Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1683]
Fråga:
Jag skulle vilja ha en förklaring på hur Keplers, Galileis och Terresters kikare fungerar. Keplers kikare har två positiva linser vilket ger stora förstoringar men en upp- och nedvänd bild. Galileis kikare har en positiv och en konkav-konkav lins som vänder bilden rätt. Men denna kikare ger en liten förstoring. Terresters kikare "sjörövarkikare" har tre positiva linser vilket ger en stor förstoring och rättvänd bild. Men kikaren blir relativt lång. Jag vill ha en mer ingående förklaring hur dessa kikare fungerar med hur de olika linserna fungerar i förhållande till varandra (med fokus,fokalplan,brytningsvinklar m.m). Jag hittar ingenting om detta i böcker, uppslagsverk, eller på internet. Ingen av fysiklärarna på min skola kan heller inte förklara detta för mig. Tack på förhand, MVH Per.
/Per N, KOMVUX, VARBERG 1998-11-06
Jag skulle vilja ha en förklaring på hur Keplers, Galileis och Terresters kikare fungerar. Keplers kikare har två positiva linser vilket ger stora förstoringar men en upp- och nedvänd bild. Galileis kikare har en positiv och en konkav-konkav lins som vänder bilden rätt. Men denna kikare ger en liten förstoring. Terresters kikare "sjörövarkikare" har tre positiva linser vilket ger en stor förstoring och rättvänd bild. Men kikaren blir relativt lång. Jag vill ha en mer ingående förklaring hur dessa kikare fungerar med hur de olika linserna fungerar i förhållande till varandra (med fokus,fokalplan,brytningsvinklar m.m). Jag hittar ingenting om detta i böcker, uppslagsverk, eller på internet. Ingen av fysiklärarna på min skola kan heller inte förklara detta för mig. Tack på förhand, MVH Per.
/Per N, KOMVUX, VARBERG 1998-11-06
Svar:
Vi börjar med att klara ut ett litet missförstånd. Galileo och Kepler var gubbar, men inte Terrester! Ordet kommer av det italienska terra, som betyder jord. Terresterkikare betyder alltså jordkikare (i motsats till stjärnkikare).
Vi börjar med att klara ut ett litet missförstånd. Galileo och Kepler var gubbar, men inte Terrester! Ordet kommer av det italienska terra, som betyder jord. Terresterkikare betyder alltså jordkikare (i motsats till stjärnkikare).
Du har själv givit en ganska ingående beskrivning av de tre typerna. Slår du på kikare i Nationalencyklopedin
, hittar du en bra bild, med strålgången i de tre kikarna.
/KS 1998-11-09
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [1689]
Fråga:
På en stämgaffel så står det hur många ggr den vibrerar/s och vilken tonart den ger. Hur gör man när man tillverkar en stämgaffel för att få olika tonarter, vad är skillnaden på dem?
/Anna L, Tyska skolan, Göteborg 1998-11-08
På en stämgaffel så står det hur många ggr den vibrerar/s och vilken tonart den ger. Hur gör man när man tillverkar en stämgaffel för att få olika tonarter, vad är skillnaden på dem?
/Anna L, Tyska skolan, Göteborg 1998-11-08
Svar:
Antal svängningar per sekund, eller frekvensen som vi också säger, beror på flera saker: storlek, tjocklek och material. En stor stämgaffel ger låg ton.
Antal svängningar per sekund, eller frekvensen som vi också säger, beror på flera saker: storlek, tjocklek och material. En stor stämgaffel ger låg ton.
Fundera: Försök få tag på stämgafflar med olika ton. Vad skiljer dem åt?
/KS 1999-03-09
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [1691]
Fråga:
Jag ställde en fråga 98-10-23 angående färgen på havs- vatten på sommaren kontra på vintern. Jag har gjort samma iakttagelse många gånger genom åren. Det har varit blå himmel var gång så detta kan inte vara hela förklaringen. Kan det vara så att solen står lägre på vintern varför infalls- vinkeln blir annorlunda? Tacksam om Du vill fundera på detta än en gång.
/Tord P, Västerskolan, Uddevalla 1998-11-09
Jag ställde en fråga 98-10-23 angående färgen på havs- vatten på sommaren kontra på vintern. Jag har gjort samma iakttagelse många gånger genom åren. Det har varit blå himmel var gång så detta kan inte vara hela förklaringen. Kan det vara så att solen står lägre på vintern varför infalls- vinkeln blir annorlunda? Tacksam om Du vill fundera på detta än en gång.
/Tord P, Västerskolan, Uddevalla 1998-11-09
Svar:
Det ligger en del i vad du säger, solhöjden kan spela roll. Ju lägre solen står, desto större andel av soljuset speglas i vattenytan. Om vi har vågor, blir det trassligare. Sedan spelar det roll åt vilket håll man tittar också!
/KS 1998-11-09
Det ligger en del i vad du säger, solhöjden kan spela roll. Ju lägre solen står, desto större andel av soljuset speglas i vattenytan. Om vi har vågor, blir det trassligare. Sedan spelar det roll åt vilket håll man tittar också!
/KS 1998-11-09
Hur fungerar 3D-bilder som är uppbyggda av punkter?
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - 3d-bilder [1693]
Fråga:
Jag har en liten fråga angående 3D-bilder (som de som fanns i Aftonbladet/Expressen).
Hur fungerar dem, vilken är vetenskapen som ligger bakom detta spännande synfenomen?
/Simon O, Duveholmsskolan, Katrineholm 1998-11-10
Jag har en liten fråga angående 3D-bilder (som de som fanns i Aftonbladet/Expressen).
Hur fungerar dem, vilken är vetenskapen som ligger bakom detta spännande synfenomen?
/Simon O, Duveholmsskolan, Katrineholm 1998-11-10
Svar:
Vi har inte sett de bilder du sett, antagligen är det ett geometriskt
mönster, som man ska betrakta på ett visst sätt. Plötsligt växer en
tredje dimension fram. Det är inte lätt att förklara, det är mycket
arbete nedlagt på de bilderna.
Du kan själv göra en del enkla försök, som illustrerar det grundläggande fenomenet, se nedanstående figur. Ta ett vitt papper och rita 2 punkter
på 4 cm avstånd. Gör dom 2 mm stora. 11 mm till vänster om den
vänstra punkten ritar du en liten punkt, och 10 mm till
vänster om den högra punkten ritar du en liten punkt.
Lägg märke till skillnaden i avstånden, den är viktig.
Nu ska man "slötitta" på punkterna, och försöka att få dom
att gå ihop. I själva verket ser man då 3 st 2 mm punkter,
men det är bara mittbilden som är intressant. Ligger den lilla punkten framför eller bakom? Förklaring? Testa det
på dina kompisar!
Håll för ett öga och håll huvudet stilla. Titta sen med båda
ögonen. Skillnad?
Den bild vi upplever är inte den som faller på näthinnan. Hjärnan har gjort åtskilligt med bildinformationen. Det här är fantastiskt spännande!
Det enkla exemplet nedan, överst är ganska lätt att förstå: vänstra ögat ser avståndet mellan den mindre och den större punkten lite större än vad det högra gör. Hjärnan tolkar detta som att den mindre punkten ligger närmare än den större. Wikipedia-artikeln Autostereogram
innehåller en samling mer komplicerade 3D-bilder som bygger på samma princip, se ett exempel underst nedan.
Vi har inte sett de bilder du sett, antagligen är det ett geometriskt
mönster, som man ska betrakta på ett visst sätt. Plötsligt växer en
tredje dimension fram. Det är inte lätt att förklara, det är mycket
arbete nedlagt på de bilderna.
Du kan själv göra en del enkla försök, som illustrerar det grundläggande fenomenet, se nedanstående figur. Ta ett vitt papper och rita 2 punkter
på 4 cm avstånd. Gör dom 2 mm stora. 11 mm till vänster om den
vänstra punkten ritar du en liten punkt, och 10 mm till
vänster om den högra punkten ritar du en liten punkt.
Lägg märke till skillnaden i avstånden, den är viktig.
Nu ska man "slötitta" på punkterna, och försöka att få dom
att gå ihop. I själva verket ser man då 3 st 2 mm punkter,
men det är bara mittbilden som är intressant. Ligger den lilla punkten framför eller bakom? Förklaring? Testa det
på dina kompisar!
Håll för ett öga och håll huvudet stilla. Titta sen med båda
ögonen. Skillnad?
Den bild vi upplever är inte den som faller på näthinnan. Hjärnan har gjort åtskilligt med bildinformationen. Det här är fantastiskt spännande!
Det enkla exemplet nedan, överst är ganska lätt att förstå: vänstra ögat ser avståndet mellan den mindre och den större punkten lite större än vad det högra gör. Hjärnan tolkar detta som att den mindre punkten ligger närmare än den större. Wikipedia-artikeln Autostereogram
innehåller en samling mer komplicerade 3D-bilder som bygger på samma princip, se ett exempel underst nedan.
Grundskola_1-3: Ljud-Ljus-Vågor [1711]
Fråga:
HEJ JAG SKULLE BLI VÄLDIGT TACKSAM OM NI KUNDE SVARA PÅ MIN FRÅGA SÅ FORT NI KAN FÖR ATT JAG HAR DEADLINE TILL IMORGON. Tack på förband. >1 Varför blir man brun på kroppen men ljus i håret när man solar? > 2 Varför blir en röd ballong vit när man lyser på den med gult ljus? > 3 Hur viktigt är färgen för jorden?
/DONNIE B, FALKENBERGS GYMNASIE, FALKENBERG 1998-11-11
HEJ JAG SKULLE BLI VÄLDIGT TACKSAM OM NI KUNDE SVARA PÅ MIN FRÅGA SÅ FORT NI KAN FÖR ATT JAG HAR DEADLINE TILL IMORGON. Tack på förband. >1 Varför blir man brun på kroppen men ljus i håret när man solar? > 2 Varför blir en röd ballong vit när man lyser på den med gult ljus? > 3 Hur viktigt är färgen för jorden?
/DONNIE B, FALKENBERGS GYMNASIE, FALKENBERG 1998-11-11
Svar:
1. Det normala är att ljus bleker (det finns undantag). I huden finns speciella celler, som reagerar på ljus genom att bilda ett brunt pigment. Det är ett skydd mot ultraviolett ljus, som är skadligt.
1. Det normala är att ljus bleker (det finns undantag). I huden finns speciella celler, som reagerar på ljus genom att bilda ett brunt pigment. Det är ett skydd mot ultraviolett ljus, som är skadligt.
2. Antagligen är din ballong gulröd. Då reflekterar den allt det gula ljuset, liksom ett vitt papper. Du vet att pappret är vitt, så därför tycker du att också ballongen är vit.
3. Vi vet inte riktigt vad du vill ha reda på. Utifrån rymden är jorden blåaktig. Det är faktiskt den blå himlen, som är blå också uppifrån sett.
Pröva: Läs röd text i rött ljus!
/KS 1998-11-11
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1712]
Fråga:
Varför kan man se igenom en glasruta och inte igenom ett papper som är mycket tunnare?
/wendy r, s:t Eriks Gymnasium, stockholm 1998-11-11
Varför kan man se igenom en glasruta och inte igenom ett papper som är mycket tunnare?
/wendy r, s:t Eriks Gymnasium, stockholm 1998-11-11
Svar:
Gör du en &34;glasruta&34; av fiberglas kan du inte se igenom. Lackar du
ett papper kan du se igenom, fast inte så bra kanske. Is kan du se
igenom, men inte snö. För att man ska kunna se igenom ett genomskinligt
material, måste det vara homogent. Snö är inte homogent, för den
består av en massa små iskristaller.
Gör du en &34;glasruta&34; av fiberglas kan du inte se igenom. Lackar du
ett papper kan du se igenom, fast inte så bra kanske. Is kan du se
igenom, men inte snö. För att man ska kunna se igenom ett genomskinligt
material, måste det vara homogent. Snö är inte homogent, för den
består av en massa små iskristaller.
Fundera: Varför kan man inte se genom matt glas?
/KS 2000-04-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1726]
Fråga:
En gymnasielarare har bett mig forklara varfor en glodlampa som placeras i en mikrovagsugn lyser. Vid forsok finner jag att ibland lyser lampan med kontinuerligt spektrum, ibland ser vi spektrallinjer, gula och grona linjer. I en forut hel lampa forstors lystraden efter en stund. Eventuellt accelereras fria elektroner i traden via mikrovagorna och traden avger elektroner som tander plasmagasen, kvave och argon, i lampan. Tacksam for en kommentar.
/Lennart S, Berzeliusskolan , Linkoping 1998-11-12
En gymnasielarare har bett mig forklara varfor en glodlampa som placeras i en mikrovagsugn lyser. Vid forsok finner jag att ibland lyser lampan med kontinuerligt spektrum, ibland ser vi spektrallinjer, gula och grona linjer. I en forut hel lampa forstors lystraden efter en stund. Eventuellt accelereras fria elektroner i traden via mikrovagorna och traden avger elektroner som tander plasmagasen, kvave och argon, i lampan. Tacksam for en kommentar.
/Lennart S, Berzeliusskolan , Linkoping 1998-11-12
Svar:
Det var ju intressant att du studerat fenomenet i spektroskop. Kommentar: Dina förklaringar är helt riktiga. Det kontinuerliga Ljuset kommer från glödtråden.
/KS 1998-11-22
Det var ju intressant att du studerat fenomenet i spektroskop. Kommentar: Dina förklaringar är helt riktiga. Det kontinuerliga Ljuset kommer från glödtråden.
/KS 1998-11-22
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1729]
Fråga:
Hej!
Jag har några frågor jag hoppas ni kan hjälpa mig med. 1 Hur kommer det sig att glas är genomskinligt? 2 Hur fungerar flourescerande stämplar?
3 Hur fungerar envägsglas?
4 Varför blir allt större under vatten? Tack på förhand och vänliga hälsningar
/Åsa
/Åsa C, Alegymnasium, Nödinge 1998-11-12
Hej!
Jag har några frågor jag hoppas ni kan hjälpa mig med. 1 Hur kommer det sig att glas är genomskinligt? 2 Hur fungerar flourescerande stämplar?
3 Hur fungerar envägsglas?
4 Varför blir allt större under vatten? Tack på förhand och vänliga hälsningar
/Åsa
/Åsa C, Alegymnasium, Nödinge 1998-11-12
Svar:
1. Det finns inga ämnen i glas som absorberar synligt ljus. Däremot
släpper glas igenom ultraviolett ljus.
1. Det finns inga ämnen i glas som absorberar synligt ljus. Däremot
släpper glas igenom ultraviolett ljus.
2 Det har vi svarat på tidigare, se nedan.
3. Antagligen tänker du på glas med halvgenomskinlig spegel.
Då kan man se ut från ett mörkt rum, men utifrån ser man bara en spegel.
4. I vatten är ljusets våglängd ungefär 30% kortare än i luft. Vi är
vana att bedöma avstånd i luft. Därför ser allt ut att ligga längre bort,
därför ser allt större ut.
/KS 2000-04-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1734]
Fråga:
Enligt fysikens regler gäller att energinnehållet hos ljusvågerna
beror på dess våglängd.Desto kortare våglängd desto högre
energinnehåll.
Men vad gäller egentligen för ljudvågor?
För att driva ett baselement krävs mer effekt och energi än
att driva ett diskantelement och våglängden för bastoner är längre än för
tonerna från diskantelementet.
/Mats J, Komvux Hörby, Hörby 1998-11-13
Enligt fysikens regler gäller att energinnehållet hos ljusvågerna
beror på dess våglängd.Desto kortare våglängd desto högre
energinnehåll.
Men vad gäller egentligen för ljudvågor?
För att driva ett baselement krävs mer effekt och energi än
att driva ett diskantelement och våglängden för bastoner är längre än för
tonerna från diskantelementet.
/Mats J, Komvux Hörby, Hörby 1998-11-13
Svar:
Ljuset utbyter energi med omgivningen i energikvanta (fotoner) vars storlek
är proportionell mot frekvensen. För att formulera det mera precist.
Samma fenomen finns hos ljudet (fononer). Men det är bara i speciella
sammanhang man behöver ta hänsyn till det. Vad du är ute efter är effekten,
och det är något annat. Att baselementet kräver mera effekt beror nog
på att bashögtalarens verkningsgrad är lägre, och att vår hörsel är
sämre vid låga frekvenser.
/KS 2000-04-05
Ljuset utbyter energi med omgivningen i energikvanta (fotoner) vars storlek
är proportionell mot frekvensen. För att formulera det mera precist.
Samma fenomen finns hos ljudet (fononer). Men det är bara i speciella
sammanhang man behöver ta hänsyn till det. Vad du är ute efter är effekten,
och det är något annat. Att baselementet kräver mera effekt beror nog
på att bashögtalarens verkningsgrad är lägre, och att vår hörsel är
sämre vid låga frekvenser.
/KS 2000-04-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [1755]
Fråga:
Jag har fått i uppgift att beskriva ett fenomen där man ser solar runt solen (?). Eventuellt kan detta kallas "solgård". Vad beror detta fenomen på? När kan man se det? Hur uppstår det? osv.
/Mikaela B, Ale Gymnasium, Nödinge 1998-11-15
Jag har fått i uppgift att beskriva ett fenomen där man ser solar runt solen (?). Eventuellt kan detta kallas "solgård". Vad beror detta fenomen på? När kan man se det? Hur uppstår det? osv.
/Mikaela B, Ale Gymnasium, Nödinge 1998-11-15
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar