Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
: Kraft-Rörelse [8425]
Fråga:
Påverkan av tiden när vi förflyttar oss.
På min studieplatts dyker det upp kluriga funderingar och igår funderade
vi över om tiden kan gå olika fort.Tex om en människa åker i en snabb
rymdfarkost runt jorden eller om en person åker över Atlanten i en mycket
snabb båt. Har det någon betydelse åt vilket håll man åker?
Påverkas tiden även vid &34;måttliga&34; hastigheter?
Om tiden går olika fort vid snabb förflyttning resp. stillastående,
hur kan tiden gå olika fort?
Mvh &34;lasse&34;
/lars b, competens, nybro 2001-05-09
Påverkan av tiden när vi förflyttar oss.
På min studieplatts dyker det upp kluriga funderingar och igår funderade
vi över om tiden kan gå olika fort.Tex om en människa åker i en snabb
rymdfarkost runt jorden eller om en person åker över Atlanten i en mycket
snabb båt. Har det någon betydelse åt vilket håll man åker?
Påverkas tiden även vid &34;måttliga&34; hastigheter?
Om tiden går olika fort vid snabb förflyttning resp. stillastående,
hur kan tiden gå olika fort?
Mvh &34;lasse&34;
/lars b, competens, nybro 2001-05-09
Svar:
Tidsdilatationen, som det kallas, sker i princip vid alla hastigheter,
oberoende av färdriktningen. Storleken är:
1/(1 - v2/c2)1/2
där v är hastigheten och c är ljushastigheten (300000 km/s).
Vid låga hastigheter är effekten försumbar:
Promenadtakt (1 m/s) 1 + 0.00000000000000001
Gevärskula (1000 m/s) 1 + 0.00000000001
Rymdraket (10000 m/s) 1 + 0.000000001
Det är först när man närmar sig ljushastigheten, som effekten blir påtaglig.
/KS 2001-05-11
Tidsdilatationen, som det kallas, sker i princip vid alla hastigheter,
oberoende av färdriktningen. Storleken är:
1/(1 - v2/c2)1/2
där v är hastigheten och c är ljushastigheten (300000 km/s).
Vid låga hastigheter är effekten försumbar:
Promenadtakt (1 m/s) 1 + 0.00000000000000001
Gevärskula (1000 m/s) 1 + 0.00000000001
Rymdraket (10000 m/s) 1 + 0.000000001
Det är först när man närmar sig ljushastigheten, som effekten blir påtaglig.
/KS 2001-05-11
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8426]
Fråga:
Jag undrar om tiden går fortare eller långsammare när man rör sig fort?
Enligt &34;tvillingparadoxen&34; förstår jag det som att tiden går fortare för
den tvilling som hela tiden rör på sig. Stämmer detta eller har jag fått
det om bakfoten?
/Markus W, -, Märsta 2001-05-09
Jag undrar om tiden går fortare eller långsammare när man rör sig fort?
Enligt &34;tvillingparadoxen&34; förstår jag det som att tiden går fortare för
den tvilling som hela tiden rör på sig. Stämmer detta eller har jag fått
det om bakfoten?
/Markus W, -, Märsta 2001-05-09
Svar:
Tvillingparadoxen (som inte alls är någon paradox) har i första hand
med acceleration att göra. Den tvilling som är ute och reser,
kommer att vara yngre vid återkomsten.
/KS 2001-05-11
Tvillingparadoxen (som inte alls är någon paradox) har i första hand
med acceleration att göra. Den tvilling som är ute och reser,
kommer att vara yngre vid återkomsten.
/KS 2001-05-11
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8491]
Fråga:
Hej!
Jag undrar hur turbulant och laminärt flöde fungerar?
/Tom K, Åbo 2001-05-15
Hej!
Jag undrar hur turbulant och laminärt flöde fungerar?
/Tom K, Åbo 2001-05-15
Svar:
Vid turbulent flöde bildas virvlar, medan laminärt flöde sker utan virvlar.
I sammanhanget brukar man använda ett dimensioslöst tal, Reynolds tal:
R = rvl/h
r = densiteten
v = strömningshastigheten
l = en linjär dimension, till exempel ett rörs diameter
h = viskositeten
Om R är större än ett kritiskt värde, blir strömningen turbulent.
/KS 2001-06-05
Vid turbulent flöde bildas virvlar, medan laminärt flöde sker utan virvlar.
I sammanhanget brukar man använda ett dimensioslöst tal, Reynolds tal:
R = rvl/h
r = densiteten
v = strömningshastigheten
l = en linjär dimension, till exempel ett rörs diameter
h = viskositeten
Om R är större än ett kritiskt värde, blir strömningen turbulent.
/KS 2001-06-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8494]
Fråga:
Hej!
Hej!
1. Vad jag förstått är den fria medelväglängden den längd en partikel färdas
i medel innan den krockar med en annan partikel. Stämmer detta?
2. Ändras den fria medelväglängden om man ändrar tex trycket?
3. I vilken storleksordning är den fria medelväglängden för molekyler i
luft resp vätgas vid ett tryck på ca 0,1 torr?
Tack på förhand Pernilla.
/Pernilla A, Nösnässkolan, Stenungsund 2001-05-15
Svar:
1. Ja,det sämmer.
2. Fria medelväglängden är omvänt proportionell mot trycket.
3. Fria medelväglängden skiljer inte mycket i luft och väte.
Vid 0.1 torr är den ungefär 1 mm.
/KS 2001-05-15
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8536]
Fråga:
Hej!!
Hur fungerar en puls motor?? Det sägs att det finns en sådan i det
mytomspunna planet Aurora!!
MVH Kalle
/Kalle A, Polhemsskolan, Lund 2001-05-18
Hej!!
Hur fungerar en puls motor?? Det sägs att det finns en sådan i det
mytomspunna planet Aurora!!
MVH Kalle
/Kalle A, Polhemsskolan, Lund 2001-05-18
Svar:
Det är en motor som funkar med gasexplosioner, kanske 100 per sekund.
Den funkar vid höga hastigheter och höjder. Vi har inte hittat något
om det på svenska, så du får hålla tillgodo med sajten nedan!
/KS 2001-05-19
Det är en motor som funkar med gasexplosioner, kanske 100 per sekund.
Den funkar vid höga hastigheter och höjder. Vi har inte hittat något
om det på svenska, så du får hålla tillgodo med sajten nedan!
/KS 2001-05-19
: Kraft-Rörelse [8593]
Fråga:
Begreppet rörelsemängdsmoment är svårt att förstå och jag undrar om det
finns någon lämplig pedagogisk bild att ha i åtanke när man funderar över
storheten.
Stämmer det att rörelsemängdsmoment också kan benämnas impulsmoment?
Jag har för mig att impuls är ändringen i rörelsemängdsmoment,
och i så fall borde ju impulsvektorn och rörelsemängdsvektorn ha
olika riktning. Eller hur är det?
/Per B, LTH, Lund 2001-05-26
Begreppet rörelsemängdsmoment är svårt att förstå och jag undrar om det
finns någon lämplig pedagogisk bild att ha i åtanke när man funderar över
storheten.
Stämmer det att rörelsemängdsmoment också kan benämnas impulsmoment?
Jag har för mig att impuls är ändringen i rörelsemängdsmoment,
och i så fall borde ju impulsvektorn och rörelsemängdsvektorn ha
olika riktning. Eller hur är det?
/Per B, LTH, Lund 2001-05-26
Svar:
Rörelsemängd heter &34;momentum&34; på engelska, och är produkten av
hastigheten och massan.
Rörelsemängdmomentet heter &34;angular momentum&34; på engelska, och
är produkten av tröghetsmomentet och vinkelhastigheten. Det har alltså
med rotation att göra. Det är en strängt bevarad storhet, faktiskt
strängare än energins bevarande. När en gammal stjärna kollapsar till
ett svart hål, bevaras rörelsemängdsmomentet, men inte energin.
Impuls och impulsmoment är äldre benämningar på rörelsemängd och
rörelsemängdsmoment.
/KS 2001-05-29
Rörelsemängd heter &34;momentum&34; på engelska, och är produkten av
hastigheten och massan.
Rörelsemängdmomentet heter &34;angular momentum&34; på engelska, och
är produkten av tröghetsmomentet och vinkelhastigheten. Det har alltså
med rotation att göra. Det är en strängt bevarad storhet, faktiskt
strängare än energins bevarande. När en gammal stjärna kollapsar till
ett svart hål, bevaras rörelsemängdsmomentet, men inte energin.
Impuls och impulsmoment är äldre benämningar på rörelsemängd och
rörelsemängdsmoment.
/KS 2001-05-29
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8612]
Fråga:
Enligt relativitets teorin skulle en person som färdas med en hastighet
nära ljusets i förhållande till jorden, inte ha åldrats i samma utsträckning
som en person som befinner sig på jorden.
Man kunde ju också säga att personen ifråga befinner sig i vila medan
jorden har en hastighet nära ljusets. Borde inte då den som befinner
sig på jorden åldras mindre?
/Ralf J, Finland 2001-05-30
Enligt relativitets teorin skulle en person som färdas med en hastighet
nära ljusets i förhållande till jorden, inte ha åldrats i samma utsträckning
som en person som befinner sig på jorden.
Man kunde ju också säga att personen ifråga befinner sig i vila medan
jorden har en hastighet nära ljusets. Borde inte då den som befinner
sig på jorden åldras mindre?
/Ralf J, Finland 2001-05-30
Svar:
Den person som är ute och reser är utsatt för acceleration, i motsats
till den person som befinner sig på jorden. Det är orsaken till
åldersskillnaden. Kolla svaret nedan och den länk som hänvisas till där.
/KS 2001-05-30
Den person som är ute och reser är utsatt för acceleration, i motsats
till den person som befinner sig på jorden. Det är orsaken till
åldersskillnaden. Kolla svaret nedan och den länk som hänvisas till där.
/KS 2001-05-30
: Kraft-Rörelse - corioliskraft [8633]
Fråga:
Om man lyfter med ett flygplan och flyger 6 timmar rakt söderut så borde
man ju landa i Florida(ungefär) p ga jordens rotation under de 6 timmarna!
Ok, jag fattar att det inte är så :-) men vad beror det på, fysiskt sett?
Påverkas planet av en kraft i sidled förutom gravitationen?
/Micke P, 2001-06-04
Om man lyfter med ett flygplan och flyger 6 timmar rakt söderut så borde
man ju landa i Florida(ungefär) p ga jordens rotation under de 6 timmarna!
Ok, jag fattar att det inte är så :-) men vad beror det på, fysiskt sett?
Påverkas planet av en kraft i sidled förutom gravitationen?
/Micke P, 2001-06-04
Svar:
Att flyga söderut innebär att flyga längs en storcirkel som går genom
sydpolen (merdian). Den är fast definierad i förhållande till jorden,
och följer alltså med i jordrotationen. Alltså ingen risk att du hamnar
i Florida!
Planet får kämpa lite för att behålla kursen. Det tycks påverkas av en
kraft i sidled. Det är en fiktiv kraft som går under namnet corioliskraft.
Samma fenomen gör att lågtrycken snurrar åt olika håll på norra och
södra halvklotet.
/KS 2001-06-05
Att flyga söderut innebär att flyga längs en storcirkel som går genom
sydpolen (merdian). Den är fast definierad i förhållande till jorden,
och följer alltså med i jordrotationen. Alltså ingen risk att du hamnar
i Florida!
Planet får kämpa lite för att behålla kursen. Det tycks påverkas av en
kraft i sidled. Det är en fiktiv kraft som går under namnet corioliskraft.
Samma fenomen gör att lågtrycken snurrar åt olika håll på norra och
södra halvklotet.
/KS 2001-06-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8638]
Fråga:
Hej! Jag undrar hur man med ett ganska enkelt experiment kan påvisa
centripetalkraftsformeln F=mv2/r. Kan ni ge några tips?
MVH Alexandre Messo
/Alexandre M, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna 2001-06-05
Hej! Jag undrar hur man med ett ganska enkelt experiment kan påvisa
centripetalkraftsformeln F=mv2/r. Kan ni ge några tips?
MVH Alexandre Messo
/Alexandre M, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Sigtuna 2001-06-05
Svar:
Ta ett snöre och bind fast det i en tyngd och en fjädervåg. Häng tyngden
verikalt och läs m. Håll i fjädervågen snurra runt tyngden och läs fjädervågen.
Nu påverkas tyngden av två krafter, tyngdkraften och centripetalkraften.
Med lite eftertanke kan du nog reda ut det hela!
/KS 2001-06-06
Ta ett snöre och bind fast det i en tyngd och en fjädervåg. Häng tyngden
verikalt och läs m. Håll i fjädervågen snurra runt tyngden och läs fjädervågen.
Nu påverkas tyngden av två krafter, tyngdkraften och centripetalkraften.
Med lite eftertanke kan du nog reda ut det hela!
/KS 2001-06-06
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8640]
Fråga:
Vi antar att det vore möjlig att placera en människa i ett hålrum i jordens
medelpunkt.
Hur skulle tyngdkraften upplevas? Vilket alternativ är riktigt?
Vi antar att det vore möjlig att placera en människa i ett hålrum i jordens
medelpunkt.
Hur skulle tyngdkraften upplevas? Vilket alternativ är riktigt?
1. Tyngdlöshet
2. Dragspänningar i kroppen åt alla håll
3. Större tyngdkraft än vid jordytan
4. Mindre tyngdkraft än vid jordytan
/Tomas J, Åvaskolan, Täby 2001-06-08
Svar:
Det enda som är fel är 3. Fall 1 och 2 är samma sak. Fall 4 är sant också
för tyngdlöshet.
/KS 2001-06-13
Det enda som är fel är 3. Fall 1 och 2 är samma sak. Fall 4 är sant också
för tyngdlöshet.
/KS 2001-06-13
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar