Svar:
Nu talar vi om ljushastigheten i vakuum. Jo, den är konstant. Hur vi
än rör oss. Det påvisades experimentellt av Michelson år 1881. Det
var diskusionerna kring detta, som ledde till den speciella
relativitetsteorin år 1905. I vardagslivet lär vi oss att hastigheter 
kan adderas. Det gäller inte ljuset. Anledningen till att det funkar
till vardags är ju att, ljushastigheten är så hög ur mänsklig synpunkt
(300000 km/s).

En annan sak är att ljushastigheten i materia (till exempel glas),
kan vara betydligt lägre. Det leder till brytningsindex större än 1.

/KS 2000-04-04

Svar:
Sänker man lufttrycket, blir det kallare. Då kan det bildas dimma. Det är precis vad du sett vid flygplanspropellern.

De bubblor som kan uppstå vid en båtpropeller är inte luftbubblor, de består huvudsakligen av vattenånga. Vattnet kokar faktiskt! Sänker man trycket tillräckligt, kokar vattnet vid rumstemperatur. En snabb båtpropeller kan åstadkomma detta. Fenomenet kallas kavitation.

De små bubblor man ser innan vattnet kokar, är i vattnet lösta gaser, som ger sig iväg innan temperaturen nått 100 ^oC. Alltså huvudsakligen kväve och syre.

Tänk på att fiskar också behöver syre. De måste kunna andas under vattnet.  
/KS 1998-11-26

Svar:
Vi kan nog inte anta att bränslet inte tar slut. Det är just poängen,
att en del av raketens massa kastas bakåt med hög hastighet. Det är
detta som accelererar raketen. Eftersom bränslet tar slut, når vi aldrig
relativistisk hastighet. Däremot, gasernas utblåsningshastiget är inte någon begränsning. Man kan ledigt nå flera gånger det värdet.

Lite mer avancerat tillägg till svaret:

Om raketen har startmassan m_i kg och slutmassan m_f kg (vilket innebär att den har m_i-m_f kg bränsle) och utblåsningshastigheten är V_e, så ges sluthastigheten v av den s.k. raketekvationen (Konstantin Tsiolkovsky 1895, bilden nedan):

v = V_eln(m_i/m_f)

Sluthastigheten är alltså proportionell mot V_e. Förutom att ha så mycket bränsle som möjligt (stort värde på m_i/m_f) bör man alltså maximera V_e.

Ovanstående uttryck härleds ganska enkelt enligt nedan.

Antag att raketens massa i ett godtyckligt ögonblick är m och att det kastas ut dm kg gas under ett litet tidsintervall.
Rörelsemängden av den utströmmande gasen är dmV_e. Ändringen i raketens rörelsemängd är mdv, där dv är hastighetsändringen. Om dessa sättes lika får vi

dmV_e = mdv

dvs

dv = V_edm/m

Om vi integrerar vänstra ledet från 0 till v och högra ledet från m_i till m_f får vi raketekvationen ovan.

Se vidare länk 1, 2 och Tsiolkovsky_rocket_equation. Rocket & Space Technology innehåller massor av information om rymdfart och raketer, men den är ganska avancerad och på engelska.

I en ledare i New York Times år 1920 (se Robert_H._GoddardNew_York_Times_editorial) påstod man att en raket inte kunde accelerera i vakuum. Den skulle behöva luft att "ta spjärn" emot. Detta är förstås helt felaktigt, och i samband med Apollo 11:s färd till månen publicerades följande dementi:

Further investigation and experimentation have confirmed the findings of Isaac Newton in the 17th Century and it is now definitely established that a rocket can function in a vacuum as well as in an atmosphere. The Times regrets the error.

/KS/lpe 1998-11-26

Svar:
Gravitationen utbreder sig enligt Einsteins allmänna relativitetsteori med ljusets hastighet. Om t ex en stjärna exploderar (supernova) så sänds det ut gravitationsvågor som rör sig med ljusets fart.

Om man kunde tänka sig att solen (och dess massa) plötsligt försvann så skulle inte gravitationskraften försvinna förrän efter 8 minuter.
/GO/lpe 1997-03-20

Svar:
Fotoner har ingen vilomassa, vilket bland annat innebär, att de rör sig med den universella hastighet, som vi brukar kalla ljushastigheten. Detta enligt relativitetsteorin. Däremot har fotoner både energi och rörelsemängd. Genom absorption eller reflexion kan rörelsemängd överföras till materia. Det är så strålningstrycket funkar.
/KS 1998-11-27

Svar:
Tanken är riktig. Vätskor ökar i densitet med trycket. Det gör fasta ämnen också, så problemet är inte enkelt. Men effekterna är för små
för att det ska spela någon roll här på jorden. På det djupaste
stället i havet (ungefär 11 km), är vattnets densitet bara ett par
procent högre än vid ytan. 
/KS 1998-12-05

Svar:
Strålningstrycket beror på fotonernas rörelsemängd, (Plancks konstant)(våglängden), och inte på någon massa.

Sifferexempel: Lyser vi på något med 1 W fotoner med våglängden 500 nm, blir kraften 0.000000003 N. Väger föremålet 1 kg blir accelerationen 0.000000003 m/s² = 3 nm/s². Håller vi på ett år, blir sluthastigheten 0.095 m/s.
/KS 1998-12-07

Svar:
Det finns ju olika sätt att närma sig denna fråga. Här är ett:

Slår man på fallskärm i Nationalencyklopedin får man veta, att normalt är fallhastigheten 5 m/s, och att den absolut inte får vara över 7 m/s. Man kan räkna ut att det svarar mot att hoppa från 1.27 respektive 2.49 meters höjd.

Kolla att vi räknat rätt!  
/KS 1998-12-09

Svar:
Bromsar du in tillräckligt kraftigt, åker säkert flugan in i vindrutan.
Vid mera måttlig inbromsning, kan flugan säkert kompensera förändringarna
med hjälp av synintryck.

Tänk efter hur flugan upplever det. Den tycker att det är bilen
och luften i bilen som börjar röra sig.  
/KS 2000-03-28

Svar:
Det är riktigt att det kommer in 6pi i detta sammanhang. Det är ganska invecklat att komma fram till. När man, i praktiska sammanhang, ska göra beräkningar på vätskors och gasers strömmning kring föremål, använder man speciella dataprogram. Hur detta går till, kan du läsa i svaret till frågan nedan. 
/KS 1999-01-21