en tiotusendels sekund.
Det kan vi, märkvärdigt nog. Man vet att båda dessa effekter är av
betydelse för ljudlokaliseringen, lite olika vid olika frekvenser.
Hur noga kan vi lokaliser ljudet? Sätt en person på en snurrstol,
bind för ögonen och sätt snurr på stolen. När stolen stannat får
försökspersonen med en linjal peka ut riktningen till ljudkällan.
Mät vinkelfelet. Upprepa det många gånger, men byt person ofta, man
blir lätt yr.
Det är många frågor man kan ställa sig:
Beror pekfelet på vinkeln (i förhållande till framåt)?
Är somliga bättre än andra?
Beror pekfelet på frekvensen?
Beror pekfelet på ljudstyrkan?
Ni kan knappast hinna undersöka allt, vi föreslår att ni koncentrerar er på
de två första. Som ljudkälla kan ni använda en liten radio med
en högtalare. En visselpipa går också bra.
Det bör göras i ett rum med liten efterklang, eller allrahelst utomhus.
Om ni nappar på detta, skulle det vara kul om ni rapporterade resultaten här.
/KS 2001-03-07
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [7711]
Fråga:
vad i en atom avgör vilken av solens strålningar den reflekterar och
absorberar, så att t.ex ett blåbär blir blått???
/eva-maria h, mogaskolan, svenljunga 2001-03-07
vad i en atom avgör vilken av solens strålningar den reflekterar och
absorberar, så att t.ex ett blåbär blir blått???
/eva-maria h, mogaskolan, svenljunga 2001-03-07
Svar:
Det är inte en atom som gör blåbäret blått, utan en molekyl. Troligen
rör det sig om ett antocyanfärgämne. De flesta blå och röda färgämnena
i växtvärlden tillhör denna grupp.
/KS 2001-03-10
Det är inte en atom som gör blåbäret blått, utan en molekyl. Troligen
rör det sig om ett antocyanfärgämne. De flesta blå och röda färgämnena
i växtvärlden tillhör denna grupp.
/KS 2001-03-10
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar