Svar:
Blommor har färg för att bin och andra insekter lätt ska hitta dom. Men varför vissa växter har just de färgerna får du nog fråga en biolog om. 
/KS 1999-03-17

Svar:
Man brukar tala om tre grundfärger. Ytterst beror det på att vi har tre olika sorts tappar i näthinnan, det vill säga de som har normalt
färgseende. De färgblinda kan sakna en sort, de har bara två grundfärger. Tapparna använder vi när det är ljust, i mörker tar
stavarna över, och det finns bara en sort av dem. Vid svagt ljus
är vi alla alltså helt färgblinda. Alltså, vi har fyra sorters
synceller, men grundfärgerna är tre.

Kolla med ett starkt förstoringsglas dataskärmen eller TVn.
Man ser en massa små lysande punkter av olika färger. Hur många olika färger?

Man kan också slå i Nationalencyklopedin på färg och färgblandning och färgblindhet. How Vision Works är en bra artikel (på engelska) om ögat, synen och färgseendet.
/KS 1999-03-22

Svar:
Du kan börja med att slå i Nationalencyklopedin på följande ord:
våg (havsvågor), hav (vågor) och tsunami. 
/KS 1999-03-22

Svar:
Vid god belysning ser vi med hjälp av de så kallade tapparna i näthinnan.
De finns tre olika sorters tappar, för de tre grundfärgerna. De olika
sorterna reagerar olika snabbt för korta ljuspulser. Därför kan man få
falska färgupplevelser med en sådan skiva som du beskriver.
Skivan kallas för Benhams snurra, se länk 1 nedan och Benham's_top. Bilden nedan är bara en illustration hur snurran ser ut, du måste gå till sajten för att se några färger. Se även snackset Benhams skiva.

Lärdom: Det vi ser är inte verkligheten, utan den bild som
ögat och hjärnan har tolkat.

/KS/lpe 1999-04-19

Svar:
Vid de noggrannaste längdmätningarna använder man sig av ljuset.
För de känsligaste apparaterna för registrering av gravitationsstrålning
(till exempel Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory (LIGO))
fordras att ljushastigheten i vakuum är konstant inom 0.0000000000000001 %.
Annars skulle de inte fungera.

I tätare media är ljushastigheten v = c / n, där c är ljushastigheten
i vakuum och n är brytningsindex för ämnet.

Ljushastigheten i vakuum är exakt 299792458 meter per sekund. 
/KS/lpe 1999-10-15

Svar:
Det där är en välbekant synvilla. Det brukar förklaras med att vid solnedgången kan man jämföra solen med föremål vid horisonten, som man vet hur stora dom är, till exempel träd. Men står solen högt på himlen har man inget att jämföra med, och då verkar solen mindre. Sedan har du lagt märke till att solen blir tillplattad nära horisonten. Man skulle kanske kunna säga att det beror på gravitationen, men i så fall mycket indirekt. Bäst förklarar man det med ljusbrytningen i atmosfären, som varierar kraftigt nära horisonten. När halva solen tycks ha gått ner i havet, är faktiskt hela solen under horisonten. Det är på grund av ljusbrytningen vi ser halva solen.
/KS 1999-04-21

Svar:
 Om man låter två vågor med samma hastighet men något olika vågländ interferera,
kan man få ett mönster, som fortplantar sig mycket snabbare än
de ursprungliga vågorna. Men lägg märke till att det bara är mönstret
som rör sig, och det kan varken överföra energi eller information.
Man skulle kunna kalla det en matematisk chimär. Det är detta mönsters &34;hastighet&34; som kallas grupp- eller fashastighet.

Skickar vi iväg en vågpuls, kan man tala om &34;peak velocity&34;
och &34;front velocity&34;, alltså pulstoppens hastighet och
vågfrontens hastighet. Vid odämpad överföring blir de lika.

/KS 2000-04-05

Svar:
Någon bild på Bairds första TV har vi inte lyckats finna. Däremot har vi hittat några rekonstruerade originalbilder, se länk 1. TV:n var tydligen ett mekaniskt 30-linje-system. 
/KS/lpe 1999-10-11

Svar:
En sorts pip kallas tinnitusljud. Det är egentligen inte ett ljud, utan
ett fenomen som uppstår i nervsystemet. Ultraljud kan vi inte höra. Se vidare Tinnitus och Tinnitus.
/KS/lpe 1999-09-27

Svar:
Det var ingen dum fråga om du själv hört ekot. förmodligen beror det på att ljudvågorna studsar på skalet och åter inne i melonen.

/GO 1999-06-13