Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Fråga:
Vad är hastigheten för en satellit i en geostationär bana?
Hur räknar man ut avståndet från jorden som satelliten i
en geostationär bana ligger i dvs.(r) (i böckerna står det
36000 km men hur/vilken formel har de använt för att komma
fram till detta?)
/Kiran M, m.borgar, malmö 2000-02-18
Vad är hastigheten för en satellit i en geostationär bana?
Hur räknar man ut avståndet från jorden som satelliten i
en geostationär bana ligger i dvs.(r) (i böckerna står det
36000 km men hur/vilken formel har de använt för att komma
fram till detta?)
/Kiran M, m.borgar, malmö 2000-02-18
Svar:
Avståndet till jordens centrum för en satellit i cirkulär bana blir
R = (G M T2/(4 p2))1/3
G = gravitationskonstanten, M = jordens massa, T = omloppstiden, alla enheter
i SI-enheter.
Man härleder denna formel genom att sätta
gravitationskraften = centrifugalkraften.
Det är alltså villkoret för att satelliten ligger kvar i sin bana.
Observera att tyngdaccelerationen där ute inte är 9.82 m/s2.
De 36000 km som brukar anges är inte avståndet till jordens
centrum, utan höjden över jordytan. Hastigheten kan du räkna ut själv,
omloppstiden är ju känd. På grund av diverse störningar är banan inte
helt stabil. Då och då får banan korrigeras med små raketpuffar. Satelliten
är användbar så länge det finns raketbränsle kvar, och det är
åtskilliga år.
Det finns över 300 geostationära
satelliter av de mest skiftande konstruktioner.
Se även Geostationary orbit
.
/KS/LPE 2002-10-14
Avståndet till jordens centrum för en satellit i cirkulär bana blir
R = (G M T2/(4 p2))1/3
G = gravitationskonstanten, M = jordens massa, T = omloppstiden, alla enheter
i SI-enheter.
Man härleder denna formel genom att sätta
gravitationskraften = centrifugalkraften.
Det är alltså villkoret för att satelliten ligger kvar i sin bana.
Observera att tyngdaccelerationen där ute inte är 9.82 m/s2.
De 36000 km som brukar anges är inte avståndet till jordens
centrum, utan höjden över jordytan. Hastigheten kan du räkna ut själv,
omloppstiden är ju känd. På grund av diverse störningar är banan inte
helt stabil. Då och då får banan korrigeras med små raketpuffar. Satelliten
är användbar så länge det finns raketbränsle kvar, och det är
åtskilliga år.
Det finns över 300 geostationära
satelliter av de mest skiftande konstruktioner.
Se även Geostationary orbit
./KS/LPE 2002-10-14
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4705]
Fråga:
Min fråga gäller mekaniska svängningar. När man gungar på en gunga
så borde det ju vara ett exempel på en mekanisk svängning.
Hur kan man fysikaliskt förklara hur man går tillväga för
att sätta fart på gungan när man sitter på den?
/Josefine A, Malmö 2000-02-22
Min fråga gäller mekaniska svängningar. När man gungar på en gunga
så borde det ju vara ett exempel på en mekanisk svängning.
Hur kan man fysikaliskt förklara hur man går tillväga för
att sätta fart på gungan när man sitter på den?
/Josefine A, Malmö 2000-02-22
Svar:
Genom att röra på benen, kan man förändra tyngdpunktens läge. Benrörelsen
kan göras så, att energi pumpas in i systemet gungan/gungaren, som då
kommer i mekanisk svängning.
Fundera: Ett annat sätt att tillföra energi är att någon puttar på.
Var är det bäst att göra det, vid vändläget eller när gungan är längst ner?
/KS 2000-04-04
Genom att röra på benen, kan man förändra tyngdpunktens läge. Benrörelsen
kan göras så, att energi pumpas in i systemet gungan/gungaren, som då
kommer i mekanisk svängning.
Fundera: Ett annat sätt att tillföra energi är att någon puttar på.
Var är det bäst att göra det, vid vändläget eller när gungan är längst ner?
/KS 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4708]
Fråga:
Hur stor är tyngdkraftfältets storlek?
Tyngdfaktorn, g = 9,82 N/kg. Är det då riktigt att säga att
tyngdkraftfältets storlek är 9,82 N/kg?
/Lisa P, Göteborg 2000-02-22
Hur stor är tyngdkraftfältets storlek?
Tyngdfaktorn, g = 9,82 N/kg. Är det då riktigt att säga att
tyngdkraftfältets storlek är 9,82 N/kg?
/Lisa P, Göteborg 2000-02-22
Svar:
Det g som har värdet 9.82 m/s2 brukar kallas
tyngdaccelerationen vid jordytan. Det skulle kanske kunna kallas
tyngdkraftfältets storlek, men det rekommenderas inte.
Fundera: Du har använt enheten N/kg. Det är alldeles korrekt.
Hur kommer man fram till att N/kg är det samma som m/s2 ?
/KS 2000-02-22
Det g som har värdet 9.82 m/s2 brukar kallas
tyngdaccelerationen vid jordytan. Det skulle kanske kunna kallas
tyngdkraftfältets storlek, men det rekommenderas inte.
Fundera: Du har använt enheten N/kg. Det är alldeles korrekt.
Hur kommer man fram till att N/kg är det samma som m/s2 ?
/KS 2000-02-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4752]
Fråga:
Om man släpper en boll och låter den falla till marken för att sedan
studsa upp igen går en del av energin förlorad, den kommer inte upp
i samma höjd som man släppte den ifrån. Är detta en oelastisk stöt?
Jag släpper två bollar rakt ovanför varandra, den mindre strax ovanför
den större så att de krockar när den större är på väg upp igen.
Den mindre bollen får mycket större energi än när den studsar själv,
den studsar iväg med stor kraft. Den stora bollen däremot stannar
nästan helt efter kollisionen. Är detta också en oelastisk stöt?
Är den totala rörelseenergin mindre än innan kollisionen?
/Susanna Ã, Partille 2000-02-26
Om man släpper en boll och låter den falla till marken för att sedan
studsa upp igen går en del av energin förlorad, den kommer inte upp
i samma höjd som man släppte den ifrån. Är detta en oelastisk stöt?
Jag släpper två bollar rakt ovanför varandra, den mindre strax ovanför
den större så att de krockar när den större är på väg upp igen.
Den mindre bollen får mycket större energi än när den studsar själv,
den studsar iväg med stor kraft. Den stora bollen däremot stannar
nästan helt efter kollisionen. Är detta också en oelastisk stöt?
Är den totala rörelseenergin mindre än innan kollisionen?
/Susanna Ã, Partille 2000-02-26
Svar:
Det är riktigt, att bollen förlorade energi, innebär att stöten inte
var helt elastisk. Exempel på en oelastisk stöt: släpp ett ägg.
Exemplet med två bollar är ett bra exempel på rörelsmängdens
(hastighetenmassan) bevarande. Den lättare bollen får alltså högre
hastighet.
Tänk efter: Vilken är den högsta hastighet den lilla bollen kan få?
Om du har Internet Explorer som bläddrare så kan du titta på Studssimulatorn,
som är en simulering av och förklaring till processen. Se Studssimulator.
/KS, PE 2000-04-04
Det är riktigt, att bollen förlorade energi, innebär att stöten inte
var helt elastisk. Exempel på en oelastisk stöt: släpp ett ägg.
Exemplet med två bollar är ett bra exempel på rörelsmängdens
(hastighetenmassan) bevarande. Den lättare bollen får alltså högre
hastighet.
Tänk efter: Vilken är den högsta hastighet den lilla bollen kan få?
Om du har Internet Explorer som bläddrare så kan du titta på Studssimulatorn,
som är en simulering av och förklaring till processen. Se Studssimulator
./KS, PE 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4782]
Fråga:
Finns det på något ställe i världen någon &34;unik&34; (annorlunda) gravitation,
så att till exempel en flaska, när man ställer den på en nerförsbacke,
rullar uppåt istället för neråt som den annars borde göra.
Detta har jag hört talas om,ÄR DET SANT?
/Olle R, Utmarksskolan, Göteborg 2000-02-29
Finns det på något ställe i världen någon &34;unik&34; (annorlunda) gravitation,
så att till exempel en flaska, när man ställer den på en nerförsbacke,
rullar uppåt istället för neråt som den annars borde göra.
Detta har jag hört talas om,ÄR DET SANT?
/Olle R, Utmarksskolan, Göteborg 2000-02-29
Svar:
Jag har varit på en sådan plats. Det är utanför en liten by i Frankrike
som heter Echenevex, helt nära Jura-bergen, inte långt från staden Gex.
Där finns ett dike, där vattnet rinner uppåt. Jag har hittat det själv,
men har visat det för många. Alla är vi ense, vattnet rinner uppåt.
Eller åtminstone ser det så ut. Platsen ligger på en jämn sluttning, men man
tänker inte på det. Jura-bergen ligger en bit bort, och där ser man ju att
det blir brantare. Man tror alltså att man står på plan mark. Man får
alltså en galen uppfattning om horisontlinjen, därav villan.
Nej, vatten rinner inte uppåt och flaskor rullar inte uppåt.
/KS 2000-04-04
Jag har varit på en sådan plats. Det är utanför en liten by i Frankrike
som heter Echenevex, helt nära Jura-bergen, inte långt från staden Gex.
Där finns ett dike, där vattnet rinner uppåt. Jag har hittat det själv,
men har visat det för många. Alla är vi ense, vattnet rinner uppåt.
Eller åtminstone ser det så ut. Platsen ligger på en jämn sluttning, men man
tänker inte på det. Jura-bergen ligger en bit bort, och där ser man ju att
det blir brantare. Man tror alltså att man står på plan mark. Man får
alltså en galen uppfattning om horisontlinjen, därav villan.
Nej, vatten rinner inte uppåt och flaskor rullar inte uppåt.
/KS 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4809]
Fråga:
Jag har en gång läst en tydlig förklaring till VARFÖR rullfriktion är så mycket lägre än glidfriktion. Den byggde på något sätt på det endast är en kraft i rörelseriktningen som åstadkommer något arbete.
Jag har försökt att rekonstruera den där förklaringen men inte lyckats. Jag tar ändå med min rekonstruktion här nedan för att ni skall kunna se ungefär vad jag är ute efter.
Jag är alltså fullt medveten om att nedanstående förklaring INTE stämmer:
Om man släpar en låda över marken hakar lådans undersida fast i små ojämnheter i underlag. Det skapar en friktionskraften , som verkar åt motsatt håll mot den kraft man använder. Därför måste man använda mer kraft i rörelseriktningen för att flytta lådan. Och mer kraft i rörelseriktningen innebär att man utför ett större arbete.
Men om man drar en kärra med samma låda på, rullar den på hjul. Hjulen hakar också fast i underlaget. Men när hjulet rullar, flyttas inte hjulets nedersta punkt framåt utan uppåt. Den friktionskraft som motverkar lyftet verkar alltså neråt.
Friktionskraften verkar alltså vinkelrätt mot rörelseriktningen och därmed kräver den inget ökat arbete. (Att man trots allt får en viss friktion beror på dämpning i hjulmaterialet).
/Anders O, Uppsala 2000-03-02
Jag har en gång läst en tydlig förklaring till VARFÖR rullfriktion är så mycket lägre än glidfriktion. Den byggde på något sätt på det endast är en kraft i rörelseriktningen som åstadkommer något arbete.
Jag har försökt att rekonstruera den där förklaringen men inte lyckats. Jag tar ändå med min rekonstruktion här nedan för att ni skall kunna se ungefär vad jag är ute efter.
Jag är alltså fullt medveten om att nedanstående förklaring INTE stämmer:
Om man släpar en låda över marken hakar lådans undersida fast i små ojämnheter i underlag. Det skapar en friktionskraften , som verkar åt motsatt håll mot den kraft man använder. Därför måste man använda mer kraft i rörelseriktningen för att flytta lådan. Och mer kraft i rörelseriktningen innebär att man utför ett större arbete.
Men om man drar en kärra med samma låda på, rullar den på hjul. Hjulen hakar också fast i underlaget. Men när hjulet rullar, flyttas inte hjulets nedersta punkt framåt utan uppåt. Den friktionskraft som motverkar lyftet verkar alltså neråt.
Friktionskraften verkar alltså vinkelrätt mot rörelseriktningen och därmed kräver den inget ökat arbete. (Att man trots allt får en viss friktion beror på dämpning i hjulmaterialet).
/Anders O, Uppsala 2000-03-02
Svar:
Det är tveksamt om det är bra att överhuvudtaget tala om friktion i detta
sammanhang. Ytorna glider ju inte i förhållande till varandra. Ett
kullager är ju inte helt förlustfritt. Det beror på sådana saker som
fettets viskositet, och att kulorna deformeras. Det kan väl behandlas
som en sorts frikton.
/KS 2000-03-05
Det är tveksamt om det är bra att överhuvudtaget tala om friktion i detta
sammanhang. Ytorna glider ju inte i förhållande till varandra. Ett
kullager är ju inte helt förlustfritt. Det beror på sådana saker som
fettets viskositet, och att kulorna deformeras. Det kan väl behandlas
som en sorts frikton.
/KS 2000-03-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4817]
Fråga:
Jag har en fråga angående ordet retardation.
I högstadiet fick vi lära oss att det var det samma som
inbromsning/hastighetsminskning eller då negativ acceleration.
När jag kikade här fann jag istället deceleration.
Vad är det som gäller? I gymnasiet har vi inte nämnt
ordet utan istället snackat om negativ acceleration eller något liknande.
/Christian O, 2000-03-03
Jag har en fråga angående ordet retardation.
I högstadiet fick vi lära oss att det var det samma som
inbromsning/hastighetsminskning eller då negativ acceleration.
När jag kikade här fann jag istället deceleration.
Vad är det som gäller? I gymnasiet har vi inte nämnt
ordet utan istället snackat om negativ acceleration eller något liknande.
/Christian O, 2000-03-03
Svar:
Såvitt vi kan se, är alla tre varianterna korrekta.
/KS 2000-03-04
Såvitt vi kan se, är alla tre varianterna korrekta.
/KS 2000-03-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4826]
Fråga:
Det har spekulerats en del i vissa kretsar huruvida gravitationen skulle
kunna färdas snabbare än ljuset på något sätt. Detta verkar skumt.
Kan ni reda ut det hela?
Jag skriver ett specialarbete om ev. frågetecken i Einsteins postulat att c=max. Vore tacksam för tips om var jag kan hitta information och teorier.
/David I, Soltorg, Borlänge 2000-03-04
Det har spekulerats en del i vissa kretsar huruvida gravitationen skulle
kunna färdas snabbare än ljuset på något sätt. Detta verkar skumt.
Kan ni reda ut det hela?
Jag skriver ett specialarbete om ev. frågetecken i Einsteins postulat att c=max. Vore tacksam för tips om var jag kan hitta information och teorier.
/David I, Soltorg, Borlänge 2000-03-04
Svar:
Vi har ännu inte registrerat gravitationsvågor, men det kommer nog snart.
De anses fortplantas med ljusets hastighet. Snart har vi säkert
experimentella data.
/KS 2000-03-04
Vi har ännu inte registrerat gravitationsvågor, men det kommer nog snart.
De anses fortplantas med ljusets hastighet. Snart har vi säkert
experimentella data.
/KS 2000-03-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4828]
Fråga:
Jag vet att tvillingparadoxen förklaras med att de båda tvillingarnas
resor inte är identiska pga acceleration och inbromsning.
Men hur förklaras detta matematiskt? I formlen för tidsdilatation
tas ju ingen hänsyn till detta.
/Thomas N, Gullstrandskolan, Landskrona 2000-03-04
Jag vet att tvillingparadoxen förklaras med att de båda tvillingarnas
resor inte är identiska pga acceleration och inbromsning.
Men hur förklaras detta matematiskt? I formlen för tidsdilatation
tas ju ingen hänsyn till detta.
/Thomas N, Gullstrandskolan, Landskrona 2000-03-04
Svar:
Man kan säga att tvillingparadoxen uppstår därför att Einstein
inte var tillräckligt radikal matematiskt sett i sin ursprungliga
formulering av den speciella relativitetsteorin. I Minkowskis
formulering uppkommer ingen paradox. Man räknar ut egentiden
genom att sätta in siffrorna i en formel. Det blir helt enkelt
olika egentider för de båda tvillingarna.
Sök på tvillingparadoxen i denna databas!
I länken nedan finns en trevlig Java-applet och mer information.
/KS/lpe 2000-03-05
Man kan säga att tvillingparadoxen uppstår därför att Einstein
inte var tillräckligt radikal matematiskt sett i sin ursprungliga
formulering av den speciella relativitetsteorin. I Minkowskis
formulering uppkommer ingen paradox. Man räknar ut egentiden
genom att sätta in siffrorna i en formel. Det blir helt enkelt
olika egentider för de båda tvillingarna.
Sök på tvillingparadoxen i denna databas!
I länken nedan finns en trevlig Java-applet och mer information.
/KS/lpe 2000-03-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4853]
Fråga:
Jag frågade 2000-03-02 angående rullfriktion men fick egentligen inte svar
på frågan. Min fråga gäller alltså INTE varifrån friktionen kommer vid
rullning (jag VET att det är deformation av det rullande föremålet,
förluster i eventuella lager o.s.v.).
Frågan är i stället varför man INTE får någon friktion av den typ som
uppstår vid glidning? Jag VET att ytorna inte glider i förhållande till
varandra, men kan vi för ett ögonblick bortse från ordet &34;glidning&34;
och i stället fundera över vad glidfriktion beror på?
Det är ju adhesionskrafter mellan de båda ytorna, som ständigt måste brytas.
Detta gäller ju rimligen vid rullning också. Den lilla yta på det rullande
föremålet som befinner sig i kontakt med underlaget måste rimligen adherera
till detta, och denna adhesion måste brytas när föremålet rullar vidare
(ytan lyfts då upp från underlaget).
VARFÖR ger brytandet av denna adhesion inte upphov till någon nämnvärd
friktion?
Som jag skrev förra gången har jag för länge sedan sett en mycket
vederhäftig förklaring till detta, som jag dock inte lyckats
rekonstruera eller spåra på nytt. Mitt försök till rekonstruktion
var ändå en antydan om hur denna förklaring såg ut. På något sätt
baserades den på att kraften ifråga inte utförde något arbete,
eftersom den var vinkelrät mot rörelseriktningen.
/Anders O, Uppsala 2000-03-07
Jag frågade 2000-03-02 angående rullfriktion men fick egentligen inte svar
på frågan. Min fråga gäller alltså INTE varifrån friktionen kommer vid
rullning (jag VET att det är deformation av det rullande föremålet,
förluster i eventuella lager o.s.v.).
Frågan är i stället varför man INTE får någon friktion av den typ som
uppstår vid glidning? Jag VET att ytorna inte glider i förhållande till
varandra, men kan vi för ett ögonblick bortse från ordet &34;glidning&34;
och i stället fundera över vad glidfriktion beror på?
Det är ju adhesionskrafter mellan de båda ytorna, som ständigt måste brytas.
Detta gäller ju rimligen vid rullning också. Den lilla yta på det rullande
föremålet som befinner sig i kontakt med underlaget måste rimligen adherera
till detta, och denna adhesion måste brytas när föremålet rullar vidare
(ytan lyfts då upp från underlaget).
VARFÖR ger brytandet av denna adhesion inte upphov till någon nämnvärd
friktion?
Som jag skrev förra gången har jag för länge sedan sett en mycket
vederhäftig förklaring till detta, som jag dock inte lyckats
rekonstruera eller spåra på nytt. Mitt försök till rekonstruktion
var ändå en antydan om hur denna förklaring såg ut. På något sätt
baserades den på att kraften ifråga inte utförde något arbete,
eftersom den var vinkelrät mot rörelseriktningen.
/Anders O, Uppsala 2000-03-07
Svar:
Jo, det är väl riktigt att det finns adhesionskrafter, men de kan inte
vara stora eftersom kontaktytan är liten. Finns där smörjfett kanske
det inte blir någon kontakt alls.
/KS 2000-03-11
Jo, det är väl riktigt att det finns adhesionskrafter, men de kan inte
vara stora eftersom kontaktytan är liten. Finns där smörjfett kanske
det inte blir någon kontakt alls.
/KS 2000-03-11
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar