Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

588 frågor / svar hittades

Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1222]
Fråga:
Hej!
Vi är två tjejer i 8:an som undrar lite...


1. Varför blir ljus varmt?

2. Varför går ljuset framåt, varför sprider det sig och inte stannar på samma ställe?

3. Hur lång tid tar det för ljuset att komma runt jorden?

4. Varför ser man konstiga "färgprickar" i ögonen när man kollat in i ett starkt ljus tex solen.

/Camilla  D,  näsbydalskolan,  Täby 1998-03-18

Svar:
1. Ljuset innehåller energi. Man kan säga att ljus är ett sätt att transportera energi. Därför blir föremål varma när de belyses. Tänk er en varm dag på stranden: ljuset värmer huden. Det är också så att varma föremål sänder ut ljus. Tänk er en spisplatta som är varm; den sänder ut ett rödaktigt ljus.

2 Tänk er ljuset som små partiklar som rör sig rakt fram. De kan bara ändra riktning om de krockar med något.

3 Det får ni räkna ut själva med hjälp av följande data: Ljusets fart är 300 000 km/s och jordens omkrets är 40000 km.

4 Det beror på att de känsliga delarna i ögat blir "överstimulerade" så att de skickar en nervsignal till hjärnan även efter det att ljuset försvunnit.
/GO 1998-11-12



Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-VÃ¥gor - ultraljud [1223]
Fråga:
Jag undrar hur ultraljud funkar egentligen.
Hur kan man få fram en bild av fostret.
/Fernanda  V,  nasbydalsskolan,  Täby 1998-03-18
Svar:
Ultraljud är vanligt ljud med hög frekvens. Man kan säga att tonen är så
hög att man inte kan höra den. I ultraljudsapparaten
utnyttjar man att ljud kan studsa mot ytor.


Försök Ställ dig ca 50 m från en stor vägg. Klappa händerna
eller skrik. Du hör då ett eko från väggen.


På samma sätt fungerar ultraljudet. Man skickar in ljudet i mammans mage.
Sedan studsar ljudet på fostret. Genom att mäta hur lång tid det tar för
ljudet att komma tillbaka så kan apparaten rita en bild av fostret.
/GO 1998-03-19



Gymnasium: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1224]
Fråga:
Vi har i lektionssalarna vitmålade vattenkranar som ibland hamnar ungefär mittemellan OH-apparaten och duken. Skuggan som kranen bildar på duken har svaga strimmor av blått och rött vid kanterna. Varför? Samband mellan färgernas placering verkar inte helt uppenbart. Blå förekommer tex vid en av två vänsterkanter och röd på både höger- och vänsterkanter. Berörd lärare föreslog diffraktion och ett brev till Er.
/Peter  H,  Rudbeckianska,  VästerÃ¥s 1998-03-18
Svar:
Experiment Håll handen mellan OH-apparaten och duken, rätt nära apparaten. Vid kanten av skuggan uppträder färgfenomen. Speciellt mellan fingrarna ser man färgmönster.

Mönstren försvinner när handen kommer nära duken. Vår förklaring är att linssystemet är avpassat så att det inte ska bli någon färgfel vid duken. Detta åstadkommes genom att de olika färgerna går olika vägar. De bryts ju olika mycket. Detta kompenseras bara på ett ställe nämligen vid duken.

Vid diffraktion finns liknande fenomen men de är betydligt svårare att observera.


/GO 1998-03-27



Gymnasium: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1227]
Fråga:
Hej. Jag har försökt att fråga denna fråga tidigare. Men jag fick då inget egentligt svar. Jag hänvisades till boken QED av Feynman. Jag har nu läst den har jag förstått rätt???.

Vid reflexion är det så att om man tittar på en enstaka inkommande foton så kommer den att absorberas. Varvid den exciterar en elektron till en högre energinivå, (samtidigt som den själv försvinner). För att elektronen ca 10^-10 sekunder senare ska "falla" tillbaka till grundtillståndet under utsändande av en ny foton (i de flesta fall, det finns ju fler sätt som en elektron kan deexciteras) i godtycklig riktning. Det är först när man tittar på superpositionen av fotonens samtliga alternativa strålvägar som man kan formulera "lagar" om hur ljuset (många fotoner) kommer att röra sig. Tack på förhand Daniel
/Gottfridsson  D,  BurgÃ¥rdensgymnasium,  Göteborg 1998-03-18

Svar:
Du har förstått rätt. Man får lägga ihop alla möjligheter som fotonen kan utbreda sig på och se vilka som interfererar konstruktivt.


/GO 1998-03-31



Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1229]
Fråga:
HEJSAN!!! Vi har några frågor angående ljud...
1. Varför låter det så mycket när man nyser??
2. Om man nu ringer till Australien Från Sweden, Varför tar signalerna så lång omväg (först Ekvatorn, sen Amerika och sen till Australien?) // Linzie & Toybabe
/Linzie & falle  M,  Nolbyskolan,  AlingsÃ¥s 1998-03-19
Svar:
1 Det låter mycker därför att det är mycket energi i nysandet. När man nyser så blåser man ut mycket luft under kort tid.

2 De måste gå en lång väg därför att den typ av radiovågor som används går rakt fram. De kan alltså inte följa jordens krökning utan måste gå ut till satelliter och tillbaks till jorden igen. Det är endast långa radiovågor som kan gå utmed jorden.


/GO 1998-11-06



Gymnasium: Ljud-Ljus-VÃ¥gor - genomskinlighet [1230]
Fråga:
Jag undrar varför diamant släpper igenom ljus när inte grafit
gör det? Och släpper diamant igenom ljus av ALLA våglängder
(icke synligt ljus alltså)?

Samma sak för grafit, släpper den
igenom ljus av annan våglängd än synligt ljus? Om ni kan svara
så skulle jag uppskatta en ganska ingående förklaring och om ni
vet vore en litteraturhänvisning bra.
Tack på förhand.

/Ingemar  F,  Karlbergsgymnasiet,  Ã…mÃ¥l 1998-03-19

Svar:
Förmågan att släppa igenom ljus beror på elektronernas energitillstånd i
kristallgittret. I en periodisk potential bildar energinivåerna band. Mellan
dessa band finns s k bandgap. För diamant gäller att ett band är helt besatt
av elektroner. För att excitera en elektron måste man ge den energi som är större
än bandgapet. Diamant har ett extremt stort bandgap. Detta innebär att fotoner i synligt
ljus har för liten energi för att excitera en elektron. Alltså går de rakt igenom diamanten.

Diamant är däremot inte genomskinligt för mer kortvågigt ljus.


För grafit gäller samma sak som för diamant det är bara det att bandgapet
är mycket mindre. Därför absorberas allt synligt ljus.


Läs Läroböcker i fasta tillståndets fysik behandlar dessa saker utförligt. Ett ex
på bra lärobok är Kitell: "Solid State Physics".
/GO 1998-03-31



Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1251]
Fråga:
Varför bländas man av ljus?

/Annis och Lindis  l,  näsbydal,  Täby 1998-03-20
Svar:
När man bländas kommer det in mer ljus i ögat än det "orkar med". Det kan bero
på att ögat inte haft tid på sig att ställa om till det starka ljuset. Efter en kort
tid har pupillen dragit ihop sig och man kan se normalt igen. I andra fall, till exempel om man ser mot solen,
är ljuset så starkt att syncellerna i ögat blir överstimulerade och man måste blunda.
/GO 1998-11-12


Gymnasium: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1260]
Fråga:
Som du vet ska en hallspegel minst ha halva din längd för att du skall se dej själv i helfigur. Hur ska hallspegeln placeras för att alla familjemedlemmar ska kunna se sej själva i helfigur?
/Hans  J,  Dragonskolan,  UmeÃ¥ 1998-03-21
Svar:
Underkanten ska placeras på en höjd = den kortaste personens halva höjd.

Överkantens höjd = den längsta personens längd.

Vi har förenklat lite och antagit att ögonen sitter längst upp på människan.

Fundera Hur förändras höjderna om vi tar hänsyn till skillnaden i ögonhöjd och kroppslängd?


/GO 1998-03-26



Gymnasium: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1265]
Fråga:
Några frågor om svängningar och vågrörelse.
1. När man resonerar kring energiomvandlingar hos en svängande fjäder
tycks det som man bortser ifrån att fjädern rör sig i tyngdkraftsfältet.
Fjäderns energi blir då kAA/2 som är konstant i varje ögonblick men
fördelas mellan potentiell energi resp rörelseenergi.


På något sätt måste dock lägesenergin vara inberäknad men jag förstår
inte hur.

2.) I en högtalare omvandlas energi från elektrisk energi hos t e x
tongeneratorn till magnetisk energi hos spolen i högtalaren och
slutligen till rörelseenergi hos membranet (tror jag).Hur stor är
verkningsgraden i de olika stegen? Omvandlas förlustenergin till
enbart värme eller kan det avges elektromagnetisk strålning?

3.) Den typ av stående våg som bildas i blåsinstrument går ju tyvärr
inte att se. Många elever tvivlar därför på att man har två olika
medier i röret och utanför röret (det är ju luften som svänger i vilket fall).
Kanske går det att demonstrera med vågor i vatten? Tips?

4.) Diffraktion i smal spalt går ju utmärkt att demonstrera med både
ljus- och vattenvågor. På så sätt kan man förklara fenomen med
transmissionsgitter. Finns det något experiment med vatten eller
ljus där man låter vågen reflekteras mot något smalt så att diffraktion uppstår även som ett reflektionsfenomen.
I så fall blir det lättare att acceptera t ex CD-skivan som
ett reflektionsgitter. Tips?

5.) Hur fungerar egentligen de nya &34;örontermometrarna&34;.
Någon sa att termometern fungerar som en värmekamera och
analyserar spektrat och översätter det till en temperatur.
Hur går detta i så fall till. Kan man verkligen skilja på
två spektra vars temperaturdifferens är 0,1 grad C?

/Erik  W,  KOMVUX,  Östersund 1998-03-23

Svar:
1 Om fjädern sträcks medan den är i horisontalplanet händer inget med
lägesenergin. Om den däremot hänger lodrätt så ändras lägesenergin när
fjäderns längd ändras.


Fundera Hur mycket flyttas fjäderns tyngdpunkt om den förlänges
en sträcka
x?


I normala försök så belastas fjädern med tyngder som är mycket tyngre än
fjädern. därför kan man oftast bortse
från ändringar i fjäderns lägesenergi.


2 Förlusterna i de omvandlingar du nämner är ganska små. Förlusterna blir
värmeenergi.
Det är endast vid mycket höga frekvenser som den elektromagnetiska
strålningen får någon betydelse.


3 Tipset vi kan ge är att man inne i ett genomskinligt rör
kan se vågnoderna om man
har ett pulver av fina partiklar.


4 Är inte CD-skivan själv ett utmärkt exempel? De flesta accepterar säkert
att skivan har tätt liggande spår.


5 Vi känner inte till hur dessa termometrar är konstruerade
men det låter otroligt
att man studerar den infraröda strålningen.


/GO 2000-04-05



Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-VÃ¥gor [1266]
Fråga:
Hur många "bilder" kan en människa uppfatta varje sekund?

I datorspel mäter man hur många FPS (frames per second = bilder per sekund man får. Märker man någon skillnad mellan 120 FPS och 80 FPS?
/Ola  Ã,  Vedebyskolan, karlskrona,  Lyckeby 1998-03-23

Svar:
I en gammal spelfilm visades 25 bilder per sekund. Då märkte man ett svagt flimmer. Du torde inte märka någon skillnad mellan 120 och 80 FPS förutom att bilden kan verka stabilare och inte flimra vid 120 FPS.
/GO 1998-11-12


Sida 12 av 59

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar