Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4247]
Fråga:
Vad är &34;simulerad gravitation&34; och hur fungerar det?
/Johan S, Porthälla Gymnasium, Partille 1999-12-03
Vad är &34;simulerad gravitation&34; och hur fungerar det?
/Johan S, Porthälla Gymnasium, Partille 1999-12-03
Svar:
Det som har diskuterats i rymdsammanhang är centrifugalkraften.
Man åker helt enkelt karusell i rymdstationen.
/KS 2000-04-04
Det som har diskuterats i rymdsammanhang är centrifugalkraften.
Man åker helt enkelt karusell i rymdstationen.
/KS 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4260]
Fråga:
1.Om jag vill härleda &34;flykthastigheten&34;från jorden!
Dvs hur fort måste ett objekt röra sig för att kunna lämna
jordens gravidations fält??
2 Hur beräknar jag Energin som går åt för att sända iväg
rymdfärjan från jorden??
/Bengt E, Strömbacka, Piteå 1999-12-05
1.Om jag vill härleda &34;flykthastigheten&34;från jorden!
Dvs hur fort måste ett objekt röra sig för att kunna lämna
jordens gravidations fält??
2 Hur beräknar jag Energin som går åt för att sända iväg
rymdfärjan från jorden??
/Bengt E, Strömbacka, Piteå 1999-12-05
Svar:
1. Se nedan!
2. E = mv2/2 (m = massan, v = hastigheten). Detta är
rymdfärjans rörelseenergi. Problemet är, att det inte bara är
rymdfärjan, som ska accelereras, utan också det kvarvarande
raketbränslet. Så det blir lite mera komplicerat.
/KS 1999-12-05
1. Se nedan!
2. E = mv2/2 (m = massan, v = hastigheten). Detta är
rymdfärjans rörelseenergi. Problemet är, att det inte bara är
rymdfärjan, som ska accelereras, utan också det kvarvarande
raketbränslet. Så det blir lite mera komplicerat.
/KS 1999-12-05
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse - kärnvapen [4264]
Fråga:
Varför bildas det ett "svampmoln" när man spränger en atombomb?
Det ser ju så väldigt speciellt ut. Jag tror molnet över en
vulkan som får utbrott ser likadant ut - finns det något samband?
/Leif E, Karlberg, Karlskoga 1999-12-05
Varför bildas det ett "svampmoln" när man spränger en atombomb?
Det ser ju så väldigt speciellt ut. Jag tror molnet över en
vulkan som får utbrott ser likadant ut - finns det något samband?
/Leif E, Karlberg, Karlskoga 1999-12-05
Svar:
Jo, det finns ett samband. I den undre delen av atmosfären
(troposfären) sjunker temperaturen med ökande höjd. Vid ett
visst gränsskikt (tropopausen) ändras detta och temperaturen
blir tämligen konstant, trots att trycket minskar med ökande höjd.
Detta är stratosfären. Luften skiktar sig stabilt. När svampmolnet
nått denna nivå, möter det luft som är varmare och kan inte
stiga mera. Det breder ut sig åt sidorna. Svampens "hatt" uppstår.
Ett närbesläktat fenomen kan man se vid värmeåskväder. Det börjar som ett bulligt cumulusmoln. När detta nått en viss höjd, breder det ut sig åt sidorna, och vi får ett städmoln, se länk 1. Förklaringen är densamma.
Tillägg 23/8/2010 (lpe):
De klassiska svampmolnet med mycket material i form av partiklar uppkommer bara vid en kärnexplosion nära markytan. Explosionen hettar upp luften och den varma luften stiger som en pelare och drar med sig damm. Det mesta materialet kommer från markytan, men molnet innehåller även radioaktivt material som kan spridas och falla ned i vindriktningen. Se vidareMushroom_cloudNuclear_mushroom_clouds .
/KS/lpe 1999-12-05
Jo, det finns ett samband. I den undre delen av atmosfären
(troposfären) sjunker temperaturen med ökande höjd. Vid ett
visst gränsskikt (tropopausen) ändras detta och temperaturen
blir tämligen konstant, trots att trycket minskar med ökande höjd.
Detta är stratosfären. Luften skiktar sig stabilt. När svampmolnet
nått denna nivå, möter det luft som är varmare och kan inte
stiga mera. Det breder ut sig åt sidorna. Svampens "hatt" uppstår.
Ett närbesläktat fenomen kan man se vid värmeåskväder. Det börjar som ett bulligt cumulusmoln. När detta nått en viss höjd, breder det ut sig åt sidorna, och vi får ett städmoln, se länk 1. Förklaringen är densamma.
Tillägg 23/8/2010 (lpe):
De klassiska svampmolnet med mycket material i form av partiklar uppkommer bara vid en kärnexplosion nära markytan. Explosionen hettar upp luften och den varma luften stiger som en pelare och drar med sig damm. Det mesta materialet kommer från markytan, men molnet innehåller även radioaktivt material som kan spridas och falla ned i vindriktningen. Se vidare
/KS/lpe 1999-12-05
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [4284]
Fråga:
Vad är en luftgrop?
/Anna O, Heleneholmsskolan, Malmö 1999-12-07
Vad är en luftgrop?
/Anna O, Heleneholmsskolan, Malmö 1999-12-07
Svar:
Luftgropar orsakas av turbulens (virvlar) i luften.
/KS/lpe 2000-03-28
Luftgropar orsakas av turbulens (virvlar) i luften.
/KS/lpe 2000-03-28
Gymnasium: Kraft-Rörelse - tyngdaccelerationen [4287]
Fråga:
Vi har haft en diskussion i klassen nu ett tag om gravitationskonstanen
och vi skulle vilja veta vad den är här i Västerviksområdet.
Om det inte finns dokumenterat någonstans,
hur ska vi göra för att ta reda på den på ett tämligen enkelt men exakt sätt?
Västervik ligger ungefär 58 grader nord och 16 grader öst.
/Cristian f, Västerviks gymnasium, Västervik 1999-12-07
Vi har haft en diskussion i klassen nu ett tag om gravitationskonstanen
och vi skulle vilja veta vad den är här i Västerviksområdet.
Om det inte finns dokumenterat någonstans,
hur ska vi göra för att ta reda på den på ett tämligen enkelt men exakt sätt?
Västervik ligger ungefär 58 grader nord och 16 grader öst.
/Cristian f, Västerviks gymnasium, Västervik 1999-12-07
Svar:
Gravitationskonstanten är en generell konstant, som är lika i hela universum
(så vitt vi vet).
Vad du säkert syftar på är tyngdaccelerationen, som varierar något
beroende på var man är på jorden. Det beror på:
1. Jorden är tillplattad.
2. Centrifugalkraften på grund av jordrotationen.
3. Tidvattenfenomen orsakade av sol och måne.
4. Lokala variationer på grund av geologiska förhållanden.
En formel som tar hänsyn till de två första punkterna (Tyngdacceleration
) är:
g = go
( 1 + 0.0052884 sin2(b)
- 0.0000059 sin2(2b))
go = 9.78049 m/s2
b = latituden.
För Västervik får man då 9.81764 m/s2.
Direkt uppmätta värden kan man få hos Sveriges geologiska undersökning, SGU
, men då får man betala för det.
/KS/lpe 2000-01-17
Gravitationskonstanten är en generell konstant, som är lika i hela universum
(så vitt vi vet).
Vad du säkert syftar på är tyngdaccelerationen, som varierar något
beroende på var man är på jorden. Det beror på:
1. Jorden är tillplattad.
2. Centrifugalkraften på grund av jordrotationen.
3. Tidvattenfenomen orsakade av sol och måne.
4. Lokala variationer på grund av geologiska förhållanden.
En formel som tar hänsyn till de två första punkterna (Tyngdacceleration
) är:g = go
( 1 + 0.0052884 sin2(b)
- 0.0000059 sin2(2b))
go = 9.78049 m/s2
b = latituden.
För Västervik får man då 9.81764 m/s2.
Direkt uppmätta värden kan man få hos Sveriges geologiska undersökning, SGU
, men då får man betala för det./KS/lpe 2000-01-17
Grundskola_1-3: Kraft-Rörelse [4339]
Fråga:
Hur kommer det sig att om man släpper en boll mot marken så studsar den ?????
jag fattar inte nått... snälla förklara !!!
tack på förhand
/Alexander E, Partille 1999-12-10
Hur kommer det sig att om man släpper en boll mot marken så studsar den ?????
jag fattar inte nått... snälla förklara !!!
tack på förhand
/Alexander E, Partille 1999-12-10
Svar:
Man kan se det som kollisionen mellan två klot, bollen och jordklotet.
Man talar om elastiska och oelastiska kollisioner. I en elastisk kollision
förloras ingen energi. Man tillverkar bollen så, att den kolliderar med
så liten energiförlust som möjligt. Tillämpar man så lagen om energins
och rörelsemängdens bevarande, förstår man att den måste studsa.
En typisk oelastisk kollision är när man släpper ett rått ägg mot marken.
Fundera: Bollens studs är inte perfekt elastisk. Hur kan du kolla det?
/KS 2000-03-28
Man kan se det som kollisionen mellan två klot, bollen och jordklotet.
Man talar om elastiska och oelastiska kollisioner. I en elastisk kollision
förloras ingen energi. Man tillverkar bollen så, att den kolliderar med
så liten energiförlust som möjligt. Tillämpar man så lagen om energins
och rörelsemängdens bevarande, förstår man att den måste studsa.
En typisk oelastisk kollision är när man släpper ett rått ägg mot marken.
Fundera: Bollens studs är inte perfekt elastisk. Hur kan du kolla det?
/KS 2000-03-28
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4363]
Fråga:
Hur fungerar navväxlar till en cykel?
/Nisse J, Gärdeskolan, Gislaved 2000-01-26
Hur fungerar navväxlar till en cykel?
/Nisse J, Gärdeskolan, Gislaved 2000-01-26
Svar:
Sånt där är vi kanske inte så bra på. Slå på cykel i
Nationalencyklopedin. Där finns en genomskärningsbild av en navväxel.
/KS 2000-01-30
Sånt där är vi kanske inte så bra på. Slå på cykel i
Nationalencyklopedin
. Där finns en genomskärningsbild av en navväxel./KS 2000-01-30
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4365]
Fråga:
Om man har vatten i en behållare (liknande en diskho)
och sedan gör ett hål i botten så börjar vattnet rotera.
Vilket håll roterar vattnet?Blir det olika resultat
om man har hålet i mitten eller i ytterkanten? Blir det
olika resultat om man befinner sig på olika ställen på jorden?
/Fredrik K, Gärdeskolan, Gislaved 2000-01-26
Om man har vatten i en behållare (liknande en diskho)
och sedan gör ett hål i botten så börjar vattnet rotera.
Vilket håll roterar vattnet?Blir det olika resultat
om man har hålet i mitten eller i ytterkanten? Blir det
olika resultat om man befinner sig på olika ställen på jorden?
/Fredrik K, Gärdeskolan, Gislaved 2000-01-26
Svar:
Om hålet sitter vid kanten kanske en horisontalvirvel uppstår, men vi vet
inte säkert. Försök borde göras!
För den sista frågan hänvisar vi till svaret nedan!
/KS 2000-04-04
Om hålet sitter vid kanten kanske en horisontalvirvel uppstår, men vi vet
inte säkert. Försök borde göras!
För den sista frågan hänvisar vi till svaret nedan!
/KS 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4424]
Fråga:
Dett kanske är en något luddig fråga men...
Om man spänner upp ett rep eller något liknande
helt rakt mellan två dragmaskiner och drar så går
ju repet av där det är svagast, men om repet är
lika starkt överallt eller om man tar en solid järnpinne,
vart går de då av om det inte finns några ojämnheter
där det börjar gå av, eller så kanske det går att dra
så hårt att de aldrig går av för pinnen inte vet vart
sprickan ska börja?
Ale
/Ale T, Duveholmsskolan, Katrineholm 2000-01-30
Dett kanske är en något luddig fråga men...
Om man spänner upp ett rep eller något liknande
helt rakt mellan två dragmaskiner och drar så går
ju repet av där det är svagast, men om repet är
lika starkt överallt eller om man tar en solid järnpinne,
vart går de då av om det inte finns några ojämnheter
där det börjar gå av, eller så kanske det går att dra
så hårt att de aldrig går av för pinnen inte vet vart
sprickan ska börja?
Ale
/Ale T, Duveholmsskolan, Katrineholm 2000-01-30
Svar:
Vi kan anta att repet är perfekt jämnt (enligt klassisk fysik).
Analyserar vi situationen kvantmekaniskt, får vi en lite annorlunda
bild. Då finner vi att styrkan hos en liten repbit varierar med tiden,
kvantfluktuationer kallas det. Alltså, i det kritiska ögonblicket
finns alltid ett ställe där repet är svagast, av kvantmekaniska skäl.
/KS 2000-04-04
Vi kan anta att repet är perfekt jämnt (enligt klassisk fysik).
Analyserar vi situationen kvantmekaniskt, får vi en lite annorlunda
bild. Då finner vi att styrkan hos en liten repbit varierar med tiden,
kvantfluktuationer kallas det. Alltså, i det kritiska ögonblicket
finns alltid ett ställe där repet är svagast, av kvantmekaniska skäl.
/KS 2000-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4438]
Fråga:
Hej! Vid en av N2a:s hem-fysiklaborationer uppkom en liten fråga.
Vår fysiklärare René hänvisade oss till denna sida.
Nu till laborationen, och frågan: Om man i en PET-flaska stoppar
ett provör med öppningen nedåt och sedan tillsluter flaskan kan man
laborera lite med Arkimedes berömda princip. Provröret fungerar
ungefär som en dykarklocka med lagom mycket lyft i sig.
När man trycker på flaskan sjunker provröret och när man sedan
lättar på trycket stiger det igen. De krafter som påverkar provröret
är dess tyngd (som även innefattar luftens tyngd och som kan anses
vara konstant) och lyftkraften från vattnet, vilken varierar eftersom
vattnet trycker ihop luften i provröret och ändrar det undanträngda
vattnets volym. Nu till själlva frågan: provröret kan uppnå jämvikt
på alla djup, varför? Den enda förklaring jag kunde komma på är att
lyftkraften skulle kunna vara beroende av vätsketrycket. Sammanskrivs
Arkimedes princip, F=Vgr med formeln för vätsketrycket p=grh (gr löses ut)
fås en ny formel: F=PV/h. Enligt denna formel är lyftkraften direkt
proportionell mot vätsketrycket och det undanträngda vattnets volym,
men omvänt proportionell mot djupet. Denna formel är dock en smula
egendomlig. Enligt formeln förhåller sig storheterna till varandra
så här: F ökar då P ökar, F minskar då V minskar, F minskar då h ökar.
MEN: om h ökar, ökar P och då ökar F. Förklarar detta varför jämvikt
kan nås på alla djup? I så fall, gäller denna formel endast för detta
specifika fall?
/Simon S, Platenskolan, Motala 2000-02-01
Hej! Vid en av N2a:s hem-fysiklaborationer uppkom en liten fråga.
Vår fysiklärare René hänvisade oss till denna sida.
Nu till laborationen, och frågan: Om man i en PET-flaska stoppar
ett provör med öppningen nedåt och sedan tillsluter flaskan kan man
laborera lite med Arkimedes berömda princip. Provröret fungerar
ungefär som en dykarklocka med lagom mycket lyft i sig.
När man trycker på flaskan sjunker provröret och när man sedan
lättar på trycket stiger det igen. De krafter som påverkar provröret
är dess tyngd (som även innefattar luftens tyngd och som kan anses
vara konstant) och lyftkraften från vattnet, vilken varierar eftersom
vattnet trycker ihop luften i provröret och ändrar det undanträngda
vattnets volym. Nu till själlva frågan: provröret kan uppnå jämvikt
på alla djup, varför? Den enda förklaring jag kunde komma på är att
lyftkraften skulle kunna vara beroende av vätsketrycket. Sammanskrivs
Arkimedes princip, F=Vgr med formeln för vätsketrycket p=grh (gr löses ut)
fås en ny formel: F=PV/h. Enligt denna formel är lyftkraften direkt
proportionell mot vätsketrycket och det undanträngda vattnets volym,
men omvänt proportionell mot djupet. Denna formel är dock en smula
egendomlig. Enligt formeln förhåller sig storheterna till varandra
så här: F ökar då P ökar, F minskar då V minskar, F minskar då h ökar.
MEN: om h ökar, ökar P och då ökar F. Förklarar detta varför jämvikt
kan nås på alla djup? I så fall, gäller denna formel endast för detta
specifika fall?
/Simon S, Platenskolan, Motala 2000-02-01
Svar:
Här är just experimentet upprepat, något modifierat. Slutsats:
Provröret når inte jämvikt på något djup (utom ytan och botten)
Modifieringen består av att det inte en person som klämmer på flaskan,
utan en skruvtving. Provröret befinner sig till en början vid ytan.
Vi drar försiktigt åt skruvtvingen, och slutar när röret börjar röra
sig det minsta. Vi ser då hur provröret rör sig allt snabbare mot botten.
Skruvar vi sedan på skruvtvingen för att lätta på trycket, får vi skruva
åtskilligt innan något händer. Provröret börjar röra på sig lite, och vi
slutar skruva. Provröret rör sig allt hastigare mot ytan. Något stabilt
mellanläge finns inte.
Det är ganska lätt att förstå kvalitativt. När provröret stiger, minskar
vattentrycket, luften expanderar och lyftkraften ökar. När man själv
trycker på flaskan, är det ingen konst att få provröret att lägga sig
på vilken nivå som helst. Det ser verkligen ut som om det finns
jämviktslägen på alla nivåer. Hur kan det förklaras? Den som trycker
på flaskan tittar ju hela tiden på provröret. Helt omedvetet ändras
trycket på flaskan, så att provröret håller sig på rätt nivå. Man kan
kalla det aktiv instabil jämvikt. Kruxet med dina räkningar är att V
beror av h.
Analogi 1: Sätt ett kvastskaft på pekfingret, och balansera så
att det hela tiden pekar upp. Det är inte svårt.
Analogi 2: Gripens styrsystem. Gripen är ett instabilt plan.
En dator finjusterar hela tiden rodren så, att planet går åt det håll
piloten vill. Det var ett programmeringsfel i denna dator som gjorde, att
ett Gripen-plan störtade under Vattenfestivalen i Stockholm för en
del år sedan.
/KS 2000-04-04
Här är just experimentet upprepat, något modifierat. Slutsats:
Provröret når inte jämvikt på något djup (utom ytan och botten)
Modifieringen består av att det inte en person som klämmer på flaskan,
utan en skruvtving. Provröret befinner sig till en början vid ytan.
Vi drar försiktigt åt skruvtvingen, och slutar när röret börjar röra
sig det minsta. Vi ser då hur provröret rör sig allt snabbare mot botten.
Skruvar vi sedan på skruvtvingen för att lätta på trycket, får vi skruva
åtskilligt innan något händer. Provröret börjar röra på sig lite, och vi
slutar skruva. Provröret rör sig allt hastigare mot ytan. Något stabilt
mellanläge finns inte.
Det är ganska lätt att förstå kvalitativt. När provröret stiger, minskar
vattentrycket, luften expanderar och lyftkraften ökar. När man själv
trycker på flaskan, är det ingen konst att få provröret att lägga sig
på vilken nivå som helst. Det ser verkligen ut som om det finns
jämviktslägen på alla nivåer. Hur kan det förklaras? Den som trycker
på flaskan tittar ju hela tiden på provröret. Helt omedvetet ändras
trycket på flaskan, så att provröret håller sig på rätt nivå. Man kan
kalla det aktiv instabil jämvikt. Kruxet med dina räkningar är att V
beror av h.
Analogi 1: Sätt ett kvastskaft på pekfingret, och balansera så
att det hela tiden pekar upp. Det är inte svårt.
Analogi 2: Gripens styrsystem. Gripen är ett instabilt plan.
En dator finjusterar hela tiden rodren så, att planet går åt det håll
piloten vill. Det var ett programmeringsfel i denna dator som gjorde, att
ett Gripen-plan störtade under Vattenfestivalen i Stockholm för en
del år sedan.
/KS 2000-04-04
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar