Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3332]
Fråga:
Hur kommer det sig att vi har ebb och flod?
/Berit A, Rinman Gymnasium, Eskilstuna 1999-04-29
Hur kommer det sig att vi har ebb och flod?
/Berit A, Rinman Gymnasium, Eskilstuna 1999-04-29
Svar:
Det brukar beskrivas som en effekt av månens
dragningskraft och centrifugalkraften på grund av jordens rotation
kring jordens och månens gemensamma tyngdpunkt.
Det där går ju inte att begripa. Nationalencyklopedin
har tyvärr en delvis
felaktig förklaring. En helt korrekt beskrivning hittar du här: The Cause of Tides (easy version).
Där finns också en länk till en matematisk härledning.
/KS/lpe 1999-10-11
Det brukar beskrivas som en effekt av månens
dragningskraft och centrifugalkraften på grund av jordens rotation
kring jordens och månens gemensamma tyngdpunkt.
Det där går ju inte att begripa. Nationalencyklopedin
har tyvärr en delvisfelaktig förklaring. En helt korrekt beskrivning hittar du här: The Cause of Tides (easy version)
.Där finns också en länk till en matematisk härledning.
/KS/lpe 1999-10-11
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3346]
Fråga:
Hur kan det komma sig att en biljardboll kan studsa så högt mot ett hårt underlag när den är så hård så att den knappt kan ha någon elasticitetsenergi?
/Stefan S, Rinman, Eskilstuna 1999-04-30
Hur kan det komma sig att en biljardboll kan studsa så högt mot ett hårt underlag när den är så hård så att den knappt kan ha någon elasticitetsenergi?
/Stefan S, Rinman, Eskilstuna 1999-04-30
Svar:
Jovisst kan en biljardboll lagra elasticitetsenergi, liksom en stålkula. Be din lärare visa "Newtons vagga".
/KS 1999-05-02
Jovisst kan en biljardboll lagra elasticitetsenergi, liksom en stålkula. Be din lärare visa "Newtons vagga".
/KS 1999-05-02
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3347]
Fråga:
Om man låter en boll studsa mot marken på ett sätt så att bollens rörelseenergi inte omvandlas till värme och ljud utan endast till elasticitetsenergi och att bollen inte möter någon sorts friktion, skulle den då studsa för evigt
/Ali E, Rinmangymnasiet, Eskilstuna 1999-04-30
Om man låter en boll studsa mot marken på ett sätt så att bollens rörelseenergi inte omvandlas till värme och ljud utan endast till elasticitetsenergi och att bollen inte möter någon sorts friktion, skulle den då studsa för evigt
/Ali E, Rinmangymnasiet, Eskilstuna 1999-04-30
Svar:
Jo, om det inte finns några förluster av någon sort, studsar den för evigt.
I praktiken händer det naturligtvis aldrig.
/KS 2000-04-03
Jo, om det inte finns några förluster av någon sort, studsar den för evigt.
I praktiken händer det naturligtvis aldrig.
/KS 2000-04-03
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3359]
Fråga:
Hej ! Det är en sak som jag undrat över ett bra tag nu... i vintras när jag spelade hockey, fick jag en puck på vristen, och det gjorde väldigt ont. Nu till frågan: När pucken kommer med den höga hastigheten som den gör, "väger" den inte mycket mer än om man skulle väga den i stilla tillstånd? jag skulle gärna vilja veta hur mycket den väger,dvs om det går att räkna ut. en puck väger 200g, och hastigheten som den får ligger runt 100 km/h om det finns en formel för hur man räknar ut det skulle jag vara tacksam om ni kunde skriva ner och skicka den. skulle ni kunna skicka svaren till min e-mail? Tack på förhand! Tobbe
/Tobias S, Värmdö Gymnasium, Skärholmen 1999-05-03
Hej ! Det är en sak som jag undrat över ett bra tag nu... i vintras när jag spelade hockey, fick jag en puck på vristen, och det gjorde väldigt ont. Nu till frågan: När pucken kommer med den höga hastigheten som den gör, "väger" den inte mycket mer än om man skulle väga den i stilla tillstånd? jag skulle gärna vilja veta hur mycket den väger,dvs om det går att räkna ut. en puck väger 200g, och hastigheten som den får ligger runt 100 km/h om det finns en formel för hur man räknar ut det skulle jag vara tacksam om ni kunde skriva ner och skicka den. skulle ni kunna skicka svaren till min e-mail? Tack på förhand! Tobbe
/Tobias S, Värmdö Gymnasium, Skärholmen 1999-05-03
Svar:
Vi kan använda oss av den vanliga formeln för rörelseenergi (E) för massan M med hastigheten v:
Vi kan använda oss av den vanliga formeln för rörelseenergi (E) för massan M med hastigheten v:
E = M v2 / 2
Einsteins berömda formel för energiinnehållet (E) i massan m lyder:
E = m c2 (c = ljushastigheten)
m ska här uppfattas som puckens massökning när den är i rörelse. Sätter vi de båda energierna lika kan vi lösa ut:
m = M / 2 ( v / c )2
Sätter vi in v = 30 m/s, c = 3 108 m/s och M = 0.2 kg, får vi:
m = 10-15 kg, eller m = 10-12 g, eller ett miljodels miljondels gram.
Så mycket tyngre är alltså pucken när den kommer farandes. Av detta lär vi oss att puckens massökning inte är det viktiga, utan rörelseenegin som ges av den första formeln. Den bestämmer hur ont det gör.
/KS 1999-05-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3409]
Fråga:
Hej! Jag undrar när ett föremåls hastighet ökar samtidigt som dess acceleration minskar?
/Sara R, Strömbackaskolan, Piteå 1999-05-06
Hej! Jag undrar när ett föremåls hastighet ökar samtidigt som dess acceleration minskar?
/Sara R, Strömbackaskolan, Piteå 1999-05-06
Svar:
Om accelerationen sker i rörelseriktningen, ökar hastigheten så länge som accelerationen är större än noll.
/KS 1999-05-10
Om accelerationen sker i rörelseriktningen, ökar hastigheten så länge som accelerationen är större än noll.
/KS 1999-05-10
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3453]
Fråga:
Hejsan! Jag skulle vilja veta vad som händer när en elektron emmiteras. Sänder elektronen ut fotonen före fallet och sedan faller tillbaka på grund utav den minskade energin eller, faller elektronen först och sänder sedan ut fotonen?? Mycket tacksam för svar!!!!
/Julia H, Hässleholms tekniska skola, Hässleholm 1999-05-12
Hejsan! Jag skulle vilja veta vad som händer när en elektron emmiteras. Sänder elektronen ut fotonen före fallet och sedan faller tillbaka på grund utav den minskade energin eller, faller elektronen först och sänder sedan ut fotonen?? Mycket tacksam för svar!!!!
/Julia H, Hässleholms tekniska skola, Hässleholm 1999-05-12
Svar:
Det här går faktiskt inte att svara på. Kvantmekaniken, som är den bästa teorin för denna typ av fenomen, säger inget om detta. Troligen är det en fundamental egenskap hos naturen, att det inte går att svara på dessa frågor. Problemet är att du söker en beskrivnig, i termer av klassisk mekanik, av ett fenomen som egentligen bara kan beskrivas med kvantmekanik. Ledsen?
/KS 1999-05-12
Det här går faktiskt inte att svara på. Kvantmekaniken, som är den bästa teorin för denna typ av fenomen, säger inget om detta. Troligen är det en fundamental egenskap hos naturen, att det inte går att svara på dessa frågor. Problemet är att du söker en beskrivnig, i termer av klassisk mekanik, av ett fenomen som egentligen bara kan beskrivas med kvantmekanik. Ledsen?
/KS 1999-05-12
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3457]
Fråga:
Hej! Jag har lite frågor angående relativitetsteoin. Jag har fattat det så här: Om något rör sig med hög hastighet mot en observatör så kommer den verka tyngre och dess längt kortare i rörelseriktningen. Men detta gäller väl omvänt också. Men hur blir det med tiden. Är det också en relativ effekt? Och hur går då tvillingparadoxen ihop. Jag har hört lite om att den som åker iväg känner av acceleration men det gör inte den som är kvar på Jorden men det är ju inte accelerationen som gör att tiden går saktare, eller? Det är väl den höga hastigheten?
/Robin S, S:T Jacobi, Stockholm 1999-05-13
Hej! Jag har lite frågor angående relativitetsteoin. Jag har fattat det så här: Om något rör sig med hög hastighet mot en observatör så kommer den verka tyngre och dess längt kortare i rörelseriktningen. Men detta gäller väl omvänt också. Men hur blir det med tiden. Är det också en relativ effekt? Och hur går då tvillingparadoxen ihop. Jag har hört lite om att den som åker iväg känner av acceleration men det gör inte den som är kvar på Jorden men det är ju inte accelerationen som gör att tiden går saktare, eller? Det är väl den höga hastigheten?
/Robin S, S:T Jacobi, Stockholm 1999-05-13
Svar:
Jo, det är faktiskt accelerationen som är poängen. Man märker ju inte att man åker fort, det finns inget som heter absolut rörelse. Acceleration märker man. Sök på tvilling i denna databas, här finns många diskussioner om problemet.
/KS 1999-05-14
Jo, det är faktiskt accelerationen som är poängen. Man märker ju inte att man åker fort, det finns inget som heter absolut rörelse. Acceleration märker man. Sök på tvilling i denna databas, här finns många diskussioner om problemet.
/KS 1999-05-14
Gymnasium: Kraft-Rörelse - Newtons gravitationslag [3465]
Fråga:
Det finns ju två förklaringar på gravitationen, Einstein och Newton. Man räknar ofta med Newtons räkneregler i skolan innebär det att det är hans teori som är allmänt accepterad eller är det så att Einsteins formel är den rätta men den är så svår att räkna med.
/David S, Åbo Akademi, Åbo Finland 1999-05-17
Det finns ju två förklaringar på gravitationen, Einstein och Newton. Man räknar ofta med Newtons räkneregler i skolan innebär det att det är hans teori som är allmänt accepterad eller är det så att Einsteins formel är den rätta men den är så svår att räkna med.
/David S, Åbo Akademi, Åbo Finland 1999-05-17
Svar:
Man kan säga att Newtons gravitationsteori är en mycket god approximation
av Einsteins teori, så länge vi inte har extremt starka gravitationsfält,
eller kräver extremt hög noggrannhet. Det är inte bara i skolorna som
man räknar med Newtons teori. Det gör också rymdfolket som skickar sonder
till Mars. Det här är ett bra exempel på att man inte i fysiken ska tala
om "rätt" eller "fel" teori, utan snarare om modeller, som är mer eller
mindre användbara i olika sammanhang. Sedan är det så, att Einsteins
gravitationsteori (allmäna relativitetsteorin) är mycket svårare att
räkna med, så den använder man bara när det verkligen är nödvändigt.
Rymdfolket måste ta hänsyn till den speciella relativitetsteorin,
men det är ju inte någon gravitationsteori. För extremt precisionskänsliga tillämpningar, t.ex. GPS, måste man ta hänsin även till den generella gravitationsteorin, se fråga 14685 nedan.
/KS/lpe 1999-05-18
Man kan säga att Newtons gravitationsteori är en mycket god approximation
av Einsteins teori, så länge vi inte har extremt starka gravitationsfält,
eller kräver extremt hög noggrannhet. Det är inte bara i skolorna som
man räknar med Newtons teori. Det gör också rymdfolket som skickar sonder
till Mars. Det här är ett bra exempel på att man inte i fysiken ska tala
om "rätt" eller "fel" teori, utan snarare om modeller, som är mer eller
mindre användbara i olika sammanhang. Sedan är det så, att Einsteins
gravitationsteori (allmäna relativitetsteorin) är mycket svårare att
räkna med, så den använder man bara när det verkligen är nödvändigt.
Rymdfolket måste ta hänsyn till den speciella relativitetsteorin,
men det är ju inte någon gravitationsteori. För extremt precisionskänsliga tillämpningar, t.ex. GPS, måste man ta hänsin även till den generella gravitationsteorin, se fråga 14685 nedan.
/KS/lpe 1999-05-18
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [3519]
Fråga:
Vad händer om gravitationen upphävs? Pulveriseras det som är i just det området? Har ni någon teori om vad som händer i Bermudatriangeln?
/Lisa A, Lexby Skola, Partille 1999-05-20
Vad händer om gravitationen upphävs? Pulveriseras det som är i just det området? Har ni någon teori om vad som händer i Bermudatriangeln?
/Lisa A, Lexby Skola, Partille 1999-05-20
Svar:
Gravitationen kan aldrig upphävas "på riktigt". Däremot kan man befinna sig i tyngdlöst tillstånd som astronauter upplever när de befinner sig i en rymdfarkost som rör sig fritt i rymden. Slå på ordet "tyngdlös" i vår databas!
Gravitationen kan aldrig upphävas "på riktigt". Däremot kan man befinna sig i tyngdlöst tillstånd som astronauter upplever när de befinner sig i en rymdfarkost som rör sig fritt i rymden. Slå på ordet "tyngdlös" i vår databas!
Din fråga om pulvrisering för tankarna till mitten av ett svart hål. Där upphävs inte tyngdkraften utan tvärtom så blir den oändlig stor. All materia i det svarta hålet samlas i denna punkt. Materien måste alltså "pulvriseras".
Sök på "svart hål" i vår databas för att lära dig mer om dessa fascinerande objekt.
Vi tror inte det händer något särskilt i Bermudatriangeln. Berättelserna därifrån är med all säkerhet myter.
/GO 1999-06-20
Gymnasium: Kraft-Rörelse [3550]
Fråga:
Hej!
Jag och några klasskamrater gör en uppgift om dom magdenburgska halvkloten. Det är ingen stor uppgift men vi hittar ingen fakta och jag hoppas att ni kanske skulle kunna hjälpa oss. jag behöver lite fakta tex vad det var för krafter som gjorde att det var så svårt att skilja halvorna åt och kanske en fysikformel.
Tack på förhand!
Det är väldigt bråttom så svara så snabbt som möjligt!!!
/Caroline
/Caroline W, Tycho Brahe skolan, Helsingborg 1999-08-30
Hej!
Jag och några klasskamrater gör en uppgift om dom magdenburgska halvkloten. Det är ingen stor uppgift men vi hittar ingen fakta och jag hoppas att ni kanske skulle kunna hjälpa oss. jag behöver lite fakta tex vad det var för krafter som gjorde att det var så svårt att skilja halvorna åt och kanske en fysikformel.
Tack på förhand!
Det är väldigt bråttom så svara så snabbt som möjligt!!!
/Caroline
/Caroline W, Tycho Brahe skolan, Helsingborg 1999-08-30
Svar:
Otto von Guericke var först ingenjör i svenska armen under Gustav II Adolf.
Sedan blev han borgmästare i den tyska staden Magdeburg. Där konstruerade
han år 1650 en luftpump, som han demonstrerade med de berömda halvkloten.
Två halvsfärer lades ihop så att det bildades en sfär med 35 cm diameter.
Sedan pumpades luften mellan dem bort. Man försökte dra isär dem med
hästar men lyckades inte. Poängen med att fårstå det hela är,
att det inte är tomrummet som suger, utan det lufttrycket som trycker
ihop halvkloten.
Otto von Guericke var först ingenjör i svenska armen under Gustav II Adolf.
Sedan blev han borgmästare i den tyska staden Magdeburg. Där konstruerade
han år 1650 en luftpump, som han demonstrerade med de berömda halvkloten.
Två halvsfärer lades ihop så att det bildades en sfär med 35 cm diameter.
Sedan pumpades luften mellan dem bort. Man försökte dra isär dem med
hästar men lyckades inte. Poängen med att fårstå det hela är,
att det inte är tomrummet som suger, utan det lufttrycket som trycker
ihop halvkloten.
Räkna ut massan av den vattenpelare som skulle ge samma kraft
på ett av halvkloten! (Svar: nästan ett ton)
/KS 2000-04-03
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar