Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [4129]
Fråga:
Skulle man kunna ta sig ut i rymden utan att uppnå flykthastigheten.
Om man t ex hade en superstark raket och enorma mängder bränsle?
/Erik J, sandeklev, Göteborg 1999-11-22
Skulle man kunna ta sig ut i rymden utan att uppnå flykthastigheten.
Om man t ex hade en superstark raket och enorma mängder bränsle?
/Erik J, sandeklev, Göteborg 1999-11-22
Svar:
Det beror lite på vad du menar. Flykthastigheten brukar anges till
11.2 km/s. Man kan mycket väl ta sig ut i rymden utan att uppnå
denna hastighet. Flykthastigheten beror nämligen på avståndet
till jordens centrum (r). Vid r = 1 är den alltså 11.2 km/s,
vid r = 2 är den 7.9 km/s, vid r = 4 är den 5.6 km/s och
på månens avstånd är den 1.44 km/s. Det går åt kolossalt
med raketbränsle att sega sig upp på det viset, så det gör man inte.
Sök gärna på flykthastighet i denna databas!
/KS 1999-11-24
Det beror lite på vad du menar. Flykthastigheten brukar anges till
11.2 km/s. Man kan mycket väl ta sig ut i rymden utan att uppnå
denna hastighet. Flykthastigheten beror nämligen på avståndet
till jordens centrum (r). Vid r = 1 är den alltså 11.2 km/s,
vid r = 2 är den 7.9 km/s, vid r = 4 är den 5.6 km/s och
på månens avstånd är den 1.44 km/s. Det går åt kolossalt
med raketbränsle att sega sig upp på det viset, så det gör man inte.
Sök gärna på flykthastighet i denna databas!
/KS 1999-11-24
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4151]
Fråga:
varför kan man inte färdas snabbare än ljushastigheten?
Ex. om man skulle ha en konstant acc. på 100000 km/s.
skulle man bara sluta att accelerera då?
Om jag nu skulle lyckas att komma upp i ljushastigheten,
skulle inte allt bli svart då? man
färdas ju snabbare än ljuset, då borde ju inte ljuset
inte fastna på mig, eller?
/john s, sven eriksson gymnasiet, borås 1999-11-24
varför kan man inte färdas snabbare än ljushastigheten?
Ex. om man skulle ha en konstant acc. på 100000 km/s.
skulle man bara sluta att accelerera då?
Om jag nu skulle lyckas att komma upp i ljushastigheten,
skulle inte allt bli svart då? man
färdas ju snabbare än ljuset, då borde ju inte ljuset
inte fastna på mig, eller?
/john s, sven eriksson gymnasiet, borås 1999-11-24
Svar:
Det går inte att accelerera som du föreslår. Naturen är så funtad, vi
får acceptera det. Klassisk mekanik är inte särskilt användbar
när man närmar sig ljushastigheten. Man måste använda relativitetsteori,
och där går det inte att accelerera som du vill.
Sök på ljushastighet i denna databas!
/KS 1999-11-24
Det går inte att accelerera som du föreslår. Naturen är så funtad, vi
får acceptera det. Klassisk mekanik är inte särskilt användbar
när man närmar sig ljushastigheten. Man måste använda relativitetsteori,
och där går det inte att accelerera som du vill.
Sök på ljushastighet i denna databas!
/KS 1999-11-24
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse - ytspänning [4152]
Fråga:
När jag centrifugerar min tvätt brukar jag iaktta vattnet
som rinner ut på golvet mot brunnen. Det rinner ganska sakta
ända tills det når en plats där betonggolvet är fuktigt.
Då rinner det plötsligt jättesnabbt. Hur kan detta komma sig?
/Erik J, Sandeklevsskolan, Göteborg 1999-11-24
När jag centrifugerar min tvätt brukar jag iaktta vattnet
som rinner ut på golvet mot brunnen. Det rinner ganska sakta
ända tills det når en plats där betonggolvet är fuktigt.
Då rinner det plötsligt jättesnabbt. Hur kan detta komma sig?
/Erik J, Sandeklevsskolan, Göteborg 1999-11-24
Svar:
Det har med ytspänningen att göra. Att utvidga en vattenyta kräver energi.
Därför är vattenfronten ganska hög när vattnet letar sig fram.
När det når fram till det redan våta golvet, är ju jobbet redan gjort.
Då finns inget som hindrar vattnet att rinna. Kul iakttagelse!
/KS 1999-11-24
Det har med ytspänningen att göra. Att utvidga en vattenyta kräver energi.
Därför är vattenfronten ganska hög när vattnet letar sig fram.
När det når fram till det redan våta golvet, är ju jobbet redan gjort.
Då finns inget som hindrar vattnet att rinna. Kul iakttagelse!
/KS 1999-11-24
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4153]
Fråga:
hur räknar vi arbete hos spänd fjäder
/t e, paul, malmö 1999-11-24
hur räknar vi arbete hos spänd fjäder
/t e, paul, malmö 1999-11-24
Svar:
Arbetet är kraften gånger sträckan. Om kraften varierar, får man
integrera kraften med avseende på sträckan.
/KS 1999-11-24
Arbetet är kraften gånger sträckan. Om kraften varierar, får man
integrera kraften med avseende på sträckan.
/KS 1999-11-24
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4157]
Fråga:
Om man kommer för nära ett svart hål så blir man
söndersliten eftersom accerelationen i olika delar av
kroppen blir olika stora, men om man närmade sig hålet
med ljusets hastighet så skulle man inte kunna accelerera
mer och alltså klara sig tills man träffade hålets &34;yta&34;.
Är resonemanget rimligt förutom att man inte kan färdas med
ljushastigheten?
/Petter B, Furulundsskolan, Sölvesborg 1999-11-24
Om man kommer för nära ett svart hål så blir man
söndersliten eftersom accerelationen i olika delar av
kroppen blir olika stora, men om man närmade sig hålet
med ljusets hastighet så skulle man inte kunna accelerera
mer och alltså klara sig tills man träffade hålets &34;yta&34;.
Är resonemanget rimligt förutom att man inte kan färdas med
ljushastigheten?
/Petter B, Furulundsskolan, Sölvesborg 1999-11-24
Svar:
Det där med att man inte kan färdas med ljushastigheten, går
inte att bortse ifrån. Därför är resonemanget orimligt, tyvärr.
/KS 1999-11-25
Det där med att man inte kan färdas med ljushastigheten, går
inte att bortse ifrån. Därför är resonemanget orimligt, tyvärr.
/KS 1999-11-25
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4165]
Fråga:
Hej!
vi har ett fysikarbete i sammarbete med vår gympalärare.
Vi ska göra ett experiment, på badhuset.
Vi antar att en person hoppar från en 5m-trampolin, dyker ner i vattnet,
simmar en sträcka och kommer upp till ytan.
Vi har då som uppgift att studera de olika trycken, och hastigheterna.
Vilka tryck påverkar trummhinnan etc.
Vi hade varit evigt tacksamma om du velat hjälpa oss om hur man räknar ut
sådant, och om du kanske har något råd.
tack på förhand
caroline , med kompisar.
/caroline , tb, hbg 1999-11-25
Hej!
vi har ett fysikarbete i sammarbete med vår gympalärare.
Vi ska göra ett experiment, på badhuset.
Vi antar att en person hoppar från en 5m-trampolin, dyker ner i vattnet,
simmar en sträcka och kommer upp till ytan.
Vi har då som uppgift att studera de olika trycken, och hastigheterna.
Vilka tryck påverkar trummhinnan etc.
Vi hade varit evigt tacksamma om du velat hjälpa oss om hur man räknar ut
sådant, och om du kanske har något råd.
tack på förhand
caroline , med kompisar.
/caroline , tb, hbg 1999-11-25
Svar:
Trycket mäts i pascal (Pa), som är detsamma som newton per kvadratmeter
(N/m2). Tänk dig en kvadratmeter på en meters djup. Vattenmassan
ovanför väger då 1000 kg. För att få fram kraften som vattnet trycker
på kvadratmetern, måste vi multiplicera med tyngdaccelerationen
(9.82 m/s2). Trycket på 1 m djup blir alltså 9820 Pa.
/KS 2000-04-04
Trycket mäts i pascal (Pa), som är detsamma som newton per kvadratmeter
(N/m2). Tänk dig en kvadratmeter på en meters djup. Vattenmassan
ovanför väger då 1000 kg. För att få fram kraften som vattnet trycker
på kvadratmetern, måste vi multiplicera med tyngdaccelerationen
(9.82 m/s2). Trycket på 1 m djup blir alltså 9820 Pa.
/KS 2000-04-04
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [4169]
Fråga:
Hej, jag har fått en knivig fråga som jag har svårt att svara på:
Biltillverkare pratar gärna om motorns vridmoment och att det är bra
ju högre vridmoment det är på låga varvtal. Tittar man på en kurva
så ökar vridmomentet med varvtalen och får sitt maxvärde runt 2500
rpm för att sedan minska igen. Hästkrafterna däremot ökar hela tiden
med ökat varvtal.
Hur kan man förklara detta på ett lättbegripligt sätt för en elev
på högstadiet?
/Fundersam NO-magister.
/Stefan L, Saxnäs skola, Saxnäs 1999-11-25
Hej, jag har fått en knivig fråga som jag har svårt att svara på:
Biltillverkare pratar gärna om motorns vridmoment och att det är bra
ju högre vridmoment det är på låga varvtal. Tittar man på en kurva
så ökar vridmomentet med varvtalen och får sitt maxvärde runt 2500
rpm för att sedan minska igen. Hästkrafterna däremot ökar hela tiden
med ökat varvtal.
Hur kan man förklara detta på ett lättbegripligt sätt för en elev
på högstadiet?
/Fundersam NO-magister.
/Stefan L, Saxnäs skola, Saxnäs 1999-11-25
Svar:
Motoreffekten är produkten av varvtalet och vridmomentet. Om
vridmomentet har maximum vid ett visst varvtal, kommer motoreffekten
(rent matematiskt) få maximum vid ett högre varvtal.
/KS 1999-11-26
Motoreffekten är produkten av varvtalet och vridmomentet. Om
vridmomentet har maximum vid ett visst varvtal, kommer motoreffekten
(rent matematiskt) få maximum vid ett högre varvtal.
/KS 1999-11-26
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4202]
Fråga:
Jag har hört någonstans att om man kör bil i
110 km/h och krockar med en mötande bil som
kör i samma hastighet, så blir effekten
densamma som om man kör in i en bergvägg med
220 km/h.
Jag anser att det borde vara detsamma som att
köra in i bergväggen med 110 km/h. Reaktions-
kraften från bergväggen på bilen är väl lika
stor som kraften från den mötande bilen på
den egna bilen. Har jag rätt?
/Peter L, Västervik 1999-11-30
Jag har hört någonstans att om man kör bil i
110 km/h och krockar med en mötande bil som
kör i samma hastighet, så blir effekten
densamma som om man kör in i en bergvägg med
220 km/h.
Jag anser att det borde vara detsamma som att
köra in i bergväggen med 110 km/h. Reaktions-
kraften från bergväggen på bilen är väl lika
stor som kraften från den mötande bilen på
den egna bilen. Har jag rätt?
/Peter L, Västervik 1999-11-30
Svar:
Visst har du rätt. Tänk så här: Hur mycket rörelseenergi finns
per bil som kan användas för deformation? Detta lär oss att
det är farligt med fasta, massiva föremål vid vägkanten.
/KS 1999-11-30
Visst har du rätt. Tänk så här: Hur mycket rörelseenergi finns
per bil som kan användas för deformation? Detta lär oss att
det är farligt med fasta, massiva föremål vid vägkanten.
/KS 1999-11-30
Gymnasium: Kraft-Rörelse [4205]
Fråga:
Finns det något allmänt uttryck för svängningstiden hos en bifilär pendel?
/Håkan E, Duveholmgymnasiet, Katrineholm 1999-11-30
Finns det något allmänt uttryck för svängningstiden hos en bifilär pendel?
/Håkan E, Duveholmgymnasiet, Katrineholm 1999-11-30
Svar:
Klicka på Bifilar pendulum
så får du se en. Pendeln har olika pendellängd
i två plan vinkelräta mot varandra. Sätter man igång pendeln i något annat plan, kommer de båda vinkelräta svängningarna pågå oberoende av varandra. Pendeln kommer då röra sig som
Lissajous figurer: Lissajous Lab. Enkelt och trevligt experiment!
/KS/lpe 2000-04-04
Klicka på Bifilar pendulum
så får du se en. Pendeln har olika pendellängd
i två plan vinkelräta mot varandra. Sätter man igång pendeln i något annat plan, kommer de båda vinkelräta svängningarna pågå oberoende av varandra. Pendeln kommer då röra sig som
Lissajous figurer: Lissajous Lab
. Enkelt och trevligt experiment!/KS/lpe 2000-04-04
Grundskola_4-6: Kraft-Rörelse [4215]
Fråga:
vem var newton?
/daniel p, östra skolan, eslöv 1999-11-30
vem var newton?
/daniel p, östra skolan, eslöv 1999-11-30
Svar:
Sök på Newton i denna databas. Då kommer du förstå vilken
betydelsefull fysiker han är, ännu efter 300 år.
/KS 2000-03-28
Sök på Newton i denna databas. Då kommer du förstå vilken
betydelsefull fysiker han är, ännu efter 300 år.
/KS 2000-03-28
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar